Stopp för administration på Sahlgrenska – men när blir det verklighet? 

Det är en lite lätt andfådd Hanna Kataoka som svarar i telefon på språng från ett ovanligt viktigt möte. Idag har hon och representanter från de olika fackförbunden träffat sjukhusledningen en första gång för att diskutera något som nästan låter för bra för att vara sant: nämligen det faktum att all icke vårdnära administration ska avskaffas eller pausas på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

– Jag vet inte hur snabbt det går att göra detta – VGR är en väldigt stor organisation sett till alla politiker och tjänstemän och allt är ihopnystat. Bara att nysta upp detta tror jag kommer att kräva mycket administration. Men det finns en viljeriktning och det är en viktig förändring bara i sig – att detta faktiskt är i görningen nu, säger hon.

Samtidigt har stora orosmoln tornat upp sig vid horisonten i form av ett rejält sparbeting där stora nedskärningar i vården föreslås.

– Det oroväckande där är ju att det bara är i vårdnära uppdrag som de här nya besparingarna föreslås till exempel i form av nedläggning av den äldrepsykiatriska mottagningen. Hur kan en bred politisk enighet klubba igenom motsatsen och sedan kommer detta samtidigt? Den nya prioriteringsordningen nu måste ju vara att all vård ska behållas och att allt annat är oviktigare än det vi gör på golvet. Det är min tolkning av det politiska beslutet, säger Hanna Kataoka.

Detta lyftes givetvis på mötet och hon upplevde att det fanns viss förståelse för det absurda i det hela.

– Sedan tror jag tyvärr att den administrativa överbyggnaden är så stor att den blir svår för ledningen att förstå och överblicka. Vad som behöver göras för att ta bort något där är inte lika enkelt att se. Alla som arbetar på SU och inom VGR gör ju något som är viktigt. Det är ingen som sitter och rullar tummarna någonstans. Helst hade jag önskat att man inte behövde skära alls men om man måste tycker jag absolut att man ska skära i vård sist av allt. Det verkar på något sätt vara så enkelt och så svårt samtidigt. Men nu finns det ett stort behov från tvärfackligt håll av att få svar på hur de tänker sig att det här ska gå till i praktiken.

Inför mötet hade Hanna Kataoka diskuterat den administrativa överbyggnaden med chefer på olika nivåer runt om på sjukhuset för att skapa sig en tydlig bild av var de största problemen ligger någonstans, berättar hon.

– När man ställer frågan till dem – finns det något projekt som skulle kunna avslutas eller pausas? Då suckar alla och tittar uppgivet och sedan kommer det långa haranger och mängder med förslag. Ett återkommande exempel är en obligatorisk hållbarhetsutbildning och miljörevision här på sjukhuset som uppges ta väldigt mycket tid och resurser i anspråk. Nu menar ingen att utbildning inom hållbarhet inte är viktigt – men om man står och väljer mellan det och en prisad äldrepsykiatrisk mottagning med världsledande forskning där Stockholm håller på att följa efter – då borde valet vara enkelt. Då är det kanske inga gigantiska resurskrävande hållbarhetsprojekt som ska prioriteras. Den högst prioriterade hållbarhetsfrågan nu är att inte skära ner vård. Det har alla redan förstått och det behövs ingen utbildning i det.

Bara att nysta upp detta tror jag kommer att kräva mycket administration. Hanna Kataoka, ordförande för Sahlgrenska universitetssjukhusets läkarförening

Men i stället är det som att många i vårdapparaten har blivit medberoende av systemets alla dumheter och att det hela är så intrikat utformat så ingenting går att ta bort, menar Hanna Kataoka.

– Det här har också spridit sig in till frågor som egentligen är jätteviktiga, som till exempel till patientsäkerheten. Kring den hålls det på många håll mängder med möten och det finns massor med teori kring det hela – men att faktiskt upprätthålla patientsäkerheten ute på avdelningarna med tillräckligt antal bemannade vårdplatser och så vidare – det missar man när man skär ner! I stället har vi listor i mängder med kontrollfrågor som ska fyllas i med regelbundna intervaller och medarbetare som ska intervjuas om hur man sköter det hela. Det blir helt absurt när man tänker efter.

Alla på golvet – läkare såväl som sjuksköterskor och undersköterskor – är helt enkelt eniga om att allt annat är mindre viktigt än vården, menar Hanna Kataoka.

– Om man själv blir sjuk skulle nog de flesta välja en god vård istället för ett hållbarhetsprojekt. Och just det här är något som vi verkligen lärde oss under pandemin när mycket ställdes på sin spets. Där blev det också väldigt tydligt att det är den vårdutveckling som sker från golvet som blir allra bäst.

Än så länge har inte mycket hunnit hända i frågan om administrationens avskaffande – det blev tydligt under mötet, berättar Hanna Kataoka.

– Men nu har vi framfört våra tankar och de har tagits emot. Nu får vi se hur de jobbar vidare i den här frågan och jag hoppas verkligen att det sker någonting snabbt. Enligt det politiska beslutet ska ju detta göras nu! säger hon.