• 19 oktober 2016
• 0
• AV: Anna Sofia Dahl

Norrbottens läkarförening är kritiska till landstingets förslag på förändringar inom länets sjukvård.
– Vi undrar om det funnits några medicinska värderingar i det här, säger ordförande Robert Svartholm.

Norrbottens läns landsting, NLL, vill förändra uppdraget för länets hälso- och sjukvård. Förslaget innebär bland annat att sjukvården kommer att bedrivas vid två länssjukhus – Sunderbyn och Gällivare – och tre närsjukhus – Kalix, Kiruna och Piteå. Samtliga fem sjukhus föreslås ha ett akut omhändertagande, men intensivvårdsplatserna, med undantag för hjärtintensivvårdsplatserna, i Kalix och Kiruna kommer att försvinna. Och med dem försvinner narkosläkarna från de båda orterna. Även röntgenläkare föreslås avvecklas från Kalix och Kiruna, och istället ska röntgenbilderna granskas vid länets andra sjukhus.

Rober Svartholm, ordförande för Norrbottens läkarförening, menar att landstingets ekonomi har varit dålig under en längre tid och att sparförslaget därför inte kommer som någon överraskning. Däremot ställer han sig kritisk till de metoder som föreslås.

– Vi står vid sidan av och tittar på. Vi undrar om det har varit några medicinska värderingar i det här, om man verkligen tänkt över konsekvenserna. Visst finns det ett geografiskt problem som är besvärligt att hantera, men att bara ta till centraliseringsåtgärder tror vi är förenklat, säger han.

I nuläget bemannas sjukhusen i Kalix och Kiruna till stor del av stafettläkare och Robert Svartholm menar att det inte heller är en hållbar situation på lång sikt, men att något borde ha gjort för länge sen.

– Det är en långvarig försyndelse som man borde ha hanterat tidigare. Ett sånt här yttrande är i sig dåligt för rekryteringen, det blir som en sjukuppfyllande profetia, säger han.

Den 26 oktober sammanträder landstingsstyrelsen i Norrbotten och då kan inriktningsbeslutet om det förändrade uppdraget fattas. Risk- och konsekvensanalyser kommer dock att genomföras först efter det, något som Robert Svartholm inte är nöjd med.

– Om man efter risk- och konsekvensanalyserna kommer på att det här är problematiskt så befarar vi att man inte drar några direkta slutsatser av det utan kör på ändå, med hänvisning till inriktningsbeslutet som är taget. Vi har inte så stort förtroende för de åtgärder som vidtagits under de senaste åren och vi har inte fått vara med i beslutsprocessen, säger han.

Enligt NLL syftar förslaget till att spara mellan 30 och 50 miljoner kronor. Om förslaget antas kommer beslut om förändringar fattas löpande under första halvåret 2017.

– Men vi hoppas att det bara är ett inriktningsbeslut och att de kommer att göra seriösa överväganden för att få till det här på detaljnivå, säger han.