• 11 november 2014
• 0
• AV: Eva Nordin

– Vi har idag intelligenta system för att mäta produktivitet, det vill säga hur mycket vård vi får ut för landstingets pengar, men det är mer komplicerat att mäta effektivitet och värde, det vill säga hur mycket hälsa vi får ut för pengarna. Och det är ju i första hand värde och det förbättrade hälsotillståndet som är relevant för patienten och professionen, säger Jonas Wohlin, VD på IVBAR, ett forsknings- och utvecklingsföretag som koordinerar arbetet inom Sveus (Nationell samverkan för värdebaserad ersättning och uppföljning i hälso- och sjukvården).

Jonas Wohlin är även knuten som doktorand till LIME, Institutionen för lärande, informatik, management och etik vid Karolinska institutet.
Forskargruppen, som leds av professor Mats Brommels, studerar design, implementering och utvärdering av värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem i hälso- och sjukvården.

– I de flesta OECD-länder ökar kost­naderna för sjukvård snabbare än BNP, vilket inte är en hållbar utveckling. Vi ser också att variationen är större med avseende på metod, kostnader och resultat mellan olika länder, regioner och producenter, än inom de flesta andra sektorer. Vården behöver därför utveckla formerna för såväl utförande som styrning, säger Jonas Wohlin.

Unikt forskningsprojekt

Sveus arbete bedrivs i olika utvecklingsprojekt med fokus på åtta specifika patientgrupper: höft- och knäprotesoperationer, ryggkirurgi, förlossningsvård, obesitaskirurgi, diabetes, stroke, osteoporos och bröstcancer.

Samtliga projekt arbetar utifrån en standardiserad utvecklingsprocess.

– Utgångspunkten är att professionen och patientföreningar är med i utvecklingsarbetet. Vi är också angelägna om att berörda specialistföreningar och kvalitetsregister är engagerade i arbetet. Det är en grundförutsättning för att vi ska lyckas, säger Jonas Wohlin.

Styrning av vården utifrån olika patientgruppers behov

I Stockholms Läns Landsting infördes 2009 ett värdebaserat ersättningssystem för höft och knäprotes-operationer som väckt internationell uppmärksamhet.

Vårdgivaren får en fast ersättning som ska täcka alla vårdinsatser för en diagnos eller ett ingrepp.

– Vår definition på värdebaserad styrning är dock betydligt bredare än vårdepisod­ersättning och ersättning för medicinska resultat.
Ett första steg är utveckling av system för att kontinuerligt kunna mäta och utvärdera värde för olika patientgrupper samt att säkerställa att ersättningssystemen inte hindrar innovation och verksamhetsutveckling genom för snäv processtyrning.

– Jag tror inte att man ska underskatta de professionella drivkrafterna i att vilja förbättra verksamheten och patientens hälsa. Det viktiga är att styrsystemen stödjer en sådan utveckling och inte verkar i motsatt riktning.

Många utmaningar

Det finns flera utmaningar i arbetet mot att utveckla värdebaserad styrning. Jonas Wohlin nämner några exempel.

– För det första så behöver vi säkerställa att vi mäter rätt saker och att vi har system som undviker dubbelinmatning och extraarbete för professionen.

Han lyfter fram arbeten inom utvecklingen av kvalitetsregister samt inom Sveus med att definiera patientrelevanta hälsoutfall, samt det Nationella Programmet för Datainsamling som arbetar med att inhämta uppgifter direkt från journalen.

– Vidare behöver vi utveckla möjligheterna att koppla en vårdkontakt till en specifik behandling.

Socialstyrelsens projekt ”Hälsoärende- förutsättningen för ett process-ID inom hälso- och sjukvården” är ett bra exempel, menar han, på ett viktigt arbete för att i framtiden möjliggöra att hålla samman dokumentationen inom en individs vård­process. Projektet är kopplat till Socialstyrelsens arbete med den nationella informationsstrukturen och är ännu inte implementerat i vården.

Tystnadsplikten hos privata vårdgivare ställer till problem

En annan stor utmaning, menar Jonas Wohlin, är juridiska begränsningar när det gäller hanteringen av personuppgifter.

– Sjukvårdshuvudmännen är skyldiga att säkerställa kostnadseffektiv vård enligt hälso- och sjukvårdslagen, men har inte möjlighet att analysera vården som bedrivs av privata vårdgivare på grund av bestämmelser om tystnadsplikt i patientsäkerhetslagen. Detta gör det svårt att följa patienten genom vårdprocessen och därmed också svårt för landstingen att uppfylla sin lagstadgade skyldighet.

Dock har denna fråga hanterats i en statlig utredning som presenterades innan sommaren och om förslagen till lag­ändringar går igenom så bör detta lösa sig, enligt Jonas. I mellantiden hanteras detta inom Sveus bland annat genom att hämta in samtycken från patienten.

Sekretessproblem

Det finns också svårigheter att överföra information mellan olika myndigheter vilket gör det svårt att se till patientens och samhällets hela behov. Det är till exempel inte möjligt idag att föra in sjukskrivningsinformation från Försäkringskassan till landstinget.

– Det gör det därför svårt för såväl vårdgivare som landsting att arbeta med kostnads- och livskvalitet ur ett helhetsperspektiv. På Sveus arbetar vi intensivt med frågan om hur vi kan skapa förutsättningar för att på ett säkert och lagligt sätt dela information mellan hälso- och sjukvården och andra myndigheter för att möjliggöra intelligent styrning, säger Jonas Wohlin.

Framtiden

Fram till och med 2015 drivs Sveus som ett forskningsprojekt. Ambitionen är dock att flytta över verksamheten in i en förvaltningsorganisation. En projektgrupp med landstingsrepresentanter inom Sveus tittar för närvarande på hur de system som utvecklas kan fortsätta att utvecklas och förvaltas vidare efter projektets avslutande. Ambitionen är också att fler landsting ansluter sig.

– Vi tror att Sveus kommer kunna visa på vad som är möjligt att genomföra i nästa generations styrsystem med fokus på värde. Förhoppningsvis leder det till fortsatt utveckling samt att vi identifierar och lyfter fram utmaningar som behöver hanteras nationellt för att komma vidare, säger Jonas Wohlin.

Konferens om värdebaserad vård

Den 25-26 november arrangerar Sveus en tvådagarskonferens i Stockholm med nationella och internationella experter inom värdebaserad vård.

En av de medverkande är professor Michael E. Porter, verksam vid Harvard Business School och en av teoretikerna bakom värdebaserad vård.
Läs mer på: www.sveus.se/aktuellt/88-25-26-november