Stockholms specialistcenter ska knytas till sjukhusen
Huvudstaden växer så det knakar. År 2020 beräknas stockholmarna vara 350 000 fler än i dag, och då har man ändå räknat med att inflyttningstakten ska avta om några år. Om 15-20 börjar även effekterna av åldersexplosionen att slå in. Landstinget räknar med att sjukvårdsbehovet ökar med 20 % till år 2020, vilket enbart motsvarar befolkningsökningen.
Samtidigt ska NKS – Nya Karolinska Sjukhuset – lyckas med konststycket att samla merparten av den högspecialiserade vården med betydligt färre vårdplatser än dagens Karolinska Solna och med kraftigt reducerad personalstyrka.
Landstinget har två huvudsakliga strategier för att få den till synes omöjliga ekvationen att gå ihop: att flytta ut så mycket som möjligt av den specialiserade vården från sjukhusen, och att rulla igång ett omfattande investeringsprogram på 47 miljarder kronor för om- och nybyggnad av sjukhus. Ett avsteg har också gjorts från tidigare beslut att lämna alla gamla vårdbyggnader i Solna. Astrid Lindgrens barnsjukhus och Thorax kommer att vara kvar i nuvarande lokaler i Solna.
Ombyggnadsprogrammet kommer att beröra i stort sett samtliga sjukhus i Stockholms län. Redan under hösten startar bygget av en ny vårdbyggnad vid Södersjukhuset med 100-talet vårdplatser. Men merparten av de nya vårdplatser som behövs, 500-600, ska enligt planerna tillkomma vid Löwenströmska, Jakobsberg, Bromma Sollentuna, Sabbatsberg, Nacka och Dalen, som landstingen nu inte längre tycker ska kallas närsjukhus utan endast sjukhus. Inriktningen innebär en omprioritering av resurser som leder till att den efterlängtade investeringen i nya behandlingslokaler i Huddinge skjuts upp till 2018, dock färdigställs den nya akuten som planerat.
Stort hopp knyts till specialistcentren som ska avlasta akutsjukhusen och föra den specialiserade vården närmare medborgarna. Landstinget hoppas också på att vårdvalet ska göra det extra attraktivt för sjukhusspecialister som vill ta steget ut till öppenvården. Men specialistcentren, som i de första planerna beskrevs på ett sätt som ledde tankarna till fria läkarhus på stan, ska nu knytas till närsjukhusen, som nu landstinget tycker enbart ska kallas ”sjukhus”. Lägg därtill att landstinget inte heller tycker att specialistcentren ska heta specialistcenter, utan ”Specialistvård utanför akutsjukhusen”.
I det nyspråk som utvecklas är det alltså ”Specialistvård utanför akutsjukhusen, på sjukhus” som nu förväntas växa fram i länet.
De kommande specialistmottagningarna ska knytas till universitetssjukvården, kunna ha egna vårdplatser och ska kunna ha olika profil, ett ska ha akademisk profil med samarbete med KI.
Enligt Henrik Gaunitz på programkontoret är det nu starkt fokus på sjukvårdens lokalbehov de kommande åren. En orsak är förstås bygget av NKS, som får betydligt mindre vårdplatskapacitet än nuvarande Karolinska i Solna.
– Det finns ganska stora ytor på dessa sjukhus som inte används fullt ut i dag och som både kan utnyttjas för vårdplatser och för specialistvården inom vårdvalssystemet.
Att förlägga nya vårdvalmottagningar till sjukhus, gynnar inte det stora aktörer som kan driva stora specialistmottagningar?
– Vi ser inte framför oss att vi bara ska ha en vårdgivare på dessa mottagningar, utan flera olika. Vi vill prova flera olika koncept.
I framtidsplanen för Stockholms sjukvård sägs det att något eller några specialistcenter ska ha en akademisk profil och knytas nära till Karolinska Institutet. En pilotverksamhet med ”specialistvård utanför akutsjukhusen” planerar att dras igång på något sjukhus redan under 2013.
Programkontoret flaggar också för att ersättningssystemen behöver göras om för att stödja den nya sjukvårdsstrukturen. Henrik Gaunitz vill inte gå in på några detaljer för hur detta ska göras, förutom på ett område:
– E-hälsa är en nyckel till att flödena ska fungera bra i den nya sjukvården, och vi måste komma fram till hur vi ska ersätta e-hälsotjänster.
