Specialitetsföreningarna gör tummen ner för VGR:s förslag
I Västra Götalandsregionen föreslås en obligatorisk tjänstgöring inom primärvården i minst två månader för ST-läkare inom ”relevanta ST-block”. Vad tycker specialitetsföreningarna om ett sådant förslag? Sjukhusläkaren frågade de 53 föreningarna inom Läkarförbundet och en stor majoritet av de 37 som svarade gör tummen ner för förslaget. Vi frågade också vad föreningarna anser saknas eller skulle kunna förbättras i dagens ST.
Svensk Förening för Akutsjukvård
Vi vill inte göra primärvård inom ramen för ST obligatoriskt. Akutsjukvård är en slutenvårdsspecialitet även om vi bedriver öppenvård. Enligt europeiska riktlinjer ska en ST-läkare i Akutsjukvård vara på akuten 2/3 av sin tid vilket ger väldigt lite tid till sidoplaceringar (ca 1,5år). Primärvårdserfarenheten har ST-läkaren från AT (och kommande BT) oftast. Visserligen har vi överlapp på våra patienter och båda specialiteterna ser våra patienter oselekterat. En sidoplacering skulle kunna öka förståelsen, men det är just vad en AT/BT är till för.
Saknas/förbättras: Svårt att följa upp patienter, endast ögonblicksbilder. Att inte endast vård ska ses som produktion, men även forskning och utbildning. Akutsjukvård finns inte i alla orter på grundutbildningen, försvårar rekryteringen. Generell handledarbrist.
Sektionen för Specialiteten Allergologi
SFFA är en förening för både barn- och vuxenallergologer med helt olika utbildning före specialisering till allergolog. Som barnallergolog måste man först bli barnläkare. Om ST i barnmedicin är en av de specialiteter som avses så är jag tveksam. Inom allmänmedicin är majoriteten vuxna. Det skulle dessutom bli ett tapp för alla kliniker som utbildar barnläkare gällande jourverksamhet. Även om två månader på fem år kan tyckas kort är frågan vad man skulle vinna. Vad är syftet med förslaget?
Saknas/förbättras: Resurser och ST-platser för att utbilda nya barnallergologer. Att genast se till att det finns fler ST-platser för barnallergologer, då majoriteten av de allergologer som finns och har kunskap snart går i pension. Det tar flera år att lära sig till allergolog.
Svensk Förening för Allmänmedicin
Vi anser att förslaget från VGR inte bör förverkligas. Enligt Socialstyrelsen är vidareutbildningen målstyrd. En tidsdefinierad obligatorisk tjänstgöring är inte förenlig med nuvarande författning. Obligatorium går stick i stäv med de pedagogiska principer som säger att allt lärande drivs av inre motivation. ST-läkare från övriga specialiteter är mycket välkomna till kortare eller längre sidotjänstgöring i primärvården. Detta under förutsättning att det i ST-läkarens individuella utbildningsprogram framgår att en sådan tjänstgöring är meningsfull ur utbildningssynpunkt. Vi anser att sidoutbildning inom allmänmedicin torde vara särskilt värdefullt för de sjukhusspecialiteter som har ett naturligt och nära samarbete med primärvården.
Saknas/förbättras: De flesta ST-läkare i allmänmedicin får idag bra vidareutbildning. Studierektorer och handledare har hög kompetens och ST-utbildningen bygger oftast på individuella utbildningsprogram som revideras efter hand. Det saknas validerade kompetensvärderingsmetoder. Vidareutbildningen är enligt författningen målstyrd. Trots detta kräver Socialstyrelsen vid utfärdande av specialistbevis att ST-läkaren ska ha genomgått vissa kurser och fullgjort viss tid som sidotjänstgöring. Validerade metoder för värdering av uppnådd kompetens skulle kunna minska behovet av tidsmässig kontroll och ligger mer i linje med principen om målstyrning.
Svensk Medicinsk Audiologisk Förening
Då hörsel- och balansrubbningar är en grenspecialitet till ÖNH påverkas vår specialitet endast indirekt. Generellt finner vi det anmärkningsvärt att man föreslår att införa en tidsstyrd placering inom en annan specialitet i övrigt målstyrd specialistutbildning. ST ska följa Socialstyrelsens målbeskrivning för respektive specialitet och det känns märkligt med lokala obligatoriska tillägg.
Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri
Anser att det är ett bra förslag.
Saknas/förbättras: På många håll i landet saknas specialister till både huvudhandledning och klinisk handledning. På många orter saknas också heldygnsvård vilket gör att ST-utbildningen blir ojämlik.
Svenska Barnläkarföreningen
Det skulle vara fördelaktigt med allmänmedicinsk kunskap och kännedom om primärvårdens villkor för barnläkare. Dock har barnläkare ett mycket brett kunskapsfält att inhämta och ST-tiden upplevs ibland kort redan i nuläget, vilket gör att det är svårt att få in ytterligare mål utan att något annat tas bort. Det blir två månader som inte kan ägnas åt jourer eller kurser med mera. Det blir fler jourer för de som är kvar och mindre tid som kan ägnas åt exempelvis mottagning eller avdelningsarbete. Däremot bör det vara ett obligatoriskt moment för de som inte gjort AT och sedan tidigare inte har en inblick i hur primärvården i Sverige fungerar. På sätt och vis så har vi ju redan en primärvårdsplacering i och med att alla ST-läkare i pediatrik måste ha en BVC-placering som sträcker sig över minst ett år.
Saknas/förbättras: Nu blir det mycket fokus på antal kurser. Vi behöver fokusera mer på hur ST-läkarna utvecklar sin kompetens (hur de använder sina kunskaper och färdigheter) och får mer sammanhängande placeringar med självständigt arbete på avdelning och mottagning.
Svensk Förening för Medicinsk Radiologi
SFMR har inga synpunkter på detta.
Svenska Sällskapet för Dermatologi och Venereologi
Vi anser att det är helt orimligt att ta två månader från vår ST utbildning till allmänmedicin. Under vår specialistutbildning är det redan nu svårt att hinna med adekvat sidotjänstgöring, samt alla obligatoriska kurser som blivit fler i nya målbeskrivningen. Vi ser heller ingen relevans i att placera våra ST-läkare inom allmänmedicin under två månader då den erfarenheten inhämtar under AT.
Svenska Endokrinolog Föreningen
Vi stöder det ej. Vi har gemensamma mål med invärtesmedicin och har samma kunskapsbas. Vi hanterar ej samma diagnoser och det ligger ej i linje med endokrins uppgifter.
Svensk Förening för Klinisk Farmakologi
För en ST i klinisk farmakologi kan det vara värdefullt att randa sig i primärvården. Två mån är så kort tid att man ändå hinner randa sig på de andra ställen man vill ha med i sin ST. Om man sitter med i expertråd, vilket många kliniska farmakologer gör, så är det jättebra att ha primärvårdsperspektiv. Likaså om man jobbar som informationsläkare.
Saknas/Förbättras: Det finns inte så många relevanta SK-kurser tillgängliga för ST-läkare i klinisk farmakologi. Vår specialitet måste därför hitta egna sätt att tillgodose utbildningsbehoven, vilket är en utmaning då vår specialitet är ganska liten och vi finns bara på ett fåtal ställen i landet.
Svensk Gastroenterologisk Förening
Att randa sig inom primärvården gjorde man under ett halvår på AT och har därifrån fått grunderna. För att bli specialistläkare inom gastroenterologi och hepatologi måste man kunna hantera sjukdomar som kräver specialiserad vård och behandling. Vi som ST måste fokusera på detta och inte den allmänna. Vi som framtida gastroenterologer och hepatologer ska bli experter inom vårt område och primärvården kommer inte att bidra till detta. Två månader gör stor skillnad – på denna tid kan vi samla på oss ytterligare erfarenhet exempelvis inom endoskopin eller teorin inom var specialiserade specialitet. Eftersom två månader tar tid från dessa är det inte ett bra förslag och den kan få negativ inverkan på vår kunskap som senare specialister.
Saknas/förbättras: Flera saker, men exempelvis konstruktiv standardiserad återkoppling till ST-läkaren, kvalitetskontroll, tillräckligt med kurser och utbildningar som man kan gå på som ST-läkare.
