Specialitetsföreningarna viktiga när nya läkemedel ska bedömas
Under tre år har NLT-gruppen som består av läkare och apotekare från olika landsting gjort systematiska bedömningar och rekommendationer av nya läkemedel på väg ut på marknaden åt landstingen. I många fall har det handlat om cancerläkemedel.
Uppdraget förlängs med ytterligare ett år. Därefter är det meningen att en permanent grupp ska göra alla granskningar och bedömningar till landstingen.
– Vi har inte all kunskap inom alla områden i gruppen utan har anlitat experter när det behövts, berättar Anders Hallberg.
Han framhåller Svensk förening för Hematologi som ett föredöme. När ett mycket dyrt läkemedel mot benmärgssjukdomen PNH kom på marknaden nyligen samarbetade NLT-gruppen med hematologerna som på eget initiativ startat en expertgrupp och skrivit ett nationellt vård-PM om hur läkemedlet ska användas. På NLT-gruppens uppdrag har specialistgruppen därefter dubbelgranskat varje patient som kunde vara aktuell för behandlingen.
– Så här skulle jag vilja att vi samarbetar med alla specialitetsföreningar. Jag tror att det måste finnas nationella behandlingsrutiner i fall där det rör sig om extremt dyra behandlingar och små patientgrupper, konstaterar han.
Peter I Johansson, hematolog och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Uddevalla sjukhus som ledde arbetet i specialistgruppen håller med om att det är ett bra sätt att jobba på.
– Det är viktigt att specialitetsföreningarna, som har hög anslutning av specialister och kunskap inom sina områden, är aktiva aktörer när det gäller nya läkemedel, säger han.
Peter I Johansson menar att det ideala vore att 3-4 specialister bildar en arbetsgrupp när det kommer ett nytt läkemedel inom deras specialområde och bistår den centrala NLT-gruppen med sin kunskap. På det viset får man också inflytande över hur snabbt läkemedlen kan börja användas.
Sedan NLT-gruppen började sitt arbete 2010 har man gjort knappt tjugo rekommendationer. I arbetet kan också ingå att komma överens om prislöften, som Anders Hallberg kallar det. I klarspråk handlar det om att få de läkemedelsföretag som fått nobben att ingå i förmånen av TLV, att sänka priserna och hålla samma pris till alla landsting.
– Officiellt bedrivs inga förhandlingar och inga avtal sluts. Vi får ett prislöfte och tar i hand på en prismodell och procentsats som ska gälla när företagen sedan förhandlar med varje landsting, berättar han.
Företagen kräver som regel sekretess runt de överenskomna prismodellerna, men NLT-gruppens medlemmar står som kontaktpersoner och landstingens förhandlare som också omfattas av sekretess kan vända sig till gruppen för att kolla att de får rätt pris.
– Det har aldrig hänt, vad jag vet, att ett företag gått ifrån den uppgjorda modellen, det skulle vara förödande för dem.
Anders Hallbergs bedömning är att en gemensam permanent NLT-funktion för alla landsting i framtiden kommer att kräva betydligt mer resurser än vad projektgruppen har i dag.
– Vi behöver ett riktigt kansli och stöd med både etiska och juridiska frågor. Dessutom kan det vara bra att skapa en särskild upphandlingsgrupp som tar hand om läkemedelsföretagens förfrågningar direkt.
”Klinikläkemedelsprojektet” på initiativ av regeringen gör att NLT-gruppen just nu får stöd av TLV som genomför hälsoekonomiska bedömningar också på rekvisitionsläkemedel som används på sjukhus.
– Det är självklart att alla läkemedel bör genomgå en hälsoekonomisk bedömning oavsett om de hämtas ut på apotek eller ges på sjukhus. Det här är ett steg i rätt riktning. Läkemedel som företagen inte låter genomgå en hälsoekonomisk bedömning kommer inte att rekommenderas av NLT-gruppen, konstaterar Anders Hallberg.
FOTNOT: I NLT-gruppen ingår:
Anders Bergström, Norrbotten, Anders Hallberg, Värmland (ordförande), Linda Staaf, Region Skåne, Anna Lindhé, Västra Götalandsregionen, Lars Lööf, Västmanland, Peter Höglund, Region Skåne, Stefan Back, Gävleborg, Sören Hansen, Jönköping, Sven-Åke Lööv, Stockholm, Bo Claesson, SKL, Gunilla Thörnwall, SKL och Jan Liliemark, SKL.
