Storm utan snö
Jag känner mig bra dum ibland. Som nu, när jag sitter fast i Göteborg istället för att vara på väg till Stockholm. I flera veckor har jag, Stockholms största snöfantast, gått och hoppats på att snön skall dröja i år. På att snön kommer först efter den sista helgen i november, så att tågen inte blir inställda.
Visst har jag fått min vilja igenom! Men jag var så orolig för att det skulle bli snöstorm så att jag faktiskt glömde bort att det kan storma även utan snö. Nu när jag tänker efter så gör man så enkelt detsamma som läkarstudent och säkerligen även som färdig läkare då och då. Man går och oroar sig så mycket över det riktigt farliga så att man alldeles glömmer bort det mindre farliga. Sådant som obehandlat ändå är farligt nog att göra skada eller till och med döda.
En klok föreläsare berättade en gång om en ung man med magsmärtor som kom in till akuten när hon var läkarkandidat. Jag kommer inte ihåg hela historien, men jag tror att man först misstänkte att han hade ett elakt magsår som blödde. Aortaaneurysm, berättade röntgen och ultraljud. Ett pulsåderbråck alltså och detta var det största som föreläsaren någonsin hade sett. På grund av att kärlet var så vidgat var väggen tunn och säkerligen lika skör som glas.
Den unge mannens tillstånd var så pass dåligt så att man beslutade att han skulle behöva vänta ett par dagar och stabiliseras innan man kunde operera. Annars hade han ingen chans att klara operationen, löd domen. Mannens tillstånd blev så sakteliga bättre, men sedan bara timmar innan operationen skulle ske så dog han mycket hastigt. Aneurysmet hade brustit, sade läkaren som min föreläsare gick bredvid.
Det var inte förrän under obduktionen hos patologen som den riktiga dödsorsaken kunde fastställas. Aortaväggen var otroligt skör och lika tunn som papper, men trots det hade inte aneurysmet brustit. Det visade sig att den unge mannen hade dött av ett blödande magsår. Det hade helt klart upptäckts om det inte hade hamnat i skuggan av det farliga aneurysmet.
Vad kan man lära av historien? Två saker tänker jag på direkt. Glöm för allt i världen inte bort stormen och kom ihåg att utan patologen kan du inte vara helt säker på dödsorsaken. Sådant som hade upptäckts om det inte hade hamnat i skuggan av någon som statistiskt är mycket farligare.
