Nyhetsarkiv

Smärtläkaren som vill avliva myter

I en dokumentärroman skildrar han konsekvenserna av de djupgående konflikter som finns mellan läkare, smärtpatienter och myndigheter, främst Försäkringskassan.

Det finns stor okunskap, menar Jan Lidbeck, om modern smärtfysiologi. Det florerar också en rad vilseledande myter samt en samhällsutveckling som försvårar möjligheterna för smärtpatienter till effektiv behandling och rehabilitering. Priset är skyhöga samhällskostnader, men också ett stort lidande för såväl patienter som läkare som många gånger upplever maktlöshet och frustration.

Obegripligt har blivit begripligt

Var femte svensk drabbas av långvarig smärta. Enligt SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, kostar långvarig smärta samhället 87 miljarder kronor om året.

– Jag hoppas att läkare läser boken och tar till sig den kunskap som faktiskt finns idag och som innebär att många patienter med långvarig smärta skulle kunna få en förklaring till sin problematik och även hjälp till behandling och rehabilitering, säger Jan Lidbeck.

I botten är han specialist i hematologi, men hoppade av en forskarkarriär efter avlagd doktorsavhandling. Trött på akademin sökte han sig till allmänmedicin och blev distriktsläkare i Skåne.

Det blev en stor kulturkrock; ungefär hälften av patienterna på den vårdcentral där han arbetade hade så kallade symtomdiagnoser utan känd orsak.

– Det fanns inte mycket vägledning, jag upplevde att min läkarutbildning hade svikit mig, ingen av mina lärare hade satt sin fot ute i primärvården. Jag försökte kompensera min bristfälliga kunskap med studier i psykiatri så att jag bättre kunde hantera besvärliga möten med smärtpatienter, säger Jan Lidbeck.

”Protesteorin” lever kvar

En av de påstådda förklaringarna till de psykosomatiska patienternas ständiga läkarbesök var den så kallade ”protesteorin”. Smärtpatienternas ständiga klagan var enligt teorin i själva verket en täckmantel för en somatisering av djupt liggande och omedvetna konflikter från tidigare livsupplevelser. Den långvariga smärtan var egentligen ett skydd mot patientens livsångest, och läkarens roll var att passivt lyssna på patientens berättelse.

– Det här var på 80-talet. Men jag vill påstå att den här synen på smärtpatienter fortfarande lever kvar idag, sjukvården är väldigt starkt präglad av ett dualistiskt perspektiv. Många patienter som söker för kroppsliga symtom, men som läkaren inte kan verifiera eller förstå, avfärdas.

Dualistisk människosyn

Jan Lidbeck menar att den dualistiska synen på människan på många sätt har begränsat läkarvetenskapen. Uppdelningen i somatisk och psykiatrisk sjukvård är förlegad och förödande för såväl diagnostik som behandling. Kroppen och medvetandet har ett ömsesidigt och omfattande samspel med varandra, på både kemisk och neural väg. Allt som sker i vårt medvetande sker också i vår kropp.

– Att insinuera och anta att patienter med vad som uppfattas vara oförklarlig smärta, ensidigt lider av psykiska problem och bör hänvisas till psykiatrin är ovetenskapligt. Det finns i dag ny kunskap från smärtfysiologin och kognitiv forskning som innebär ett genombrott för ökad förståelse. De smärtsjuka blir begripliga och det finns neurobiologiska störningar som kan förklara patienternas symtom. Kunskapen om till exempel centralt störd smärtmodulering behöver spridas och implementeras, inte bara i sjukvården utan också under läkarutbildningen, säger Jan Lidbeck.

Han har utbildat över 3.000 läkare i smärtfysiologi, smärtrehabilitering och bemötande. I flera artiklar, bland annat i Läkartidningen, redogör han för den framväxande kunskapen. Responsen har varit stor, inte minst från allmänläkare, menar han.

Okunnighet och nonchalans

I dag arbetar Jan Lidbeck som överläkare vid smärtsektionen på Rehabiliteringskliniken vid Skånes Universitetssjukhus.

Nyligen utkom hans dokumentärroman ”Shamanens sång”. Den handlar om hjärtläkaren Martin Lehman, som trött på en byråkratisk sjukvård och ett kallare samhälle, lämnar Sverige för att arbeta för en FN-organisation i Afrika.

Martin Lehman är änkling och har en vuxen dotter, Johanna som arbetar som sjuksköterska. Läsaren får i en mejlväxling följa dotterns förtvivlade kamp mot oförstående och nonchalanta läkare och myndigheter efter att ha drabbats av en svår whiplashskada i samband med en trafikolycka.

