Stockholm vill visa osignerat i e-journal
Nyheter
Under 2016 ska alla i Stockholms läns landsting få tillgång till sin journal via nätet. Där ska patienterna även kunna läsa osignerat material, om innovationslandstingsrådet Daniel Forslund, Liberalerna, får som han vill.
– Min ambition är att det ska vara så öppet som möjligt för patienten men naturligtvis ska man själv kunna välja bort möjligheten att se det som är osignerat om man vill.
Kan du få igenom det?
– Jag tror det. Vi ska ha en dialog här i Stockholm med Läkarförbundets lokala företrädare om deras syn på detta och om hur vi kan införa journal på nätet på ett sätt som är tryggt både för personal- och patientgruppen. Den ska inte vara ett hot utan ett viktigt verktyg för både patienter och personal.
Stockholmspolitikerna kommer att titta på hur det gått i Uppsala, som gått längst i öppenhet, och Skåne, där man valt att vara lite försiktigare, för att se på vilken nivå man ska lägga sig, säger Daniel Forslund.
Ett regelverk för nätjournalen i Stockholms län beslutas under våren. Alla vårdgivare kommer att bli tvungna att tillhandahålla tjänsten.
Olyckligt med olika
Daniel Forslund anser, liksom många med honom, att det bästa vore ett nationellt regelverk för journal på nätet.
– Det är oerhört olyckligt att inte ha gemensamma riktlinjer i alla landsting, man ska inte uppfinna hjulet 21 gånger, det känns väldigt gammaldags. Grundprincipen måste vara lika behandling av patienter oavsett var de bor. Det blir märkligt, särskilt i områden där många pendlar som här i Mälardalen, att man kan få ut all sin information när man vårdats i det ena landstinget men inte i det andra.
När Stockholm fattar beslut om sitt regelverk kommer en skrivning om att man jobbar för nationella riktlinjer att finnas med.
– Under 2016-2017 kommer de flesta landsting att ha infört tjänsten så ett gemensamt regelverk måste fram det närmaste året. Det finns undersökningar som visar att känslan av att vården undanhåller något för dig som patient är destruktiv, man tror att något är fel.
Under åren har två olika system för journal via nätet utvecklats i Sverige. En del landsting valde det ena, en del det andra. I Stockholm höll man länge fast vid utvecklingen av den modell som kallas Vårdhändelser. Den har till stor del finansierats av Vinnova där Daniel Forslund också arbetade tidigare.
Bytte lösning
I december tog man under viss vånda beslutet att kasta om och i stället för Vårdhändelser införa den andra modellen, Journalen, även kallad Uppsala-modellen, via säker inloggning på 1177 Vårdguiden.
– Det var ett tufft beslut för oss, vi hade ju lagt ned så mycket tid och resurser på att bygga Vårdhändelser som vi tyckte var en mer modern och funktionell plattform men man får inte sätta prestigen före patientnyttan. Vi måste tänka på vad som är enklast och då var det inte rimligt att ha en annan lösning för stockholmarna än man valt i de flesta andra landsting.
Dalarnas och Norrbottens läns landsting, som ingått i arbetet med Vårdhändelser, kontaktades före julhelgen för att försäkras om att de hålls skadeslösa när Stockholm bytt riktning.
Västra Götalandsregionen har också beslutat att införa Journal via nätet med inloggning på 1177 under nästa år.
De skattepengar som plöjts ned i Vårdhändelser är inte alls bortkastade, enligt Daniel Forslund. Erfarenheterna och de tekniska lösningarna förs vidare och används i exempelvis nya NPÖ (Nationell patientöversikt) och Patientens egen provhantering.
Litet steg
Det finns också ett beslut från Inera, det bolag som samordnar landstingens och regionernas e-hälsosatsningar, att smälta samman de två journaltjänsterna.
– Det är inget stort steg, det är samma infrastruktur som man är uppkopplad mot, det vill säga framför allt den nationella tjänsteplattformen, förklarar Lars Palmberg, it-strateg som varit involverad i utvecklingen av framför allt Vårdhändelser inom SLL under många år och numera frilansar.
–Uppsalamodellen blev etablerad först och de landsting som hade bråttom valde men det finns ingen polarisering mellan tjänsterna.
För framtiden hoppas Lars Palmberg att man vid utvecklingen av webbtjänster och applikationer kommer att ha ett mer hållbart och långsiktigt helhetsperspektiv än hittills. Snart kommer patienterna att ställa ökade krav på delaktighet i den egna vården även vad gäller informationshantering, menar han.
– Jag tror att patienterna kommer att vilja vara mer delaktiga även i processen framåt. De kommer att vilja boka tider, se vilken behandling som planeras, veta vad de ska tänka på, få en helhetsbild av sin vård, kanske som en tidslinje, och kunna vara proaktiva i vård och behandling. De kommer inte att nöja sig med att läsa journalkopior på nätet som publiceras via ett regelverk som dessutom är olika i olika landsting, säger Lars Palmberg.
Det verkar finnas undersökningar som visar att känslan av att vården undanhåller något för dig som patient är destruktiv, man tror att något är fel. Påstås det i texten ovan. Patienter har en KÄNSLA, då måste vi bota känslan för att det är känslorna som tog över makten i politiken och i media. Hur känns det är den enda fråga som ställs för alla i TVn nuförtiden.
Det finns då min känsla som säger att journalen på nätet i sin helhet (ibland osignerad, full med termer som vi använder för att vi har spenderat några år med utbildning som gav oss kunskap bakom användningen av dessa termer, innehållande bedömningar, funderingar) ÄR DESTRUKTIV för patienten. Men vad vi tycker lyssnar ingen på. Det blir en falsk demokrati med majoritetsbeslut då de beslutsfattande (allmänheten och tyvärr även våra landstingsråd) inte vill förstå varför vi är mot öppna journaler. Catarina Bitkover har helt rätt; följden blir ännu mer tid med förklaringar och ännu mindre tid för patienter samt korta anteckningar som säger ingenting till nästa kollegan, inga differentialdiagnostiska funderingar, ingen fundering överhuvudtaget, dessa är farliga för oss att skriva. Men utan sådana uppgifter blir journaler farliga. Varför inte låta patienter se FAKTA i sina journaler; diagnoser, mediciner, provsvar, allergier, operationer osv. SELEKTERA!
Kan inte patienten själv skriva journalen när den är på mottagningsbesök eller ligger inne på sjukhus. För dom som inte klarar det själv så kan väl någon anhörig skriva journalen. Och om ingen finns som kan skriva journal så kan det finnas privata företagare som kan hjälpa patienten att skriva journal. På det sättet så skapar vi också nya arbetstillfällen.
Då sparar sjukvårdspersonalen tid och man lägger över lite av ansvaret på patienten. När vi har kontakt med Banken t ex så gör vi nu mycket av det jobbet som vi tidigare fick service med att göra. Varför ska sjukvården vara ett undantag!?
När det här går igenom kommer belastningen på sjukvården för att förklara det som står blir oerhörd. Ska vi förklara eller behandla? Det blir ett avgörande för politikerna. Mina egna journalanteckningar kommer bli så knapphändiga för att inte misstolkas att jag undrar om journalen blir användbar för andra vårdgivare.