Nyhetsarkiv

Socialstyrelsen: ”Vår uppgift är att leverera stabila data”

Socialstyrelsens statistik över tillgång och efterfrågan på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal är för grovt för att använda för personalförsörjningsplanering menar somliga kritiker. Men Socialstyrelsen försvarar sig med att en myndighet främst ska leverera stabila data.

Tillgången på läkare, framförallt yrkes­erfarna läkare och specialistläkare och i synnerhet specialister i allmän­medicin och psykiatri, är fortsatt otillräcklig. Läkare utbildade i annat land kommer även framöver att utgöra ett viktigt tillskott till hälso- och sjukvården. Det framgår av Socialstyrelsens statistikrapport Nationella planeringsstödet (NPS), 2015.

Varje år publicerar Socialstyrelsen NPS på regeringens uppdrag. NPS är en bedömning av tillgång och efterfrågan på barnmorskor, läkare och sjuksköterskor, samt tandläkare och tandhygienister.

I NPS från i år får vi också veta att tillgången på läkare sysselsatta i hälso- och sjukvård ökade med två procent mellan 2011 och 2012 och med tio procent mellan 2007 och 2012. Specialistläkarna ökade med knappt två procent, och med över sex procent under femårsperioden.

NPS har funnits i 12 år och är i första hand tänkt som ett stöd för de departement som högskoleutbildningarna till de nämnda yrkena sorterar under, men används också av landsting/regioner och professionsorganisationer.

Huvuddelen av NPS bygger på data från Socialstyrelsen, SCB och sysselsättningsdata som egentligen är deklarationsdata. Det ger möjlighet att redovisa hur många som jobbar inom hälso- och sjukvården och hur många som jobbar åt landsting eller i privat sektor.

Magnus Göransson, projektledare och ansvarig för NPS på Socialstyrelsen, säger att även professionsorganisationer och fackföreningar, till exempel Läkarförbundet, använder rapporterna.

– Vi tar fram data som kan vara användbara i deras utredningsarbete och lobbyarbete.

Regeringsuppdraget har hittills varit begränsat så att enbart några bestämda legitimerade grupper ingår i Socialstyrelsens rapporter.

– Nu har vi däremot fått i uppgift att ta fram ett förslag om hur Nationella planeringstödet ska utvecklas, säger Magnus Göransson.

– Det gör det möjligt att inkludera inte bara vissa legitimerade grupper ur vårdpersonalen, men också andra viktiga grupper som undersköterskorna.

I NPS ingår också en prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården. I 2014 års upplaga spås att antalet läkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården kommer att öka. Med ett antagande om en årlig nettomigration på 548 läkare uppgår tillgången till läkare år 2025 till cirka 47 400, en procentuell ökning på 24 procent jämfört med 2011. Mest ökar enligt prognosen internmedicin med 130 procent under perioden. Antalet psykiater kommer med samma antagande att minska med 30 procent medan allmänläkare med 11 procent.

– Vi känner till inflödet på det stora hela, genom utbildningen och vi har en uppfattning om hur utflödet ser ut; antalet som kommer upp i pensionsålder, ungefär hur många som avlider årligen, slutar vara yrkesverksamma eller går över till andra verksamheter. Vi har byggt upp en liten modell med få variabler och hårda data.

Men bland annat Läkarförbundet anser att Socialstyrelsens prognosverktyg är för grovt för att vara användbart (se Sjukhusläkaren nr 5/2015). Magnus Göransson berättar att Läkarförbundet har föreslagit att Socialstyrelsen skulle anamma en modell från brittiska NHS (motsvarar delvis Socialstyrelsen) som utifrån ett antal variabler som demografi, förväntad sjuklighet och BNP-förändringar gör antaganden om hur det påverkar vårdbehovet och hur det speglar sig i behov av personalgrupper.

– Vi har gjort bedömningen att vi gör ett bättre arbete genom att ta fram hårda data och göra en prognos som är tillförlitlig ett antal år fram i tiden med de data och de förhållanden vi känner till.

Magnus Göransson säger att problemet med med scenariobyggen är att alla är överens om att till exempel förändrad demografi leder till förändrad sjukvårdskonsumtion, men hur förändringen kommer att se ut vet ju ingen. Han säger att det är lätt att projicera sina egna farhågor eller förhoppningar på framtiden, något som kan vara försvarbart att göra i en intresseorganisation som vill säga något om yrkets framtid.

– Men Socialstyrelsen är en statlig myndighet och ska leverera ett så stabilt underlag som möjligt. Andra får lägga till mjuka data och dra sina slutsatser själva.

 

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera