Nyhet

”Socialstyrelsen lämnade över 1400-talsteknologi”

När Inspektionen för vård och omsorg (IVO) bildades och tog över ansvaret för bland annat tillsynen av hälso- och sjukvården så tog myndigheten också över 1 347 oavslutade lex Maria-ärenden (och 6402 patientklagomål). Dessutom i ett tungrott diariesystem utan systematik eller möjlighet att göra mer avancerade sökningar i.

Hans Rutberg, adjungerad professor i patientsäkerhet och ordförande i Svenska Läkaresällskapets kommitté för säker vård, var under 8 år chefläkare i landstinget i Östergötland. Han är också en av initiativtagarna till ett nationellt it-stöd för händelseanalyser (Nitha) som vårdgivarna själva utvecklat. Hans Rutberg säger att Socialstyrelsen borde kunnat bidra till lärandet i vården på ett mycket bättre sätt.

”Kunskapen sprids fortfarande inte”

– Under årens lopp har ett mycket stort antal lex Maria-anmälningar skickats in till Socialstyrelsen. Den som analyserade och anmälde ett ärende drog ofta lärdom av det inträffade. Men den kunskapen spreds inte utanför den egna kliniken. Och så är det tyvärr fortfarande.

IVO arbetar efter samma lagstiftning som Socialstyrelsen gjorde men generaldirektören Gunilla Hult Backlund säger att myndigheten måste fokusera mer på att regelbundet återföra sina iakttagelser till hälso- och sjukvården.

– Vi måste också bli bättre på att sammanfatta vad vi ser som ständigt återkommande problem. Att analysera, förpacka och återkoppla det till sjukvården så att det blir ett lärande, för det gör de inte själva i den utsträckning de borde.

Bristerna kvarstår

För det ändamålet inrättade hon ”Avdelningen för analys och utveckling” på den nya myndigheten.

Klas Öberg blev chef. Han kom från ett stort konsultföretag, men innan dess hade han, precis som de flesta andra i personalen på IVO, arbetat på Socialstyrelsen. Senast som chef för Kris- och beredskapsavdelningen 2011.

Huvudsyftet med Klas Öbergs avdelning är att återföra tillsynens iakttagelser vad gäller innehållet i anmälningar, klagomål och inspektioner.

I en uppföljning av inrättandet av IVO, som Statskontoret presenterade våren 2014, påpekas att de brister som fanns i IT-systemen på Socialstyrelsen tid kvarstår. Det går till exempel inte att på något enkelt vis ta reda på om det finns återkommande brister hos en vårdgivare, sammanställa resultat på aggre­gerad nivå eller ta fram underlag för riskanalyser.

Ingen information om innehåll eller orsak

Fortfarande mer än ett år efter övertagandet från Socialstyrelsen använder IVO samma system.

– Man kan slå på lite olika saker men det ger ingen information om innehållet i ärendena eller orsakerna till händelserna, säger Klas Öberg.

– Socialstyrelsen hade tidigare försökt att få ordning på det där med interna projekt men inte lyckats, säger Klas Öberg.

Det interna projekt som han syftar på är ärendehanteringssystemet och händelsedatabasen Klara (Kommunikation och lärande om analyserade risker och allvarliga händelser). Se artikeln ”Landstingens Nitha knockade Socialstyrelsens Klara”.

Miljonprojekt blev fiasko

En niomiljonersprototyp som verksledningen efter tre, fyra år beslutade att låta vila, fegspråk för att lägga ner, och i och med att IVO bildades 2013 lades Klara ner för gott. Systemet var tänkt som en händelsedatabas för analys och återföring av avvikelser på nationell nivå. Tanken var att systemet också skulle vara ett verktyg för vårdens egna analyser och deras inrapportering till Socialstyrelsen.

Men Klas Öberg menar att det inte fanns något i Klara som var till nytta.

– Det hade varit dött i tre år när vi tog över. Det fanns ju en anledning till att det lades ner. Vi resonerade med Socialstyrelsen och med dem som hade jobbat med Klara och jag bedömde att det inte var en framkomlig väg. Men vi har ju samma problematik som Klara hade.

