Stor majoritet av sjukhusläkarna vill ha ut merparten av jourkompen i ledig tid
Enkäten visar också att många av de jourarbetande sjukhusläkarna vill att en del av utrymmet för löneökning avsätts för höjd jour- och beredskapsersättning.
Enkäten har gått ut till 2 400 av Sjukhusläkarnas cirka 18 000 medlemmar, ett urval som är representativt i förhållande till ålder och kön. Svarsfrekvensen är över 60 procent, ett gott resultat i jämförelse med andra enkäter inom Läkarförbundet.
Sammanställning och utvärdering av enkäten pågår, men Sjukhusläkarna har fått ta del av några av de första preliminära resultaten.
Jämnare könsfördelning
Utvecklingen går mot en jämnare könsfördelning bland sjukhusspecialister. I dag är 43 procent av Sjukhusläkarnas medlemmar kvinnor, vilket kan jämföras med 31 procent år 1996 (källa: Sjukhusläkarnas Specialistenkät 1996).
Enkäten visar också tydligt att ett stort generationsskifte väntar inom den specialiserade sjukvården. 38 procent av sjukhusläkarna är i dag 56 år eller äldre – 31 procent är 56-64 år och 7 procent är ännu yrkesverksamma läkare i åldern 65 år eller äldre.
Nästan hälften (49 procent) av sjukhusläkarna arbetar på universitets- eller regionsjukhus och 28 procent på länssjukhus – exakt samma fördelning som 1996. Den stora förändring som skett de senaste 15 åren är att allt färre läkare arbetar på länsdelssjukhus i dag – 10 procent jämfört med 17 procent år 1996. Men det är inte i första hand arbete på privatsjukhus som ökat – den andelen är bara 2 procent – utan öppenvårdsmottagningarna där 7 procent av specialisterna arbetar i dag.
Få alternativ till offentlig tjänst
Landsting och regioner är huvudarbetsgivare för 90 procent av sjukhusläkarna, 3 procent är statligt anställda och 6 procent har en privat arbetsgivare (här ingår både öppenvård och privatsjukhus).
Anders Dahlqvist (bilden), i Sjukhusläkarnas styrelse, understryker att resultatet visar att det fortfarande saknas alternativ till landstingsdriven sjukvård.
– I debatten kan man få intrycket av att den privata sektorn vuxit kraftigt de senaste åren, men det stämmer inte för den specialiserade sjukvården. Den privata sektorn borde öka för att skapa ökad valfrihet för både patienter och doktorer, säger han.
Jourenkäten innehöll en serie frågor om hur sjukhusläkare som arbetar i jour och beredskap vill bli ersatta för inarbetad tid. Resultatet visar att majoriteten antingen vill ha ut allt i ledig tid eller 70 procent i ledig tid. Kvinnor vill i högre grad ersättas med ledig tid och män vill ha kontant ersättning i något högre grad.
Låg ersättning för bakjour
Enkätresultatet visar även att en stor del av de jourarbetande sjukhusläkarna önskar att en del av löneutrymmet avsätts för höjd ersättning för jour och beredskap.
– Det är ett intressant resultat. Vi kan utläsa att medlemmarna i synnerhet vill ha höjd ersättning för bundenhet, istället för att få ut hela utrymmet i ”vanlig” höjd lön, säger Lars Nevander i Sjukhusläkarnas styrelse, som även ingår i Läkarförbundets förhandlingsdelegation.
– Samtidigt är resultatet inte förvånande. När läkare är bakjour i hemmet utgår en väldigt låg ersättning, omkring en femtedel av den ordinarie timlönen. Det upplevs av många som en alltför liten ersättning för att stå i beredskap för att bli konsulterad och vid behov rycka in i tjänst.
Lars Nevander säger att enkäten har gått ut till en stor andel av Sjukhusläkarnas medlemmar och därmed ger en representativ bild av medlemmarnas åsikter.
– Vi får ta med oss resultatet och fundera på det inför avtalsrörelsen.
Flexibilitet behövs
Kenneth Lindahl i Sjukhusläkarnas styrelse har mångårig erfarenhet av jourdiskussionen och av schemaläggning för läkare. Han menar att flexibilitet och möjlighet till individuell anpassning måste vara en ledstjärna för planering av jour och beredskap.
– Läkare har olika behov och önskemål i olika skeden av livet när det gäller arbetstider. Därför tycker jag att det är viktigt att vi har en flexibel syn på jourarbete.
– Kontinuiteten är en viktig faktor för både läkare och patienter, vilket är en av orsakerna till att en del läkare själva vill ha långa arbetspass. Så länge arbetspassen inte blir så långa att patientsäkerheten hotas tycker jag att man ska beakta sådana önskemål. Arbetstidslagstiftningen är till för att skydda anställda mot oönskade och orimliga krav från arbetsgivaren och inte för att hindra lösningar som passar den enskilda.
God grundbemanning en förutsättning
Kenneth Lindahl understryker att en förutsättning för att låta individuella önskemål styra är att grundbemanningen är god.
– Det är också viktigt att ha tillräckligt många ST-platser så att inte jourbelastningen för ST-läkarna blir så stor att utbildningskvaliteten drabbas. Till exempel får jourarbetet inte gå ut över operationstiden för en ST-läkare i en opererande specialitet.
Enkätresultaten i sin helhet bearbetas och sammanställs till en rapport under hösten. Sjukhusläkaren återkommer med fler resultat i nästa nummer.
[…] förra numret redovisade vi delresultat från Sjukhusläkarnas jourenkät. Fokus låg då på förändringar i sjukhusläkarnas arbetsmarknad samt köns- och […]