Svensk Handkirurgisk Förening
Handkirurgi är en specialiserad och högspecialiserad verksamhet. Två månader som inte tillför något i utbildningen blir kostsamt slöseri. Blivande handkirurger gör redan sidoutbildning i ortopedi, anestesi, barnortopedi, neurofysiologi och plastikkirurgi. Kurser och kvalitets- och vetenskapligt arbete kortar ner den kliniska tjänstgöringen i den blivande specialiteten handkirurgi med ca två år och ytterligare två månader i primärvården är därför inte bra.
Saknas/Förbättras: Saknas tillräckligt god möjlighet till kirurgisk träning i träningscenter. Det saknas även grundläggande utbildning i förbättringskunskap och projektledning.
Svensk Förening för Hematologi
Vi anser inte att det är ett bra förslag. AT innehåller en lång primärvårdsplacering och vi anser inte att man behöver lägga till ytterligare tid inom primärvården om det inte föreligger särskilda skäl. Madriddeklarationen, som vi skrivit under, yrkar för en harmonisering av hematologisk utbildning och att minimikrav för ömsesidigt erkännande av specialistkompetens i Europa ska vara fem års utbildning efter legitimationen, varav minst tre år inom hematologi. Anledningen är att en kortare utbildning inte kan förbereda för självständigt arbete som hematolog. Common-trunk upplägget i Sverige gör att en nybliven specialist inom hematologi har jobbat enbart tre år med hematologi. Vi anser inte att man kan ta två månader från den tiden utan att den hematologiska kompetensen blir lidande.
Saknas/Förbättras: Ännu för tidigt att uttala sig om nya ST:n. Vi har varit delaktig i att ta fram målbeskrivningen och är än så länge nöjda med hur det fungerar.
Svenska Hygienläkarföreningen
ST-block inom Vårdhygien är inte relevanta för detta förslag då Vårdhygien är en tilläggsspecialitet (basspecialiteter Infektionssjukdomar alt Klinisk mikrobiologi).
Saknas/Förbättras: Vårdhygien är en ny specialitet sedan våren 2015. Vi har därför begränsad erfarenhet och utveckling av ST-utbildningen pågår.
Svenska Infektionsläkarföreningen
ST-utbildningen är målstyrd och väldigt få sidotjänstgöringar anses vara obligatoriska. Huruvida randning inom primärvården är lämplig för att en enskild ST-läkare ska uppfylla målbeskrivningen måste avgöras individuellt för den ST-läkaren i samråd med handledare. Under en femårig ST är det många utbildningsmoment såsom kliniska tjänstgöringar och kurser som ska hinnas med, och man måste noggrant överväga vad som är högst prioriterat. De ST-läkare som inte har gjort AT i Sverige, där sex månaders tjänstgöring inom primärvården ingår, kan möjligen ha större nytta av en primärvårdsrandning. Vi kommer att diskutera frågan vidare med studierektorerna på infektionsklinikerna i landet.
Svensk Kirurgisk Förening
Läs artikeln med Peter Elbe, ordförande i föreningens utbildningskommitté.
Svensk Lungmedicinsk Förening
SLMF anser att det inte kan vara ett obligatoriskt krav. Sidotjänstgöring i allmänmedicin är inte idag en del av specialistutbildningsupplägget för lungmedicin. Två månader är relativt lång tid i relation till alla delmoment/tjänstgöringsplaceringar som redan ingår i planeringen för en allsidig och kvalitativ specialistutbildning. Utöver det så har redan ST-läkargruppen som startade mellan 2008-2015 fått en förlängd utbildning utifrån de nya obligata EU-förordningen. Finns en risk att rekryteringsmöjligheten till lungmedicin försämras.
Föreningen för klinisk mikrobiologi
Det är säkert nyttigt då många sjukhusspecialiteter remitterar ut ”sina” patienter till primärvården med ganska komplicerade behov.
Saknas/Förbättras: I vår lilla specialitet saknas kurser och vi tycker det är komplicerat att få dem LIPUS-certifierade.
