Nyhet

Stiernstedts pm

• Miljardsatsningar på IT under flera år.
• Max 85-90 procents beläggningsgrader på sjukhusens somatiska kliniker.
• Se till att det finns överkapacitet inom kritiska funktioner som bilddiagnostik- och laboratorietjänster, som idag är stora flaskhalsar.
• Bryt utvecklingen mot allt mer detaljerade ersättningssystem och ge vårdpersonalen mer utrymme att själv styra sin verksamhet.
• Utred om läkarnas joursystem förhindrar en samlad schemaläggning av vårdens yrkeskategorier.

Det är några av förslagen från Göran Stiernstedt, som på regeringens uppdrag ska utreda hur sjukvårdens resurser kan utnyttjas effektivare.
Utredningen ska lämna sina slutliga förslag 31 december 2015, men i en lägesrapport lägger nu Göran Stiernstedt en del av korten på bordet och inbjuder myndigheter, huvudmän och professioner att vara med och syna korten i leken.

– Mycket i rapporten är bra och mycket har vi efterlyst och påpekat i många, många år, säger Karin Båtelson, Sjukhusläkarnas ordförande.

Men när hon ombeds kommentera förslaget att utreda om joursystemet förhindrar en samlad schemaläggning så suckar hon djupt.
– Joursystemet är ett billigt sätt att ha beredskap för de patienter som kommer in nattetid, många gånger med livshotande åkommor. När man pratar effektivitet hade det varit mycket mer intressant att granska andra saker än joursystemet.
– Det hade varit bättre om man vågat titta på vad personalbrist gör i vården, vad schemaläggning av sjuksköterskor till treskift gjort i antalet uppsägningar, hur ofta man behöver gå jour eftersom specialistläkarna är för få, och den rovdrift som nu sker på sjuksköterskor och läkare som ofta blir inringda med kort varsel på grund sjukdom, eller att man måste arbeta mer på jourerna för att de erfarna sjuksköterskorna sagt upp sig, eller för att man tvingas lägga mängder av timmar på att leta vårdplatser varje natt, säger Karin Båtelson.

I rapporten skriver Göran Stiernstedt att det finns indikationer på att schemaläggning försvåras av joursystemet och att den normala arbetstiden för läkare tycks vara måndag-fredag mellan kl 07.00-17.00.

När Karin Båtelson ombeds kommentera de vaga skrivningarna svarar hon att hon hoppas att Göran Stiernstedt i sitt fortsatta arbete får insikt i hur sammansatt arbetet.
– Det är många bitar som brister och fattas för att vi ska åstadkomma någon vettig effektivitet.

I det nu offentliggjorda PM:et är Göran Stiernstedt mycket kritisk till landstingens förmåga att lösa sjukvårdens problem på en rad områden. Mest kritisk är han till att dåliga IT-system tillåtits finnas kvar år ut och år in.

I lägesrapporten skriver han att de 21 landstingen misslyckats och att man nu måste göra ett omtag för att få till stånd en nationell infrastruktur och långsiktiga förbättringar av IT-systemen inom hälso- och sjukvården.
Enligt Göran Stiernstedt har dagens IT-system inte bara stora brister utan saknar också nationella kunskaps- och handläggningsstöd.

Anledningen att inget gjorts åt de dåliga IT-systemen menar han är att landstingen inte förmått att agera samlat och inte involverat representanter för verksamheterna i framtagandet av systemen.

Göran Stiernstedt föreslår att staten går in med en miljard kr och landstingen och kommunerna med samma summa årligen under ett antal år fram över.
Han vill också ha standardiserade journaler och journalmallar.

– Journalsystemen är ett sorgebarn, säger Karin Båtelson som menar att det nu är viktigt att förstå att det kostar pengar att förändra.
– Det kostar att utveckla bra saker. Man måste också förstå och att det också måste vara efterfrågat av användarna för att det ska bli bra. Nu finns ju intentioner från landstingen om ett samlat grepp, det gäller till exempel det så kallade 3R-samarbetet, mellan de tre stora regionerna, Stockholm, Göteborg och Skåne, som syftar till att ta fram och specificera framtidens vårddokumentation.

Ett annat initiativ är Ineras arbete med den samlade läkemedelslistan Men det krävs verkligen pengar för att få ordning på helheten och visioner för att vi ska kunna få fram teknik och lösningar som motsvarar den standard som vi normalt använder i vardagen., säger Karin Båtelson och tillägger.
– Det kommer inte bara vi i vården utan även medborgarna att kräva.

