Nyhet

Socialstyrelsen: Ingenting allvarligt har egentligen inträffat

Socialstyrelsen ger en ljus bild av generikareformen efter enkätundersökning – men långt ifrån alla håller med.

• 7 procent av dem som fått ett läkemedel utbytt har felmedicinerat på grund av läkemedelsbytet.

• Ungefär var tredje person blir orolig av att få ett läkemedel utbytt.

• Var tredje person tycker att det är förvirrande att namnen på receptet och förpackningen är olika.

• Tre av fyra patienter menar att inga medicinska problem uppståt på grund av bytet.

• 16 procent av de patienter som använt två olika utbytbara läkemedel upplevde att det nya läkemedlet inte hade samma effekter eller biverkningar som det gamla. Vanligast var att effekten ansågs ha blivit sämre. Ingen tyckte att effekten blivit bättre.

• Var femte patient litar inte på att de utbytbara läkemedlen har samma effekt.

Detta framgår av en enkätundersökning till 700 apotekskunder som fått sina läkemedel utbytta.

Undersökningen som blev klar nyligen gjordes av Socialstyrelsen på regeringens uppdrag för att se om reformen om utbyte av likvärdiga läkemedel på apoteken, som började gälla 1 oktober 2002, medfört några säkerhertsproblem för patienterna.

Socialstyrelsen konstaterar att utredningen visar att reformen inte medfört några problem för majoriteten av de personer som fått sina läkemedel utbytta, men att det för en liten grupp betytt försämringar i form av felmedicinering, biverkningar och sämre effekt av läkemedlet.

Orsakerna till dessa problem är, enligt Socialstyrelsens rapport, bristande information och förvirring orsakad av olika namn på produkter.

Socialstyrelsen hämtade även in uppgifter från verksamhetschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, yrkesföreträdare och patientorganisationer. Dessutom gjordes en analys av Läkemedelsverkets biverkningsrapporter och Socialstyrelsens egen tillsyn- och riskdatabas.

Den slutsats Socialstyrelsen drar av sin kartläggning är att inga allvarliga händelser inträffat av reformen.
Paul Hjemdahl, professor i klinisk farmakologi vid Karolinska Universitetssjukhuset, tycker dock att Socialstyrelsen målar en för ljus bild.

– Jag tycker inte att enkätsvaren frikänner vården från att bytena är ett problem. Snarare visar rapporten att det finns säkerhetsproblem.

– Det är uppenbart att för vissa patienter har bytena blivit en säkerhetsrisk och att behandlingen försämrats.

– Läkemedelsbehandling är ju inte bara en fråga om läkemedlets effekter. Läkemedel ingår i en behandligssituation med mängder av psykologiska mekanismer. Vi vet att placebo har både positiva och negativa effekter beroende på situationen, vilket också sägs i rapporten. Det har att göra med kommunikationen med doktorn, förtroendet för läkemedlet, tron på att det ska fungera bra.

– Var tredje person i enkäten blev orolig av att få sitt läkemedel utbytt. Det påverkar naturligtvis behandlingsresultatet.

Paul Hjemdahl menar att man inte ska dra för långtgående slutsatser av att det inte inrapporterats några allvarliga händelser av företrädarna för vården.
– Vi vet från biverkningsrapporteringssystemet att även dödliga biverkningar inte rapporteras fullt ut. Här har man bara gjort en enkät till ett antal patienter som hämtat ut sin medicin på apoteket. När man gör en enkät är det ju patientens eget minne som gäller och det kanske inte är hela sanningen.

Paul Hjemdahl menar att det måste göras mer vetenskapliga studier på de som får läkemedlen utbytta om man ska kunna dra några slutsater.
– Frågan är hur de lyckats med behandlingen? Det är ju kärnfrågan och då krävs betydligt mer djuplodande studier.

Richard Bergström, vd för Läkemedelsindustriföreningen, håller med Paul Hjemdahl att Socialstyrelsens undersökning inte räcker och menar att det finns ett annat problem som Socialstyrelsens undersökning inte täckt in.

– Frågan är vad den långstiktiga effekten är på patienternas tilltro till hela systemet om det byts läkemedel helt vilt?

Richard Bergström:
– Faran är att all placeboeffekt undermineras. Det räcker inte att fråga de som står i kön på apoteket om de fått tillräcklig information. Det som behöver göras är en akademisk framåtriktad studie där man intervjuar ett stor antal patienter och exempelvis personer som arbetar inom äldrevården hur patietenrna klarar medicineringen.
Richard Bergström tycker också att enkätundersökningen har stora brister på grund av urvalet.

– Det var bara de som hämtade ut sin egen medicin som blev tillfrågade. Vi vet att det är en väldigt stor andel av de som konsumerar mycket läkemedel som inte själva går på apoteket utan skickar ombud. Dom blev aldrig tillfrågade trots att det kanske är dom som är mest oroliga över täta byten.

I regeringens uppdrag ingick också att Socialstyrelsen skulle komma med förslag till åtgärder på de problem undersökningen fann.

Socialstyrelsen påpekar först att det inte varit möjligt att undersöka om utbytesreformen lett till att den läkemedelsrelaterade sjukligheten ökat. Orsaken är enligt Socialstyrelsen att man ofta inte upptäcker, än mindre registrerar, de fall där det finns ett samband mellan läkemedelsrelaterade problem och sjuklighet.

Vad som däremot framkommit av utredniingen är att en liten andel av de patienter som som fått sina läkemedel utbytta fått olika problem, konstaterar Socialstyrelsens rapport och identifierar fem riskfaktorer som bör förebyggas:
• Täta läkemedelsbyten.
• Problem med återrapporteringen till läkaren och svårigheter att hitta vilket läkemedel som expedierats, vilket innebär en risk om något går fel och det blir nödvändigt med en biverkningsutredning.
• Otydlig märkning av läkemedelsförpackningarna.
• Otillräcklig information.
• Tillsatsämnena i de utbytbara läkemedlen kan vara olika vilket ökar risken för överkänslighetsreaktioner.
Socialstyrelsens förslag till regeringen
• För att minimera riskerna med läkemedelsbyten bör läkaren ha möjlighet att skriva ut det billigaste läkemedlet direkt. För att kunna åstadkomma detta bör förskrivaren ha ett elektroniskt förskrivarstöd med aktuella prisuppgifter.
• Patienten ska ha rätt att få samma produkt under receptets hela giltighetstid. (12 månader).
Kostnaden bör bli förmånsgrundande även om något annat läkemedel skulle blivit billigare under giltighetstiden.
• Socialstyrelsen rekommenderar generisk förskrivning för att minska antalet läkemedelsbyten.
En psykologisk fördel med generisk förskrivning är enligt Socialstyrelsen att patienten inte upplever att läkemedlet byts i de fall apoteket måste ersätta det mot ett annat med samma generiska namn. På så vis skadas inte patientens förtroende för förskrivaren, heter det i rapporten.

Socialstyrelsen vill också att alla läkemedelskommitéer i sina rekommendationslistor går över till att ange substansnamn där det är möjligt.
Återrapporteringen
• Återrapporteringen av utbytta läkemedel till de förskrivande läkarna har varit ett stort problem.

– Vi tycker att den bästa lösningen vore att apoteket överförde uppgifterna om det expedierade läkemedlet elektroniskt till patientjournalen då ett förskrivet läkemedel byts ut, säger Emma Bergmark, projektledare för Socialstyrelsens utredning.
– Tyvärr är det inte möjligt idag eftersom it-systemen saknas, men vi kan inte fortsätta med dagens orimliga administration.
– Därför föreslår vi att kravet på återrapportering slopas och att uppgifterna lagras hos apoteket i expeditionsjournalen i avvaktan på att elektronisk överföring till patientjournalen blir möjlig, säger Emma Bergmark.

– Det viktiga är ju att det går att komma åt uppgifterna om det skulle bli nödvändigt med en biverkningsutredning även om det inte är så vanligt. Hittills har det inte inträffat ett enda fall där man av försäkringsskäl behövt spåra ett läkemedel efter ett utbyte.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-03

Tema: Dödshjälp / Tema: Cancerforskning / Vitalis: Microsoft framhåller att AI effektivt kan förkorta vårdköerna / Arbetsmiljöverket riktar skarp kritik mot Akademiska sjukhuset / Porträttet: Stridbar läkare med många strängar på sin lyra /

Prenumerera