Svensk Neurokirurgisk Förening
Utbildningen bör grundas på den målbeskrivning den nationella specialitetsföreningen tar fram, inte på beslut av en regional arbetsgivare. ST-utbildning i neurokirurgi genomförs enligt allmänna (A+B) och specialist-specifika delmål utarbetade av svensk neurokirurgisk förening (SNF) i samarbete med Socialstyrelsen (SoS). Inom ramen för en 5-årig specialistutbildningen genomförs obligatorisk ST-sidoutbildning under två månader. Att införa ytterligare obligatorisk ST-sidoutbildning med två månader primärvård på bekostnad av redan obligatorisk sidoutbildning anser vi inte vara relevant för vår kirurgiska specialitet. En sådan tjänstgöring skulle ha föga värde för oss eller våra patienter. I vår specialitet har vi svårigheter att hinna med det som är målbeskrivningen inom neurokirurgi inom stipulerad tid. Det har blivit ännu svårare på grund av brist på operationstid och postoperativa vårdplatser. Dessutom har den ökande specialiseringen lett till att vissa diagnoser/ operationer saknas på vissa kliniker.
Saknas/Förbättras: Vi saknar är ledarskapsutbildning, presentationsteknik och mediaträning. Mer rörlighet inom Sverige. I Schweiz är det obligatoriskt med tid (ett år) utanför modersjukhuset. I vår specialitet är det inte ovanligt att man tillbringar hela sitt yrkesverksamma liv på en klinik.
Svensk Njurmedicinsk Förening
Det är ett mycket dåligt förslag! Vad skulle målet för en läkare under ST-utbildning i nefrologi vara? Vi ser detta enbart som ett sätt för landsting att försöka täcka upp vakanser på vårdcentral – som förslag både dåligt och ogenomtänkt. Två månader är av stor betydelse för en specialistutbildning på fem år! Det är mycket tid som ”försvinner” som jourkomp, akuttjänstgöring utanför den egna specialiteten, i vårt fall i intern/akutmedicin, vetenskapligt arbete med mera.
Saknas/Förbättras: Saknas tillräcklig tid för klinisk tjänstgöring inom den avsedda specialiteten. De ST-läkare som gått den senare grundutbildningen, där vetenskapligt arbete omfattande en termin ingår, borde inte behöva göra ett vetenskapligt arbete under ST.
Svensk Förening för Nuklearmedicin
Jag tror inte att det är aktuellt för nuklearmedicin och inte heller önskvärt.
Saknas/Förbättras: Önskan om att det skulle vara lättare för verksamheter att släppa specialister inom våra basspecialiteter för att kunna vidareutbilda sig till nuklearmedicinare.
Svensk Förening för Klinisk Neurofysiologi
Kan vara bra om man tänker till när man väljer ”relevanta ST-block”. Inom en högspecialiserad specialitet som klinisk neurofysiologi, där vi anstränger oss till max för att få in de för vår del relevanta sidotjänstgöringarna, skulle det konkurrera med mer prioriterade och nödvändiga delar av ST.
Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi
Vi är väldigt kritiska till detta. Vi anser att det skulle påverka ST-utbildningen i Obstetrik och Gynekologi negativt, eftersom något annat som ingår i utbildningen då skulle behöva tas bort eller reduceras. ST-utbildningar ska inte läggas upp utifrån landstingens behov av läkarförsörjning utan utifrån vad en läkare inom en specialitet behöver inhämta för kunskaper och erfarenheter för att självständigt kunna arbeta inom specialiteten. Träning i gynekologi utgör som regel endast sex månader under specialistutbildningen och det är ett problem att tillgodose tillräckligt med operativ träning under ST. Att lägga in ytterligare ett moment, utöver de som redan lagts in under de senaste revideringarna av ST-utbildningen, ett moment som vi inte bedömer vara av stor vikt för att bli gynekolog-obstetriker, ställer vi oss därför avvisande till i SFOG.
Saknas/Förbättras: Operativ träning är ett fokusområde i vår specialitet som vi arbetar med att förbättra, både genom att verka för att tillräcklig placering i operativ verksamhet ska tillgodoses (vilket försvåras av att operationer av olika typer idag fördelas mellan olika sjukhus och andra vårdgivare, vilket innebär att man som ST-läkare inte kan tillgodogöra sig all operativ träning på den egna kliniken) och genom att förbättra den kirurgiska undervisningen.