I rapporten kritiseras landstingens för att styrningen ofta saknar helhetstänkande och att inte sällan används kortsiktiga lösningar för att snabbt åtgärda ekonomiska problem. Landstingen klarar inte heller att sprida förbättringar, menar Göran Stiernstedt. Här kommer utredningen att återkomma med förslag på hur goda exempel ska spridas.

De styrande inom sjukvården får också kritik för bristande förbättringsarbete, av Göran Stiernstedt.
”Förbättringar inom sjukvården kommer inte till genom Lean eller andra liknande strukturerade förändrings-metodiker…
Det är tydligt att ett s.k. ”förändringstryck” i en verksamhet inte kommer genom styrning från huvudmännen eller staten utan snarare genom inomprofessionell horisontell styrning, som bygger på engagemang”, heter det.

Mellanrubrik: Styrsystemen

Göran Stiernstedt vill att dagens styrsystem ska ersättas av betydligt öppnare system. I rapporten skriver han:
”Styrningen bör utgå mer ifrån mötet mellan patient och personal. Det är där mervärdet skapas, kvaliteten avgörs och den stora mängden ekonomiska beslut tas. Signalen till vårdpersonalen behöver vara att ”vi litar på er”.
Ett sätt att göra det är att ge ett bredare ”ansvar” till leverantören för kvalitet och hälsa i befolkningen samtidigt som landstingen inrättar former för dialog om de kliniska resultaten.

– Olika styrsystem kommer med pukor och trumpeter under några år för att sedan ersättas av något annat. Det ideala styrsystemet finns inte utan olika typer av ersättningar passar olika bra för olika verksamheter och förlopp. Det som är bra här är att det föreslås mindre detaljstyrning, att låta professionerna arbeta utifrån yrkesetik och kompetens. Vi ser också att man bör ersätta utifrån kompetens, kontinuitet, och fortbildning, säger Karin Båtelson…

Göran Stiernstedt menar i rapporten att alla som är inblandade i vården, allt från myndigheter till sjukvårdens anställda, idag är eniga om att den administrativa bördan är för hög och måste minskas.
I rapporten påpekas att det förekommer omfattande dubbeldokumentation som måste bort och att det idag råder oklarhet när det gäller grundläggande frågor om varför man ska dokumentera, vad som ska dokumenteras och vem som ska göra det.

– Det är bra. Här kommer vettiga journalsystem att kunna hjälpa till mycket, så att basfakta och historia bara finns på ett ställe om patienten. Sen måste man jobba mycket med kulturer i vården. Men allt måste ju inte in i journalen, ett normalförlopp behöver inte beskrivas i detalj. Ja, här finns verkligen mycket att göra, säger Karin Båtelson.

Göran Stiernstedt påminner i rapporten om det övergripande målet för hälso- och sjukvården enligt hälso- och sjukvårdslagen som är ”en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen” och att vården bör styras och mätas mer efter kvalitet.
Att visa på produktivitet räcker inte menar han eftersom man kan vara produktiv men göra fel saker.

Ytterligare förslag i rapporten:
• Öka primärvårdens andel av resurserna kraftigt.
• Skapa ett system med nationella behandlingsrekommendationer tillsammans med professionen.
• Minska den administrativa bördan och analysera konsekvenserna av varje krav på rapportering.
• Minska antalet överenskommelser och antalet indikatorer som ska följas.
• Starta en dialog med verksamheter och företrädare för professionerna hur förändringar ska åstadkommas.
• Ge första linjens chefer tydliga uppdrag och ansvar för helheten.
• Skapa ett nationellt hälsobibliotek för vårdens professioner.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-06

Tema: Ledarskap / ”Att bli verksamhetschef var som att kliva in i en snöstorm” / Forskare: Detta gör en ledare bra / Hälso- och sjukvårdsdirektören som kom utifrån och fick lämna efter bara åtta månader / Så arbetar Läkarförbundet för att läkare ska kunna bli chefer / Politikernas våra drömmar: Visioner och värdegrunder / Så gick Västerbotten från ”världsbäst” till ”från fjäll till kust / November 2019 blev en svart månad för den svenska landstingssjukvården

Prenumerera