Analyser får göras ”för hand”

IVO har trots allt under året som gått återfört sina iakttagelser genom flera konferenser och några rapporter om tillståndet i hälso- och sjukvården, bland annat utifrån lex Marior. Till exempel har en rapport publicerats om iakttagelser i tandvården och en annan om apotekens vårdskador.

De analyserna har fått göras ”för hand”; bläddra, söka, läsa. Klas Öberg kallar det för 1400-tals­teknologi.

– Det är den teknologin vi har använt, för det har inte funnits något annat.
För att komma framåt utvecklade IVO under hösten ett verktyg för att systematisera innehållet i lex Marior och lex Sarah-ärenden. Det är ett enkätverktyg, Easy research, som handläggarna fyller i utifrån ärendena (Se artikeln ”IVO:s analyssystem ännu bara ett grovt sorteringsverktyg”).

– Det är första steget i att få ut något kring innehållet i anmälningarna. Vi vill se vilka problemen inom sjukvården som anmäls, vad de handlar om.

Ett arbetsverktyg ska utvecklas

Nästa steg är att utveckla ett arbetsverktyg där inspektörerna gör sina utredningar och som senare kan utgöra en databas.

För att nå dit har IVO bland annat tittat på hur Patientförsäkringen LÖF registrerar sin ärenden och man har även haft kontakt med företrädare för Nitha (Nationellt stöd för IT-stöd för händelseanalys) som startades av landstingen själva och numera ägs av Inera. Nitha är ett verktyg där vårdgivare kan utföra händelseanalyser på ett standardiserat sätt med bland annat gemensam terminologi.

– Vi träffade Nitha-personer redan i augusti förra året och har haft en kontinuerlig dialog i utveckling av våra frågor. Väldigt många landsting är anslutna till Nitha, och väldigt lite är inlagt i Nitha, men sättet de systematiserar på är intressant och det vi gör ska kunna vara kompatibelt.

Hans Rutberg håller med:

– Det är ju bra om vi kan stämma av i alla fall de yttre ramarna, så att vi inte pratar om helt olika begrepp och termer, vi som gör utredningarna och de som kollar våra utredningar. Har vi inte en terminologi som överensstämmer då skapar vi problem.

Statistik kommer på nätet

Klas Öberg säger också att det är centralt för det fortsatta arbetet vad landstingen själva egentligen vill ha från myndigheten, därför har IVO hela tiden kontakt med vårdgivare även om det inte finns någon formell arbetsgrupp.

– Hela poängen men återföreningen är att den ska tas emot av landstingen. Om vi återför på ett sätt som de är helt ointresserade av, då har vi misslyckats helt.

Enligt Klas Öberg ska IVO senast vid årsskiftet börja publicera statistik i fasta tabeller över anmälningar, på nätet. Men de uppgifterna kommer inte att utgå från enkätverktyget Easy research, som inspektörerna fyller i eftersom enkäterna inte är obligatoriska, och att värdena därför är svårbedömda.

– Det vi lägger ut officiellt måste vara det som är diariefört. Så det kanske inte blir någon som kommer att ha så jättemycket nytta av det, men man kommer att se att det finns en transparens och de som jobbar med det här i verksamheterna kommer att se att det här är ett första steg på vägen.

När vårdgivare, chefläkare eller patientsäkerhetsvariga ska kunna gå in i en databas som IVO byggt upp och själva söka sig fram i materialet vet inte Klas Öberg.

– Oj, det blir inte imorgon. Första steget är att vi på analysavdelningen ska kunna analysera det, det andra steget är att inspektörerna ska kunna komma åt det och det tredje är att vårdgivarna ska kunna komma åt det. Det tar säkert tre år, men mycket mer än så får det inte ta.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-03

Tema: Dödshjälp / Tema: Cancerforskning / Vitalis: Microsoft framhåller att AI effektivt kan förkorta vårdköerna / Arbetsmiljöverket riktar skarp kritik mot Akademiska sjukhuset / Porträttet: Stridbar läkare med många strängar på sin lyra /

Prenumerera