Snabbspåret för nyanlända är utlagt
Nyheter
Under fredagen lanserade regeringen det snabbspår som ska korta vägen till jobb för nyanlända med legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården.
Det skedde på en mässa i Folkets hus i Stockholm där drygt 300 nyanlända, de flesta läkare, lyssnade på representanter för regering och myndigheter och på eftermiddagen hade möjlighet att ställa frågor och skapa kontakter i utställningsrummen. Där var trycket högt, framför allt på Socialstyrelsen.
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) beskrev hur förvånad hon blivit över hur lång tid det för tar att få sin legitimation.
– Det känns helt galet att inte ta vara på den kompetens som finns när vi har en så skriande brist, det är slöseri.
Arbetsförmedlingens roll kommer att förändras och inriktas mer på att matcha arbetsgivare med personal, enligt Ylva Johansson.
– Klarar vi det här, är vi kanske det enda land i Europa som klarar de demografiska förändringar vi står inför.
Snabbspåret är ett brett samarbete mellan arbetsgivare, fackliga organisationer, myndigheter och lärosäten så som Olivia Wigzell beskrev det tidigare i en artikel på Sjukhusläkaren.se.
Socialstyrelsen tillförs mycket extra pengar för att valideringen ska snabbas på, 65 miljoner kronor för nästa år, 47 miljoner för 2017, enligt sjukvårdminister Gabriel Wikström, som var på plats under den presskonferens som också hölls under mässan. Validering ska inte stå och falla med om det finns dokument utan kunna baseras på kunskapsprov och provtjänstgöring.
I korthet innebär snabbspåret bättre och tidigare information till nyanlända; förbättrad undervisning i yrkessvenska; bättre stöd och förberedelser för det yrkesinriktade kunskapsprov som bara en liten andel klarar på första försöket i dag samt bättre möjligheter för utländsk vårdpersonal att praktisera inom vården genom att redan på ett tidigt stadium komma ut i vården och gå bredvid en kollega som får handledararvode.
Där kommer de fackliga organisationerna att spela stor roll.
– Vi på Läkarförbundet jagar handledare. Vi är ingen myndighet men vill hjälpa till, ta gärna kontakt med oss, sa Ove Andersson, andre vice ordförande i Läkarförbundet, under paneldiskussionen och fick en applåd av publiken.
Han vädjade också till landstingen att erbjuda provtjänstgöringsplatser.
Förhoppningen är att de modifierade kunskapsproven är klara under våren. Samtal pågår med lärosätena om vem som gör och bekostar vad, enligt Erik Höglund, chef för Avdelningen för regler och behörighet på Socialstyrelsen.
– När teoretiska kunskapen testas av mot ett tydligare kunskapsprov ser man om personen har legitimationsnivå. Praktiken ska bedöma lämplighet.
Så här ser snabbspåret ut:
– Bättre och tidigare information om Socialstyrelsens valideringsprocess och hur den kan påbörjas.
– Yrkesanpassad svenskundervisning via Arbetsförmedlingen.
– Att lärosäten på uppdrag av Arbetsförmedlingen tillhandahåller introduktionskurser inför Socialstyrelsens kunskapsprov.
– Bättre möjligheter att auskultera/praktisera genom handledararvode samt att fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna deltar aktivt i processen.
- Läs mer på regeringen.se
Med flerårig erfarenhet av att arbeta med att kompletteringsutbilda läkare med utbildning från utanför EU/EES så reflekterar man en del över regeringens utspel. Det förefaller tillkommet under viss press på ”att göra något åt situationen” apropå stor inströmning av flyktingar, och utan att man tar till vara den kunskap som redan finns och det arbete som bedrivs kring detta. Några tankar kring förslagens fyra punkter.
1. Bättre och tidigare information om Socialstyrelsens valideringsprocess och hur den kan påbörjas.
Javisst, tidigare information är väl alltid bra. Det kan ju vem som helst förstå.
