Nyhet

Stor bredd i motionerna inför Sjukhusläkarnas fullmäktige

Systematisk kompetensuppföljning, riskbedömningar av patientsäkerhet, flexibla rumslösningar och en tydlig linje om att SKR borde bli en myndighet. Det är några av frågorna som Sjukhusläkarnas fullmäktige ska ta ställning till.

Inför fullmäktigemötet, som äger rum 12 mars till 13 mars, har det kommit in 13 motioner, från Uppsala i norr till Lund i syd.

Sjukhusläkarna Uppsala framhåller att Sveriges kommuner och regioner (SKR) har utvecklats från att vara en renodlad arbetsgivarorganisation till att bli en ständigt växande organisation med nya uppgifter. Enligt svensk lagstiftning ska offentlighetsprincipen tillämpas i alla myndigheter, samt i kommunala bolag. På ett ytligt plan kan det verka som att SKR ingår i detta sammanhang, men så är inte fallet. Nu vill Sjukhusläkarna Uppsala att yrkesföreningen centralt ska verka för att SKR blir en myndighet och omfattas av kraven på offentlighet.

”I en organisation som för kommuners och regioners talan i en mängd frågor, opinionsbildar på ett inte helt okontroversiellt sätt och dessutom leder allt fler operativa verksamheter är det inte acceptabelt med hemlighetsmakeri”, skriver lokalavdelningen i motionen.

Sjukhusläkarnas styrelse anser att motionen är mycket angelägen. Sedan tidigare har Sjukhusläkarna en politik om nationell styrning av sjukvården, och föreningen vill se ett mer samlat grepp utan att man tar bort möjligheten till att driva utveckling utifrån lokala förutsättningar och initiativ. Mer statlig uppföljning med starkare myndigheter och krav på resultat, lyder en central del av linjen. Styrelsen är i nuläget dock inte säker på om en del av lösningen är att göra om SKR till en myndighet.

Sjukhusläkarna Uppsala vill även att yrkesföreningen ska verka för att Socialstyrelsen vid omorganisationer och sparbeting ställer samma krav på riskbedömning i fråga om patientsäkerheten som för effekterna på arbetsmiljön. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns ingående regler om att undersöka, genomföra och utvärdera för att förebygga ohälsa och olyckor. Arbetsgivaren ska vid ändringar i verksamheten bedöma om dessa innebär risker för olycksfall eller ohälsa som kan behöva åtgärdas, men några liknande krav på riskbedömning vad gäller patientsäkerhet finns inte. Sjukhusläkarnas styrelse är av samma åsikt som lokalavdelningen, och planerar att ta tag i frågan under kommande år.

Om svensk sjukvård konsekvent enbart ska bygga en patient-rum kommer detta att få konsekvenser under många år framgent. Sjukhusläkarna Lund

I Region Skåne pågår en genomgripande om- och nybyggnation av sjukhusen. Till exempel lämnar Helsingborgs lasarett nu de vanliga vårdavdelningsstrukturerna med en-, två- och fyra-bäddssalar till förmån för en patient-rum. På liknande sätt byggs nya vårdavdelningar i Malmö enligt samma princip. Och Skåne är inte direkt unikt.

Sjukhusläkarna Lund anser att Sjukhusläkarna i sitt centrala arbete ska prioritera frågan om fler vårdplatser genom att argumentera och opinionsbilda för flexibla rumslösningar, som vid behov tillåter att två patienter kan vårdas i ett en patient-rum. Lokalavdelningen påpekar att det i den bästa av världar är svårt att vara emot en patient-rum, men att detta måste ställas mot den omfattande vårdplatsbristen.

”Om svensk sjukvård konsekvent enbart ska bygga en patient-rum kommer detta att få konsekvenser under många år framgent”, skriver lokalavdelningen.

Sjukhusläkarnas styrelse håller med om huvuddragen av analysen och vill verka för att nya sjukhus byggs på flexibla sätt utifrån vårdens behov.

Sjukhusläkarna Göteborg vill i sin tur att Sjukhusläkarna verkar för att systematisk kompetensuppföljning införs som ett moment i lokalt HR-arbete, samt att detta ingår som en obligatorisk del i utvecklings- och lönesamtal. Lokalavdelningen anser att arbetsgivare bör underhålla en förteckning över de anställdas anställningstid, befattningar och fortbildning, som man går igenom vid utvecklingssamtal. I dagsläget redovisar sjukhusens HR-avdelningar regelbundet exempelvis personalomsättning, men det är enligt lokalavdelningen ovanligt att de har rutiner för att följa verklig eller formell kompetens hos anställda.

Sten Östenson, Karin Båtelson och Elin Karlsson i Sjukhusläkarnas styrelse vid förra årets fullmäktige. Foto: Arkiv

Sjukhusläkarnas styrelse håller med intentionerna med motionen, men anser att den administrativa överbyggnaden sannolikt ökar om HR ska vara ansvarigt för alltför många parametrar. I stället vill den se om man kan få i gång ett arbete med ”kompetensdensitet” – ett sätt att dela läkargruppens totala tjänsteår med antal läkare för att uppskatta den medicinska kompetensen – på olika enheter.

Ingen medicinsk verksamhet kommer undan insikten att chefskapet måste innehas av läkare som har den högsta medicinska kompetensen. Sjukhusläkarna Östra Skåne

Ett ämne som tidigare har diskuterats flitigt i omgångar är kampen för ekonomisk ersättning vid arbetad övertid för läkare. Sjukhusläkarna i Lund lyfter frågan på nytt och vill bland annat att Sjukhusläkarna i sitt förbundsarbete verkar för att fler läkare ska ha rätt till ekonomisk ersättning för arbetad övertid, att arbetsgivaren ska registrera all arbetad tid som är övertid enligt Arbetstidslagen, samt att arbetsgivaren inte skriver bort rätten till kompensation för övertid. Styrelsen är inne på samma linje, och Sjukhusläkarna driver på olika sätt frågorna i dagsläget.

Frågan om läkare som chefer kommer också upp på fullmäktige. Sjukhusläkarna Östra Skåne vill att fullmäktige ger Sjukhusläkarnas styrelse i uppdrag att utforma en facklig agenda till stöd för lokalavdelningarna för att uppnå en så korrekt chefstillsättning som möjligt av verksamhetschefer och högre chefstjänster i sjukvården. Bakgrunden är inte minst att läkare ofta sållas bort i rekryteringsprocessen, samt problemen med att läkare i stor utsträckning inte söker chefsjobb.

”Ingen medicinsk verksamhet kommer undan insikten att chefskapet måste innehas av läkare som har den högsta medicinska kompetensen”, skriver lokalavdelningen i motionen.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera