Socialförsäkringsministern hoppas att beslutsstödet ska ge ett bättre kommunikationsklimat
– Jag kan inte kommentera enskilda fall. Men generellt tror jag att eftersom det har saknats ett gemensamt underlag för att kunna bedöma vad som är en rätt och riktig sjukskrivning utifrån arbetsförmåga, så har kommunikationen mellan Försäkringskassan och sjukvården ibland brustit. Därför är det nu bra att vi får ett gemensamt beslutstöd med riktlinjer för sjukskrivning. Det kommer med största sannolikhet att förebygga de kommunikationsbrister som funnits mellan försäkringskassan, patienter och sjukskrivande läkare.
Försäkringskassans sakkunniga läkare byter nu roll och titel till försäkringsmedicinska rådgivare. Kritiker kallar reformen för ”kejsarens nya kläder”. Kommer titelbytet att innebära att rättssäkerheten för patienter ökar?
– Tidigare har försäkringsläkarna i efterhand granskat sjukintyg. Det kommer de inte att göra på samma sätt längre. Den viktigaste förändringen är att de istället ska fokusera på information, utbildning och rådgivning inom försäkringskassan och utåt mot sjukskrivande läkare.
I Tyskland och Holland har ansvaret för sjukskrivningar flyttats från behandlande läkare till sakkunniga läkare inom företagshälsovården. Dessa läkare gör en strikt bedömning av arbets- och funktionsförmåga. Är detta ett alternativ även för Sverige?
– Utredaren Anna Hedborg har lämnat ett första delbetänkande. Nu har hon ytterligare ett år på sig innan slutbetänkandet ska lämnas. Jag ser hittills inte något skäl för att inte behandlande läkare ska fortsätta sjukskriva, men det har funnits ett starkt behov av stöd och hjälp för hur man ska bedöma arbetsförmågan.
Regeringen har genom beslutsstödet, särskilda satsningar på företagshälsovården och en rehabiliteringskedja vidtagit åtgärder som vi hoppas ska innebära att människor får den hjälp de behöver i ett tidigt skede.
Sverige har världens längsta passiva sjukskrivningar. Människor har glömts bort i systemet. Försäkringskassan arbetar med sju olika steg idag. Över 70 procent av dem som är sjukskrivna är kvar på steg 1 efter ett år. Det leder till onödiga förtidspensioneringar och ett livslångt utanförskap.
Den 1 januari 2009 inrättas en ny myndighet för tillsyn och granskning av socialförsäkringen. Vad är det myndigheten ska tillse?
– Effektiviteten och rättsäkerheten inom socialförsäkringsområdet. När Försäkringskassan slogs ihop och blev en enda myndighet 2005, så försvann också en oberoende tillsynsfunktion. Det anser inte regeringen vara acceptabelt. Vi anser därför att vi behöver en oberoende tillsynsmyndighet över socialförsäkringsområdet.
Kommer de försäkringsmedicinska rådgivarna vid Försäkringskassan att omfattas av den här tillsynen?
– Ja, är de anställda av Försäkringskassan så ingår de naturligtvis också. Det handlar om hela socialförsäkringsområdet, inklusive Försäkringskassan. Exakt hur den här tillsynen ska se ut utreds förnärvarande.
Det är väl känt att enskilda som överklagar beslut från Försäkringskassan har svårt att få rätt i domstol. Kommer man som enskild person också att kunna vända sig till myndigheten för att få hjälp med en opartisk prövning av sin sak?
– Nej, där har vi redan ett fungerande system med möjlighet att överklaga i länsrätt och kammarrätt. Myndigheten kommer inte att fokusera på enskilda personer.