2. Yrkesanpassad svenskundervisning via Arbetsförmedlingen.
Jag har några synpunkter på detta. Intentionen är bra men den är lite felriktad och tar fokus från problemet. Med yrkesanpassad svenskundervisning menar man ofta den svenska som är ”fackspråk”. Men det är framför allt inte den som är bristfällig, utan det helt vanliga svenska språket. Om man ser på läkargruppen så är latinets och engelskans fackkuttryck inget problem, men det som är problem är att kommunicera vardagliga saker med vardagligt svenskt språk med andra människor än läkarkollegor. Hela vitsen med att vara läkare är att kommunicera med patienter och anhöriga som inte är läkare. Även inom arbetet på klinik/vårdcentral kommunicerar man mest med arbetskamrater som inte är läkare. Vad alla invandrade behöver är en god kunskap och färdighet i svenska språket, talat som skrivet. Det gäller även läkare. Jag tror det gäller andra yrkeskategorier också.
Vad som behövs är en snabbare, bättre och ändamålsenlig undervisning i svenska. Nivån på svenskakunskaperna när läkare med utbildning från land utanför EU/EES idag kommer till kunskapsprov, provtjänstgöring eller kompletterande utbildning är i många fall alldeles för låg.
3. Att lärosäten på uppdrag av Arbetsförmedlingen tillhandahåller introduktionskurser inför Socialstyrelsens kunskapsprov.
Här finns ett förslag i Ingvar Karlbergs utredning från 2013 (på uppdrag från Socialdepartementet) angående förberedande kurser och hur de skulle utformas, speciellt för gruppen läkare. Det finns som jag ser det ingen anledning att öppna en tredje väg. Lämpligt är att regeringen verkar för att universiteten tillhandahåller introduktionsutbildningar efter Karlbergs skiss inom lämpliga yrkesgrupper.
Hur dessa skall finansieras kan diskuteras, men extra medel behöver tillföras universiteten för att genomföra detta. Idag bedrivs ettåriga kompletteringsutbildningar för läkare vid tre lärosäten i Sverige; Stockholm, Göteborg och Linköping. Dessa tre universitet har lång erfarenhet av kompletterande utbildningar och borde snabbt kunna skapa introduktionskurser. Ytterligare lärosäten kan också komma ifråga.
För att introduktionskurser skall fungera som avsett krävs dock en bättre förberedelse vad gäller språkkunskaperna än vad som är vanligt idag. En god språkkunskap är en förutsättning för att kunna gå ut till klinikerna/vårdcentralerna.
4. Bättre möjligheter att auskultera/praktisera genom att ge handledararvode samt att fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna deltar aktivt i processen.
Jovisst, mer pengar gör saker och ting lättare. Men återigen, viss tids auskultation/klinikplacering är tänkt att ingå i en introduktionsutbildning, så startar man sådana så löser det en del av problemet. Individen får en strukturerad introduktion till praktiskt arbete inom yrket i Sverige. För de som endast behöver en kortare introduktion inför kunskapsprov/praktiskt prov (idag det s.k. TULE-provet) kan detta vara tillfyllest. För de som behöver en längre och bredare klinisk praktisk och/eller teoretisk kompletterande utbildning kan man då gå vidare till de ettåriga kompletteringsprogrammen. Vad arbetsgivarorganisationerna framför allt kan bidra med för läkarna är att utöka antalet AT-platser. Att få AT-block är nämligen nästa nålsöga som många av läkarna med utländsk utbildning behöver ta sig igenom.
Slutligen, att förkorta vägen till arbete för personer med utbildning från länder utanför EU/EES är förstås mycket angeläget. Ett bra sätt är att utnyttja den utredning kring detta som gjorts, nämligen ”Processerna för att nå arbetsmarknaden inom de reglerade yrkena för personer med utbildning och erfarenhet inom hälso- och sjukvården från tredjeland. En analys av förutsättningarna för att få svensk legitimation samt förslag till utveckling.” av Ingvar Karlberg 2013. Där finns konkreta förslag om hur processen kan göras om så den blir både snabbare, effektivare, bättre och ännu mer säker.