• 20 februari 2013
• 0
• AV: Eva Nordin

I Socialstyrelsens senaste föreskrifter får sjukvårdens chefer stora möjligheter att göra omfattande undantag. Men Sjukhusläkarens enkät till läkare från norr till söder visar att de styrande inom sjukvården inte utnyttjar möjligheten.

Av 50 läkare som svarade på enkäten var det bara en (!) som uppgav att kliniken tagit tillvara möjligheten att göra undantag, enligt Socialstyrelsens föreskrifter.

Vårdgivaren har ganska stora möjligheter att göra undantag från de signeringskrav som finns beskrivna i föreskrifterna SOSFS 2008:14. Det menar Socialstyrelsen som nu ser över dem. I mitten på mars skickas förslaget till revidering ut på remiss.

Signeringstvånget upplevs av många läkare som en stor och frustrerande tidstjuv i vården. Frågan har debatterats i många år, inte minst av Socialstyrelsen.

Kvar i patientdatalagen

För drygt åtta år sedan framförde den förre generaldirektören för Socialstyrelsen, Kjell Asplund, kravet på att signeringstvånget skulle avskaffas för andra journaluppgifter än de mest centrala. Men patientdatautredningen (SOU 2006:82) valde att behålla kravet att vissa anteckningar alltid ska signeras.

Vid halvårsskiftet 1 juni 2008 trädde den nya patientdatalagen i kraft och då skrev Socialstyrelsen om sina föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (2008:14). I de nuvarande förskrifterna finns utrymme för vårdgivare att göra undantag från signeringskravet på signeringar.

– Förmodligen har inte vårdgivare riktigt gått igenom våra föreskrifter och analyserat vad som absolut behöver signeras och vilka möjligheter man har till undantag, säger Anders Alexandersson, jurist vid Socialstyrelsens avdelning för regler och tillstånd.

Signeringskrav sedan 1986

Kravet på signering har gällt sedan patientjournallagen infördes den 1 januari 1986. I juni 1991 gav regeringen uppdraget åt Socialstyrelsen att redovisa erfarenheterna av kravet på signering. I en rapport som publicerades i juni 1999 pekade Socialstyrelsen på ett flertal identifierade problem som till exempel:

• Tekniska problem att få till stånd en säker signering i IT-journaler.
• Oklarheter om gränsdragningen mellan patientuppgifter som ska antecknas enligt patientjournallagen och andra slag av patientuppgifter som också behöver dokumenteras.

I Socialstyrelsens rapport ”Om administration i vården” från år 2000 intervjuas läkare som signeringskravet. Hela 76 procent av de tillfrågade ansåg att kravet på signering borde förändras eller tas bort.

De huvudsakliga argumenten var att signeringskravet saknar betydelse för patientsäkerheten eftersom ”man i realiteten sällan läser igenom sina journalanteckningar när man får tillbaka journalen efter ett par dagar”.

Motsvarar en halv sekreterartjänst per klinik

Man uppskattade att det merarbete som signeringskravet gav upphov till på en medelstor klinik i tid motsvarade en halv sekreterartjänst.

Signeringskravet regleras alltså av patientdatalagen som medger en viss möjlighet till undantag genom Socialstyrelsens föreskrifter. Det som alltid ska signeras är väsentliga ställningstaganden som rör vård och behandling, förhållningsregler enligt smittskyddslagen samt epikriser och andra sammanfattningar av genomförd vård (se faktaruta).

– Om man läser föreskrifterna noggrant så ser man att det finns ett ganska stort utrymme för vårdgivaren att besluta om undantag beträffande andra journalanteckningar. Vårdgivaren behöver inte vända sig till Socialstyrelsen för att besluta om undantag, utan har som ansvar att säkerställa att det finns rutiner för signering av journalanteckningar och för bekräftelse av åtgärder som rör patientens vård och behandling, säger Anders Alexandersson.

I mitten av mars kommer ett nytt förslag på revidering av gällande föreskrifter att skickas på extern remiss.

– Vårdgivaren har rätt att besluta om undantag och har ett stort ansvar här. Nu ser vi över nuvarande föreskrifter där signeringskravet och möjligheten till undantag finns med. Jag kan i nuläget inte kommentera de förslag till revidering som vi kommer att skicka ut på remiss i mitten av mars. Då har man chans att framföra sina synpunkter, säger Kerstin Risshytt, jurist på avdelningen för regler och tillstånd.

Så säger Socialstyrelsens föreskrifter:
Bara väsentliga uppgifter behöver signeras

4 § Rutinerna för hantering av patientuppgifter ska säkerställa att väsentliga ställningstaganden som rör vård och behandling, förhållningsregler enligt smittskyddslagen (2004:168) samt epikriser och andra sammanfattningar av genomförd vård signeras av den som svarar för uppgiften.

Vårdgivaren får besluta om undantag från kravet på signering beträffande andra journalanteckningar än sådana som omnämns i första stycket. Dessa undantag ska framgå av rutinerna för hantering av patientuppgifter.