Svensk Ortopedisk Förening
Läs föreningens öppna brev till bland annat Västra Götalandsregionen.
Svensk förening för otorhinolaryngologi, huvud- och halskirurgi
Själva syftet med ST-utbildning är att ha en målstyrd tjänstgöring för att eftersträva en hög kunskapsnivå hos nyblivna specialister, som i slutändan gynnar medborgarna i form av en god och säker vård. Beslutet från VG-regionen ligger helt utanför denna linje och bygger istället på behovet av att förstärka bemanningen i primärvården. Man kan givetvis diskutera hur man kan stötta närsjukvården på olika sätt, men det skall inte ske på bekostnad av en försämrad kvalitet i utbildningen. Fem år kan verka som en lång tid, men behövs för att uppnå tillräckliga volymer och den fördjupning som krävs för den specialiserade vården.
Saknas/Förbättras: Vi kan bli bättre på att optimera den kirurgiska delen av utbildningen och sätta högre krav på verksamheterna kring detta.
Svensk Förening för Palliativ medicin
Tjänstgöring inom allmänmedicin kan säkert vara utvecklande och bidra till kompetenshöjning för ST-läkare inom flera olika specialiteter, men är nog inget effektivt sätt att uppnå måluppfyllelse inom sitt specialistområde. Av tjänstgöringstiden i primärvården skulle mycket tid ägnas åt sådant som inte är relevant för ST-läkarens specialitet. Det är alltså inget vi förordar. Två månader kan tyckas vara kort tid men i skenet av att fortbildning för läkare generellt sett blir alltmer eftersatt är det ett steg i fel riktning att dessutom ta tid från annan relevant ST-tjänstgöring.
Saknas/Förbättras: Vi är en nybliven specialitet (2015) och än så länge har begränsad erfarenhet av ST-utbildningen i palliativ medicin.
Svensk Förening för Patologi
Vi inom svensk förening för patologi anser INTE att två månader allmänmedicin skall ingå som obligatorium eller tillval i ST-block i patologi. ST-läkarutbildningen i patologi är på totalt 60 månader och redan nu är denna tid inte alltid tillräcklig för att få med allt det som en patolog skall handlägga.
Svensk Plastikkirurgisk Förening
Vi anser att den tjänstgöring i allmänmedicin som görs under AT/kommande basår ger en adekvat grund för en blivande plastikkirurg och att ytterligare tjänstgöring på vårdcentral inte genererar mer kompetenta plastikkirurger på sikt. De fem år som utgör minimitjänstgöring innehåller i dagens ST-utbildning enligt 2015 års förordning en mängd krav på bland annat kurser, konferenser, vetenskapligt arbete samt kvalitetsarbete. Den kliniska tjänstgöringen är således mycket reducerad jämfört med tidigare förordningar och därför skulle två månaders tjänstgöring inom allmänmedicin inverka på ST-utbildningens kvalitet.
Saknas/Förbättras: Dagens ST skulle kunna förbättras genom att delar av A- och B-delmålen flyttas över till grundutbildningen på universitetet /AT/basår.
Svenska Psykiatriska Föreningen
Vi tycker att det är ett dåligt förslag. Att införa ett obligatoriskt moment istället för att utbildningstjänsten planeras utifrån behov, tänker vi försämrar ST-utbildningen. Det är målbeskrivningen som ska styra vad ST-läkarna ska lära sig och den styr också vilka placeringar som ska ingå under utbildningen. ST:n kan redan nu upplevas som splittrad i alltför många korta delmoment och det här förslaget riskerar att öka den känslan.
Saknas/Förbättras: Det som saknas är längre sammanhållna placeringar så att ST-läkaren får komma in i ett mer kontinuerligt avdelnings- och mottagningsarbete och därigenom få mer träning i samarbete med andra yrkeskategorier och mer övning i ledarskap.
Svensk Förening för Rehabiliteringsmedicin
Intressant förslag och kan vara relevant för rehabiliteringsmedicin.
