”Stor utmaning för landets lärosäten”
Förslaget till genomgripande förändringar av läkarutbildningen har väckt debatt. Agneta Ekman och Henrik Sjövall, företrädare för läkarprogrammet i Göteborg, ser flera styrkor i betänkandet. Samtidigt är de bekymrade över det tunga ansvar som nu flyttas över till lärosätena. Det finns också en besvikelse över att utredningen inte tar upp kopplingen till specialistutbildningen.
I mitten av mars överlämnade utredaren Stefan Lindgren betänkandet ”För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning”. Förslagen innebär i korthet att läkarexamen utökas till tolv terminer, att AT slopas och att utbildningsmålen för AT istället integreras i läkarexamen. Utredningen föreslår flera nya och modifierade examensmål, och betonar i större utsträckning än tidigare kraven på vetenskaplig kompetens, samt förmåga till medicinskt beslutsfattande.
– En av de stora utmaningarna har varit att komma överens om vilken kompetens framtidens läkare behöver. Utredningen har vid sidan av vetenskapligt förhållningssätt, lagt ett stort fokus på kompetenser, som exempelvis förmågan att kommunicera, socialt ansvarstagande, samarbetsförmåga samt delaktighet i forsknings- och utvecklingsarbete. Vi har även lyft fram begreppet hälsa. Den framtida läkarrollen handlar inte endast om att tillgodose sjukvårdens behov. Ett ökat fokus kommer att vara på hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande arbete, säger Stefan Lindgren, professor i medicin vid Lunds universitet.
Första linjens sjukvård blir central i utbildningen
Betänkandet fäster stor vikt vid den första linjens hälso- och sjukvård. I olika delar av landet pågår en utveckling mot att i större utsträckning använda första linjens sjukvård i samband med undervisning och lärande i vården. Primärvården och akutsjukvården kommer att bli allt viktigare arenor för studenterna i deras träning att uppnå de centrala målen i examensbeskrivningen.
I många utredningar, såväl nationella som internationella, finns det en bred samsyn, menar Stefan Lindgren, kring hur hälso- och sjukvården på ett bättre sätt än idag, ska kunna fungera med bästa tillgänglighet och inom rådande kostnadsramar.
– Vi kan inte bygga en hälso- och sjukvård med små specialiserade enheter där var och en arbetar inom sitt smala område. Vi ser dessutom en utveckling där alltmer flyttas över till öppenvården. I vårt förslag lyfter vi fram ett så kallat systemperspektiv där helheten betonas framför delarna, säger Stefan Lindgren.
Oro för att ”Lundamodellen” ska spridas
Förslaget till ny läkarutbildning i Sverige har väckt en omfattande debatt. I Läkartidningen framför Karl Axel Lundblad, läkarstudent, samt Hannes Jansson, tidigare läkarstudent i Lund, skarp kritik mot läkarprogrammet i Lund.
De vänder sig emot att man har minskat på undervisningen i basvetenskaper samt integrerat kurser, ämnen och institutioner utan att slå vakt om ämneskompetens eller akademisk kvalitet. Farmakologi till exempel, förekommer som få, enstaka och utspridda föreläsningar. Den lärarledda undervisningen inom prekliniska ämnen har kraftigt minskat och lärare har reagerat på studenters bristfälliga baskunskaper. Det finns nu en oro, menar Hannes Jansson och Karl Axel Lundblad, att ”Lundamodellen” ska bli en nationell måttstock och spridas över landet om förslaget till ny läkarutbildning antas.
– I utredningen har vi angivit en rad centrala principer för hur en modern läkarutbildning bör läggas upp, men utan tvingande styrning.
Bred förankring i internationell litteratur
De förslag vi har lämnat har bred förankring i internationell litteratur och utgör inte på något sätt någon modell formad i Lund. Mitt ansvar för läkarutbildningen i Lund upphörde för övrigt 2005, säger Stefan Lindgren.
Företrädare för läkarprogrammet i Göteborg välkomnar förslaget till ny läkarutbildning och ser flera styrkor i betänkandet.
– Vi är positiva till förslaget om längre kliniska placeringar, det är inte bra om studenterna får sin utbildning i alltför många fragment. Tanken med att det ska finnas en progression genom utbildningen är också bra, det vill säga att varje moment av läkarutbildningen ska bygga vidare på de delar som studenterna redan har gjort. Det framgår också tydligt i förslaget att utbildningsplanen ska vara resultatfokuserad, det vill säga studenten ska kunna uppvisa sin dokumenterade kompetens och färdighet vid examenstillfället. Vi tolkar det som att lärosätena kommer att få stor frihet att lägga upp sin utbildning så länge som den färdiga legitimerade läkaren uppnått målen i utbildningsplanen, säger Agneta Ekman, programansvarig för läkarprogrammet samt ordförande för läkarprogramkommittén vid Sahlgrenska akademin.
Göteborg behåller sin ämnesstruktur
Till skillnad från Lund, har Göteborg valt att behålla ämnesstrukturen. Studenterna läser de basvetenskapliga ämnena före de kliniska, samtidigt som klinisk träning startar redan på termin ett.
