Stiernstedts nya uppdrag: Skapa mer tid för patient-läkarmötet
Göran Stiernstedt (bilden) ska analysera hur professionens kompetens och resurser ska användas på rätt sätt. I uppdraget ingår att ge förslag till åtgärder på nationell och regional nivå. Arbetet ska ske i nära dialog med landstingen och företrädare för professionerna.
Anslaget för uppdraget är brett och berör även exempelvis journalsystem och annan vård-IT samt ersättningssystemens betydelse för tid för och kvalitet i patientmöten.
– Samordnaren ska se över vad som är irritationsmoment och onödiga inslag i arbetet, och se om det går att göra på ett enklare sätt än i dag, sa socialminister Göran Hägglund på regeringens presskonferens i dag.
Göran Stiernstedts uppdrag pågår till och med den 31 december 2015, men åtgärdsförslag kan mycket väl komma tidigare:
– För jag signaler om arbetsuppgifter som är stora hinder i verksamheten så tar vi det direkt. Vissa saker kan handla om att ändra landstingsregler, andra kan kräva nationella åtgärder, sa Göran Stiernstedt.
Allt handlar dock inte om politiska beslut, betonade Stiernstedt:
– Professionernas egna organisationer kan också göra mycket. Om exempelvis Svensk Kardiologisk förening kommer överens om något så kan det vara fem gånger så effektivt som en åtgärd som kommer från regeringen.
Socialminister Göran Hägglund kommenterade under presskonferensen rapportering till kvalitetsregister och betonade där att man inte får ”kasta ut barnet med badvattnet”.
– Det gäller att behålla det som är oundgängligt men ta bort allt som kan tas bort.
Stiernstedt tillträder sitt nya uppdrag den 1 november i år och slutar i samband med det anställningen som chef för vård och omsorg på SKL.
Våra byråkrater, politiker, ekonomer och andra marknadsfrälsta beslutsfattare snavar fram i ett evigt mörker. Ingenstans i systemet finns plats för att tänka eller lära sig av misstag. ”Ojdå, gav kommunaliseringen av skolan och friskolereformer en ojämlik och bristfällig utbildning?” ”Ojdå, ledde landstingens självbestämmande i sjukvårdsfrågor till samma problem?” ”Nämen, händer samma sak med järnvägen när vi styckar upp den?”
Å ena sidan används den avreglerade, frikonkurrerande marknaden som murbräcka för att tvinga igenom utförsäljningar och nedskärningar av offentlig vård. Å andra sidan ska marknadens inneboende och fullständigt självklara brister (som ständigt upptäcks med häpna ögon) rättas till genom eviga samordningar, utredningar och riktlinjer. Man ska rädda det sjunkande skeppet genom att sätta plåster på läckorna.
De ruttna frukter vi skördar nu är resultaten av samhällets marknadsideologi.