Saknas/Förbättras: Regelbundet återkommande kurser i obligatoriska ämnen. Samordning av ST-utbildning över landet, ökat kunskapsutbyte mellan kliniker, tydliga kompetenskrav (checklistor) och former för utvärdering, ökat deltagande i specialistexamen. Synliggörande av rehabiliteringsmedicin utåt för att kunna rekrytera ST-läkare
Svensk Reumatologisk Förening
Då specialistutbildningen är målstyrd bör man inom varje specialitet och för varje individ värdera vilka tjänstgöringar som måste genomföras och vilka mål som dessa kommer att uppfylla. Samma kunskap kan ibland inhämtas på flera sätt vilket också bör beaktas. En kortare tjänstgöring inom primärvården kan för många ST-läkare vara viktig och givande, men ett obligatorium är fel väg att gå. Alla läkare som gjort AT-tjänstgöring i Sverige har dessutom arbetat minst 6 månader i primärvården vilket är betydligt mer än inom flertalet övriga specialiteter. Svensk Reumatologisk Förening ställer sig därför negativ till förslag om obligatorisk tjänstgöring i primärvården under ST.
Saknas/Förbättras: Det är svårt att peka på något som saknas generellt i dagens ST. När allt fler moment läggs till en ST–målbeskrivning utan att något tas bort riskeras fragmentisering och svårighet att få tillräckligt av den kunskap som erhålls av att möta och ta ansvar för samma patienter vid flera besök över tid. Innehållet i ST kan variera kvalitetsmässigt trots målbeskrivning och check-punkter, arbete med höjning av lägstanivån måste fortsätta.
Svensk Rättsmedicinsk Förening
Jag tror att de flesta rättsläkare anser att rättsmedicin inte ska räknas till ”relevanta ST-block”.
Svenska Rättspsykiatriska Föreningen
Tjänstgöring inom allmänmedicin är möjligt redan idag, men två månader kan vara kort tid och riskerar bli typ av mer kvalificerad auskultation. Randningar skall syfta till relevant utbildning för den specialitet inom vilken man gör ST. Om motsvarande kunskap kan inhämtas på annat sätt (exempelvis randutbildning i intermedicin) så finns det ingen anledning att göra just allmänmedicin till obligatorium. Vi ser dock värde av att ha gått till exempel tre mån VC och tre mån internmedicin. Minst två mån efter minst två år låter vettigt men enbart på grund av ST-läkarens behov och samarbetet mellan specialistvård-primärvård, inte som quick fix för bemanning i primärvården.
Saknas/Förbättras: Dagens ST i rättspsykiatri är en grenutbildning, först efter färdig allmänpsykiatri-ST kan man gå ST Rättspsykiatri, vilket tar minimum 2,5 år ytterligare. Där ser vi att det fattas: Kurs i avancerad beroendelära, utlandsplacering, kurs i rättspsykiatrisk vård där man uppmärksammar hela vårdförloppet inklusive den öppna tvångsvården, men även hur man hanterar utvecklingsstörningar och intellektuell dysfunktion. I dagens ST saknas det främst en långsiktig handledning med kliniknära kollega. Handledande specialister är få.
Svenska skolläkarföreningen
Om förslaget skulle bli verklighet handlar det inte om två månader inom allmänmedicinen utan om det administrativa krångel det skulle innebära. Både att hitta en klinik dit man kan komma och att täcka luckan på den egna verksamheten. Skolläkare arbetar nästan alltid ensamma och att hitta en vikarie på två månader utanför storstadsregionerna tror jag kan visa sig omöjligt. Man kan inte stänga verksamheten i två månader. Därför är förslaget ogenomtänkt.
Saknas/Förbättras: Vår specialitet är ganska speciell – det är en tilläggsspecialitet och huvudmännen är kommunala vilket vi är ensamma om. Vårt stora problem är att många huvudmän har av ekonomiska skäl bromsat ST-tjänstgöring i skolhälsovård för att spara pengar. Antalet specialister har hela tiden minskat och fortsätter att minska.
