Nyhetsarkiv

Slutenvården tar kamp mot resistenta bakterier

– Läkarkollektivet har hittills inte gått i främsta ledet när det gäller att följa uppsatta hygienregler, konstaterar Jan Källman, ordförande i Svenska Infektionsläkarföreningen.
Tvärtom menar han att det funnits en uttalad skepsis hos vissa läkare som inte förstått situationens allvar.

Dags ta infektionshoten på allvar

Men nu är det dags att ta infektionshoten mot patienter i slutenvården på allvar, betonar han. Brist på enkelrum, för mycket antibiotika under alltför lång tid, bristande vårdhygien och patienter som tar med sig resistenta bakterier hem efter operationer utomlands är några av farorna.

Tillsammans med Strama har Sveriges infektionsläkare nu tagit fram ett nationellt 10-punktsprogram för att minska antibiotikaresistens inom slutenvården. Det är inriktat på att minska behovet av antibiotika genom att reducera smittspridning och riskfaktorer för infektioner i vården, att förbättra diagnostiken och att använda antibiotika på ett rationellt sätt.

Jan Källman betonar att enkelrum ska användas i möjligaste mån i slutenvården och att sjukhus ska ha tillgång till infektionsläkarexpertis i form av infektionsklinik eller konsultverksamhet.

– Trånga utrymmen och överbeläggningar gör att patienter riskerar att smittas av multiresistenta bakterier, typ ESBL, säger han.

Kortärmat

När det gäller de basala hygienrutiner pekar man, i dokumentet på, att all personal ska arbeta i kortärmad arbetsdräkt, utan klocka och ringar för att det ska vara möjligt att rengöra händerna med desinfektionsmedel före och efter patientkontakt.

Långärmade läkarrockar har visat sig vara en uttalad risk för smittspridning. Flera studier har visat att det växer rikligt med gula stafylokocker, S.aureus, längst ned på rockärmen samt i och vid fickorna. MRSA är en undergrupp till dessa stafylokocker och de är resistenta mot alla former av penicilliner.

Operationer utomlands en riskfaktor

Jan Källman betonar också riskerna med det ökande antalet operationer utomlands, till exempel i Medelhavsländerna, där resistenta bakterier är betydligt vanligare än i Sverige.

– Alla patienter som kommer in på sjukhus ska tillfrågas om de har vårdats utomlands. I de fall de har det bör de provtas med adekvata odlingar och vårdas i enkelrum för att inte sprida eventuell smitta.

När det gäller förskrivning av antibiotika tillhör öroninflammation och urinvägsinflammation två sjukdomstillstånd där överförskrivning ofta förekommer.

– När antibiotika skrivs ut till en patient ska det finnas en plan för när medicineringen ska avslutas, säger Jan Källman.

Profylaktisk förskrivning inte längre än en dag

Han betonar också att profylaktisk förskrivning av antibiotika, vid operation, inte bör ske under längre tid än en dag.

Infektionsläkarna och Strama vill införa datoriserade läkemedelsmoduler där läkaren måste skriva in en diagnos och motivera varför man skriver ut antibiotika.

– Det gör att man måste reflektera över varför man sätter in antibiotika, förklarar Jan Källman.

Sådana här moduler finns redan i Älvsborgs län och SKL prövar nu ett system; ”Infektionsverktyget i sjukvården” i Kalmar som inom kort ska prövas även i Västra Götaland.

IT-system

Infektionsläkarna och Strama önskar en skyndsam nationell implementering av ett IT-baserade system där uppgifter om infektionen är vårdrelaterad ska noteras innan man sätter in antibiotika. Där ska också indikation och hur länge patienten ska använda läkemedlet skrivas in.

De senaste tre åren har mätningar av antibiotikaförekomst inom slutenvården genomförts vid en bestämd dag.

– De visar att ungefär en tredjedel av inneliggande patienter står på antibiotika. Några större förändringar har inte skett, konstaterar Jan Källman.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera