Statliga insatser för att korta vårdköer
Regeringen föreslår en ny och stärkt vårdgaranti med kortare tidsgränser, fast läkarkontakt inom specialistvården och statliga engångsinsatser i regionerna för att korta vårdköer. – Äntligen verkar vi vara på väg mot förstärkta patienträttigheter och en ökad professionell autonomi, säger Elin Karlsson, ordförande för Sjukhusläkarna.
Behovsprincipen i hälso- och sjukvården ska vara styrande framför fasta tidsgränser på 90 dagar. Det menar sjukvårdsminister Acko Ankarberg (KD) som på en pressträff tillsammans med Linda Lindberg, gruppledare för SD i riksdagen, presenterade ett förslag till en ny och stärkt vårdgaranti för den specialiserade vården.
– När en person blir svårt sjuk, exempelvis i hjärtinfarkt, så vet man att den akuta vården prioriteras. Men i andra situationer får patienter vänta mycket längre än vårdgarantins 90 dagar. De ställs i en vårdkö, trots att vi har en lagstadgad behovsprincip. Vårdgarantins gräns inom specialiserad vård har sedan den infördes aldrig uppnåtts, säger Acko Ankarberg.
Trots flera insatser över en tioårsperiod har den specialiserade vården haft svårt att uppfylla kraven i vårdgarantin. Måluppfyllelsen har successivt minskat. Det gäller även vårdkapaciteten. Inom psykiatrisk och somatisk slutenvård har antalet disponibla vårdplatser minskat med i genomsnitt 1,6 platser per dag: från 21 200 till 17 000, mellan 2016 och 2024.
Socialstyrelsen har i ett riktvärde från 2023 pekat på att det behövs ytterligare 2 300 disponibla vårdplatser för att vården ska kunna möta dagens behov i fredstid.
– Det finns skäl att utöka vårdkapaciteten och att utreda en ny konstruktion av vårdgarantin för en bättre och tydligare styrning efter behov, säger Acko Ankarberg.
Exempelvis, menar hon, har tillsynsmyndigheten IVO visat att minskningen av vårdplatser på sjukhusen har gått för långt och att den grundläggande patientsäkerheten inte kan garanteras.
– Vi behöver vända trenden med sjunkande vårdkapacitet, säger Acko Ankarberg.
Linda Lindberg (SD) betonade att kontinuiteten behöver stärkas i slutenvården. Hon hänvisade till forskningsstudier i primärvården som visar att en fast läkarkontakt är central för vårdens kvalitet, patientsäkerhet och arbetsmiljö. En god kontinuitet har även en god påverkan på mortaliteten, menade hon.
– Vi vill att patienters behov av kontinuitet och sammanhållen vård tillgodoses även i specialiserad vård, särskilt för patienter med flera olika sjukdomar och utdragna vårdförlopp.
Linda Lindberg kommenterade även förslaget om statliga engångsinsatser för att minska vårdköer.
– Vi vill utreda hur staten ska kunna genomföra riktade och tidsbegränsade engångsinsatser för att kunna korta köerna. Ett exempel kan vara att staten beställer ett visst antal operationer hos offentliga vårdgivare i en eller flera regioner, eller upphandlar vård hos privata vårdgivare som helt enkelt får leverera det som staten beställer. Privata aktörer har uttalat att de har förmåga att öka sin kapacitet, det måste vi slå vakt om.
Hur förslagen ska kunna implementeras i svensk hälso- och sjukvård mot bakgrund av den resurs- och bemanningsbrist som råder i landets regioner, kommenterades ej.
Elin Karlsson, ordförande för Sjukhusläkarna, beskriver dagens besked som otroligt glädjande.
– Utredningens direktiv ligger helt i linje med vad vi i Sjukhusläkarna ser att vården behöver. Det är tydligt att man vill stärka patienternas rättigheter, och den är ett steg mot återinförande av fast läkare/PAL inom specialistvården. Man satsar såväl på att bli av med köer, kapa onödiga väntetider och säkerställa adekvat antal vårdplatser, säger hon och fortsätter:
– Äntligen verkar vi vara på väg mot förstärkta patienträttigheter och en ökad professionell autonomi. Utredningen ger oss framtidstro.