Svenska Smärtläkarföreningen
Detta verkar vara ett sätt att hantera brist på allmänläkare, dvs riskerar att bli en ersättning för stafettläkarverksamhet. Ett sådant förslag måste innehålla en tydlig utbildningsplan och målbeskrivning, som dessutom skall uppfylla målbeskrivningar enligt Socialstyrelsens målbeskrivningar för ST för avsedd specialitet. De tjänstgöringar som krävs för en sådan måluppfyllelse kan vara svåra nog att uppfylla som det är och då kan två månader vara en lång tid. En två månaders tjänstgöring inom allmänmedicin, som är ett så brett område, riskerar dessutom att få ett dåligt utbildningsvärde.
Saknas/Förbättras: För Smärtläkarföreningens del saknas studierektorsfunktion på de flesta utbildningsplatser. Det finns idag endast tre (3) studierektorer med adekvat specialistkompetens för uppdraget (I Uppsala, Linköping och Malmö/Lund). I Stockholm har svaret blivit att man inte vill avsätta några resurser (läs finansiera del av tjänst) till detta. Det saknas därför också formella ST-block liksom tydlighet hur lön under randning ska finansieras. Det kan i sammanhanget nämnas att öppenvård smärtlindring (den huvudsakliga mängden patienter) i SLL ingår i det Fria vårdvalet. För att kunna få landstingsavtal enligt fria vårdvalet krävs att verksamheten har all erforderlig specialistkompetens för specialistvård. Många erfarna smärtläkare (mer än tio år inom specialiteten) har i brist på möjligheter enligt ovan och brist på klinikresurser och d:o prioriteringar från tidigare verksamhetschefer aldrig tagit ut formell specialistkompetens i smärtlindring, som ju är en tilläggsspecialitet. Denna kombination för oss och våra patienter en potentiell katastrof – ännu längre köer.
Svensk Socialmedicinsk Förening
Vi ställer oss generellt positiva till förslaget. Det finns en uppfattning om att den här typen av utbyte mellan allmänmedicin och sjukhusspecialiteter skulle kunna öka förståelsen och respekten för varandras arbete och främja kommunikation mellan läkare i olika verksamheter.
Svensk Urologisk Förening
Syftet är inte att förbättra utbildningen för blivande urologer, utan att fylla ut arbetskraftsbrist inom PV. Två månader i det första förslaget kan lätt bli fyra, sex eller åtta månader i framtida ändringar. Naturligtvis ånyo utan att tillfråga professionen och specialitetsföreningarna. Besluten går inte att påverka. Vad man än använder för tidsspann kommer det inte addera till urologutbildningen utan endast förlänga ST-utbildningen I urologi med minst samma antal månader. Om man verkligen vill stärka den urologiska kompetensen inom PV och öppenvård finns två alternativa vägar: (a) ST-läkare under Allmänmedicinutbildning får vara medarbetare på urologisk enhet 2-8 månader eller (b) Seniora urologer (färdiga specialister med fullvärdig kunskap och erfarenhet) bereds plats med viss regelbundenhet för att specifikt handlägga öppenvårdsurologi och för att utbilda PV-kollegorna.
Saknas/Förbättras: Mer kirurgisk träning för unga urologer och mer närvaro på arbetsplatsen.
Sveriges ögonläkarförening
En stor del av tiden som ST läkare inom ”Ögonsjukdomar” tillbringas redan på akutmottagning där man ser hela spektrumet av ögonsjukdomar i öppenvård. På merparten av ögonklinikerna i Sverige som bedriver ST-utbildning sker även utbildning av både ST-läkare och specialister inom allmänmedicin. Vi anser redan att tiden är knapp för att kunna bibringa våra ST läkare alla moment som finns i målbeskrivningen för ”Ögonsjukdomar” och anser inte att tid bör läggas på tjänstgöring i allmänmedicin.
Saknas/Förbättras: Då en stor del av operationsverksamheten nu läggs ut på privata vårdgivare har vi svårt att ge våra ST läkare kirurgisk träning tex när det gäller kataraktoperationer. Vi är på det stora hela relativt nöjd med vår specialistutbildning. Vi har tex en mycket god täckning med ST kurser som täcker alla c-delmålen. Vår ST utbildning skulle kunna förbättras på vissa orter med bättre handledning, undervisning och uppföljning tex när det gäller feed-back och kunskapskontroll.