– Vi har mycket medvetet valt att bevara ämnesstrukturen. Vi räknar med att vi ska kunna fortsätta med det, även om förslaget till ny läkarutbildning antas. Det är viktigt, tror vi, att ha ämnesbaserade kurser i början av utbildningen, och att det finns starka ämnesföreträdare på fakulteten.
– Risken är annars att det på sikt blir svårt att rekrytera och utbilda forskare och lärare. Att ha en ämnesstruktur tidigt i utbildningen där studenterna får tillfälle att fördjupa sig i olika ämnen, tror vi kan fånga upp forskningsintresserade, säger Agneta Ekman.
Anpassning till en ny omvärld
Läkarprogrammet i Göteborg satsar på att rekrytera framtidens lärare och forskare genom ett amanuensprogram där studenter får prova undervisning och forskning. Det finns även en särskild antagning till basvetenskapliga doktorand platser. Man antar dessutom tio redan disputerade biomedicinare till läkarprogrammet för att på sikt stärka svensk medicinsk forskning.
Henrik Sjövall, professor och biträdande prefekt vid Institutionen för medicin, samt ledamot i läkarprogramkommittén vid Sahlgrenska akademin, ser förslaget till ny läkarutbildning som en anpassning till en ny omvärld.
– Jag har noga läst utredningen och ser inte att den kritik som framförts om att det skulle finnas ett motstånd till ämnesbaserad undervisning, och att förslaget är forskningsfientligt, har någon förankring i utredningsförslaget. Det står inte en rad om att man ska dra ned den prekliniska undervisningen. Jag ser snarare utredningsförslaget som en modernisering av läkarrollen och anpassning till en ny spelplan.
Harmonisering med Europa
Henrik Sjövall ser flera styrkor med utredningsförslaget och lyfter fram harmoniseringen med Europa.
– Sverige kan ju inte som enda land i Europa ha ett helt eget system. Sedan har läkaryrket ändrat karaktär, faktakunskaper är en förutsättning, men det räcker inte. Vi lever i en ny tid som ställer nya krav på exempelvis teamarbete och förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete, säger Henrik Sjövall.
Han ser även fördelar med förslaget att ansvaret för läkarutbildningen ska vila på en huvudman; lärosätena får det fulla utbildningsansvaret för studenterna fram till läkarexamen.
Sjukvården blir skyldig att hjälpa till med undervisning
– Det ställer krav på att vi inte släpper igenom elever som inte har den kompetens och kunskap som krävs utifrån fastställda mål. Tycker även att det är positivt att det blir inskrivet i högskolelagen att sjukvården blir skyldig att hjälpa till med undervisning. Vi har haft stora problem i Västra Götalandsregionen på grund av att sjukvården inte haft pengar och därför inte kunnat ta emot studenter.
Henrik Sjövall tycker även att det är bra att vetenskapligt förhållningssätt och kunskaper om kvalitets- och förändringsarbete är tydligare inskrivna i utbildningsmålen. – Det handlar om en akademisk utbildning som ska förbereda studenterna inför en okänd morgondag. Det är så mycket framtidens läkare måste förhålla sig till till som genus, etnicitet, socioekonomiska bestämningsfaktorer för hälsa. Jag tycker att utredningen är genomarbetad och långsiktig, säger Henrik Sjövall.
Förslaget till genomgripande förändringar av läkarutbildningen, ställer höga krav på utbildningsorterna. Utmaningen ligger i att enas om vad som bör prioriteras för den blivande läkaren, och att fokusera på lärande med inriktning på kompetens, förståelse och sammanhang. Lärosätena har tillsammans med hälso- och sjukvårdshuvudmännen nu ett stort utvecklingsarbete framför sig, menar Agneta Ekman.
Kräver kompetens inom universitetet
– Det är osäkert om vi har den kompetens just nu som krävs inom universitetet för att leva upp till de nya utbildningsmålen. Vi kommer att behöva utbilda våra universitetslärare. Det är viktigt att vi också fångar upp den kompetens som finns hos AT-studierektorerna som i dag är verksamma i sjukvården, den kompetensen måste in på universitetet för att vi på bästa sätt ska kunna utbilda kliniskt duktiga läkare.
Universitetet måste också se till att det finns system för att kvalitetssäkra den kliniska utbildningen för studenterna.
– Vi måste kunna säkerställa att våra studenter har den kompetens och kunskap som krävs under sina kliniska placeringar, det är grunden för deras legitimation. Vi kommer att behöva lägga ned mycket tid och kraft på att utveckla ett bra system och på examinationerna som ju ska vara lika över landet. Utbildningstiden är också kortare, vilket ytterligare är en stor utmaning, säger Agneta Ekman
Fakta
Exempel på färdigheter som ska krävas för läkarexamen:
• Fördjupad förmåga till professionellt bemötande gentemot patienter och deras närstående med respekt för patientens integritet, behov, kunskaper och erfarenheter.
• Visa såväl bred som djup kunskap inom det medicinska området.
• Förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden och i samverkan med patienten hand lägga dessa.
• Förmåga till ledarskap och interprofessionellt samarbete, såväl inom hälso- och sjukvården som med professioner inom andra delar av samhället.
• Förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete samt visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete.
