E-hälsomyndigheten har nyligen fått regeringens uppdrag att ta fram en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården, med ett större inslag av statligt ansvar. Parallellt driver EU på den digitala utvecklingen för att hälsodata ska kunna delas över nationsgränser.

• 21 september 2023
• 0
• AV: Eva Nordin

Regeringen har tydligt höjt ambitionsnivån, menar Max Herulf, chefläkare och tillförordnad stabschef för E-hälsomyndigheten.
– Det händer mycket just nu. Vi har flera nya regeringsuppdrag och ett nytt förordningsförslag från EU att hantera som driver på utvecklingen mot ökad standardisering och interoperabilitet, det vill säga förmågan hos olika system att fungera tillsammans och kommunicera med varandra.

I slutet av juni gav regeringen gav E-hälsomyndigheten nya uppdrag för att reformera och skapa en mer enhetlig digital infrastruktur för hälso- och sjukvården, samt tandvården.

– Vi ska ta fram en färdplan där staten har ett ökat ansvar. Det handlar bland annat om att ange vad som krävs för att bygga upp en gemensam digital infrastruktur, det vill säga vilka stödjande och styrande strukturer som behövs och i vilken ordning detta ska genomföras. Egentligen handlar det om flera gemensamma digitala infrastrukturer, dels en nationell infrastruktur som kan uppfylla kraven mot EU, dels mot våra nationella behov. Vi kommer också att behöva regionala och lokala infrastrukturer som hänger ihop med varandra och som skapar förutsättningar för samverkan.

Max Herulf är själv läkare och har arbetat som specialist i allmänmedicin. Han har en även en bakgrund som forskare och har disputerat i farmakologi. Under en period var han också vd för en startup inom digital hälsa. Sedan snart fyra år är han anställd på E-hälsomyndigheten.
– Möjligheten att få vara med och påverka på systemnivå är spännande och meningsfullt. Drivkraften är förstås möjligheten att förhoppningsvis bidra till att sjukvården fungerar bättre och att vi får system som är användarvänliga och underlättar patientarbete. De brister vi ser orsakar stora arbetsmiljöproblem i vården.

Ökad interoperabilitet och standardisering av vårdens digitala system har diskuterats i flera år och många initiativ har tidigare tagits.

Vad är det nya i det arbete som nu görs och vilket utökat ansvar ska staten ta?

– Det finns en stark enighet om att vi behöver en ökad nationell styrning mot enhetlighet när det exempelvis gäller informatikfrågorna, det vill säga att staten tydligt talar om hur vi ska dokumentera och lagra data så att det blir enhetligt i alla system, att vi använder samma struktur, begrepp och termer. E-hälsomyndigheten har en viktig roll att spela när det gäller frågor om interoperabilitet, inte minst de semantiska.

Interoperabilitet är ett brett begrepp som omfattar flera lager: den tekniska, juridiska, semantiska och den organisatoriska.

– Det är många delar som måste samverka för att helheten ska fungera. Jag brukar jämföra med vägnätet. Staten har ansvar för motorvägarna och att bygga ihop vägnätet med andra länder. Sedan har vi kommunerna som ansvarar för de mindre vägarna och vet vilka behoven är på lokal nivå. Vi har också enskilda samfälligheter med ansvar för grusvägar och uppfarter. Oavsett vem som äger vägen behövs statlig styrning så att alla kör på höger sida och har samma bild av vad vägskyltarna betyder.

Flera viktiga initiativ tas nu i EU som även påskyndar utvecklingen i Sverige.Max Herulf, om förslaget till det nya EHDS-direktivet

E-hälsomyndigheten kommer inte att föreslå ett journalsystem för hela Sverige, det är inte ett modernt sätt att möta framtiden, menar Max Herulf.
– Det är väldigt svårt för ett enda system att svara upp mot de vitt skilda behov som finns på exempelvis en ungdomsmottagning i Västerbotten jämfört med en intensivvårdsmottagning i Skåne. Den nationella digitala strukturen vi ska bygga tillåter att sjukvården även fortsättningsvis har många olika informationskällor med olika applikationer, verktyg eller användargränssnitt, beroende på behov och verksamhet. Det spelar egentligen ingen roll vilka applikationer eller användargränssnitt man har så länge de uppfyller de krav och specifikationer som finns.

I dag saknas det, dels på nationell nivå, dels på EU-nivå, reglering eller krav på standarder och interoperabilitet. Men flera viktiga initiativ tas nu i EU som även påskyndar utvecklingen i Sverige, menar Max Herulf.

I maj 2022 lanserade EU-kommissionen ett förslag till ny förordning, European Health Data Space, EHDS. Förslaget innebär omfattande förändringar för Sverige, både legalt, tekniskt och organisatoriskt. Inte minst när det handlar om elektroniska patientjournalsystem.
I förslaget till ny förordning ingår frågan om e-recept och patientöversikter inom EES. I ett slutbetänkande som lämnades över till regeringen i slutet av mars (SOU 2023:13) redovisas vad som krävs för att Sverige ska ingå i ett gränsöverskridande utbyte av patientöversikter.

Det är väldigt svårt för ett enda system att svara upp mot de vitt skilda behov som finns Max Herulf, chefläkare

– Vi är positiva till förordningens intentioner, som handlar om att ge individer ökad kontroll över elektroniska hälsodata så att de kan få bättre vård i hela EU. Det handlar om en digital omvandling på hälsodataområdet som ska stärka och effektivisera vårdens registrering och användning av hälsodata över nationsgränser. Men det handlar också om att forskare, innovatörer och beslutsfattare ska få ökad tillgång till dessa elektroniska hälsodata på ett tillförlitligt och säkert sätt.

Hur länge det dröjer innan hälsodata kan delas på ett enkelt, smidigt och säkert sätt är svårt att säga, menar Max Herulf.
– Det kommer nog aldrig att bli en alldeles tydlig tidpunkt när ”allt är klart”. Tekniken utvecklas hela tiden och den digitala infrastrukturen kommer att behöva utvecklas kontinuerligt. Men jag tror att vi med rätt satsningar kan nå en situation där åtminstone de viktigaste och vanligaste informationsmängderna kan delas på ett enkelt sätt inom fem till tio år.