Hennes obegripliga smärta som läkarna inte kan belägga objektivt, väcker aversion hos oförstående läkare och hon förödmjukas, får sin sjukpenning indragen och hennes värld rasar samman.

I boken får läsaren också stifta bekantskap med neurologen Felix Clemens och psykiatern Kuno Böhle samt den cyniske Rutger Jäger, allmänläkare och försäkringskasseläkare. Han blir symbolen för den arrogans och okunskap som många smärtpatienter möter.

– De som inte arbetar i vården har ifrågasatt om det kan gå till så här och om dialogerna verkligen är autentiska. Det är klart att de är tillspetsade och personerna som figurerar är ju karikatyrer, men berättelserna är hämtade från verkligheten. Utifrån den respons jag har fått känner många väl igen sig, både patienter och läkare, säger Jan Lidbeck.

Beslut på felaktiga grunder

Dokumentärromanen beskriver en samhällsutveckling från slutet av 80-talet och fram till idag. Även om Jan Lidbeck är noga med att påpeka att boken inte ska ses som en partipolitisk inlaga, är han kritisk till hur förlegade teorier och statliga direktiv utgjort hinder för smärtpatienter och deras möjligheter till effektiv rehabilitering.

– Den helhetssyn vi kämpat för i sjukvården trasades sönder på 90-talet i samband med att man införde restriktioner i sjukdomsbegreppet. En rad myter har också legat till grund för att felaktigheter om sjukskrivningstal spridits. Skribenter på tidningars ledarsidor har också hjälpt till att underblåsa och förstärka myterna, säger Jan Lidbeck.

Han refererar till Björn Johnson, statsvetare och forskare vid Malmö högskola. Han är författare till boken ”Kampen om sjukfrånvaron” som visar hur ett alltmer polariserat och onyanserat debattklimat ledde politiker att fatta beslut på bristfälliga och i vissa fall direkt felaktiga grunder.

– Det finns studier som visar att den samlade sjukligheten i Västeuropa ser ganska likartad ut, men att man statistiskt döljer de faktiska siffrorna genom att flytta patienter med höga sjuktal till andra försäkringssystem, eller att sjukpensionera dem. Vi kan i Sverige se hur man flyttar över kostnader från det ena systemet till det andra genom att skärpa kraven i sjukskrivningsreglerna och sedan flytta över patienter till a-kassan, säger Jan Lidbeck.

Myter om höga sjukskrivningstal

En av myterna som spreds var att Sverige fick en explosionsartad utveckling vad gäller antalet sjukskrivningar mellan 1996 och 2002. Orsakerna till den höga sjukfrånvaron sades bero på fusk och överutnyttjande, men också på slappa läkare, myglande patienter med diffusa diagnoser och ett alltför generöst sjukförsäkringssystem.

Men forskning kunde visa att närmare 85 procent av ökningen i sjukfrånvaro berodde på att sjukskrivningsperioderna blev längre, inte på att fler blev sjukskrivna. Mellan 1995 och 2005 avvecklade man även hälften av alla smärtkliniker i Skåne.

– En stor andel av de långtidssjukskrivna var smärtpatienter. Vid vår mottagning fick vi väntetider på över ett år som längst. Under den här perioden slimmades även organisationerna och statsbidragen till företagshälsovården minskade kraftigt. Generellt kan man säga att smärtpatienter behandlas som sjukvårdens parias. Samtidigt är det den grupp som rapporterar den sämsta livskvaliteten av alla i hälso- och sjukvården, säger Jan Lidbeck.

Därför ökade de långa sjukskrivningarna

Enligt sociologen Tor Larsson var det två avgörande faktorer som kunde förklara den stora ökningen av de riktigt långa sjukskrivningarna: dels en förändrad lagstiftning som berövade rehabiliteringsaktörerna sina redskap för att få sjukskrivna tillbaka i arbete, dels den försämrade ekonomin i kommunerna som innebar minskade möjligheter till omställning på arbetsplatserna.

– Sammantaget har det lett till att vi fått fler konflikter mellan läkare och patienter, men också mellan specialistläkare med olika syn på orsak och behandling av långvarig smärta. Men det är också konflikterna mellan läkare och myndigheter, framförallt Försäkringskassan, som lämnar offer på flera sidor, säger Jan Lidbeck.

– Jag hoppas att jag med min bok ska kunna bidra till bättre kunskaper om de svårt smärtsjuka, säger Jan Lidbeck.

Läs mer om boken ”Shamanens sång”
Boken ”Shamanens sång- om en oundviklig människa” är utgiven på Arconia förlag.
Du kan läsa mer om bakgrunden till boken, en närmare presentation av författaren samt om långvarig smärta och dess orsaker på:
www.shamanenssang.se

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera