SLF i otakt efter ”ungdomssatsning”
Så är det, centralstyrelsen skall beviljas ansvarsfrihet för det gångna året såväl avseende verksamhet som för ekonomi och så blev det. Sedan skall kommande verksamhetsår beslutas i verksamhetsplan och val förrättas till Centralstyrelsen (CS).
Någon som inte kan få godkänt betyg är Läkarförbundets valberedning.
Visserligen är det mycket som skall tas hänsyn till i förslaget, som jämn fördelning av kön, spridning av ledamöter över landet och likaså specialiteter. Men det finns också ett behov att ha representation från de största delföreningarna som Sjukhusläkarna, Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF), Distriktsläkarna och Privatläkarna.
Nu valde valberedningen en annan väg med ledmotivet ungdom och gav i sitt förslag två mandat till SYLF och inget till Sjukhusläkarna.
Delvis kan detta ses som ett led i den åldersdiskriminering som idag råder lite generellt i landet, till trots mot att nuvarande regering vill höja vår pensionsålder. Idag finns ingen i centralstyrelsen äldre än 60 år – att jämföras med åldersfördelningen i Läkarförbundet.
Argument har framförts att en majoritet i centralstyrelsen är sjukhusläkare. Det är riktigt, men de sitter på lokalföreningsmandat eller har inte velat tillhöra Sjukhusläkarna som organisation. Att utesluta Sjukhusläkarna från centralstyrelsen är olyckligt inte minst då organisationen vid sidan om Läkarförbundets centralstyrelse utan tvekan är förbundets främsta tankesmedja med betydande resurser för utredningsarbete och lobbying.
Utan länk mellan organisationerna finns en betydande risk för att vi går i otakt och förbundet framstår som otydligt.
Anja Mitchell, observatör för det danska Läkarförbundet, uttryckte sin förvåning efter valen.
– Detta hade aldrig kunnat ske hemma i Danmark, berättade hon. Där har de olika delföreningarna fasta mandat i Läkarförbundet, så att alla är representerade i en bred demokratisk förankring.
Bättre än i valet gick det för våra motioner och vi lyckades också få in skrivningar i Läkarförbundets verksamhetsplan för utvecklande av fortbildningsinspektioner på kliniknivå enligt SPUR-liknande modell.
Läkarförbundet har i många år sökt samsyn med Svenska Läkaresällskapet i forsknings- och utbildningsfrågor och bekostar bland annat en plats för Sällskapet i den Svenska delegationen i UEMS-fullmäktige.
Ett stort problem uppstår när Peter Friberg, nyvald ordförande i Läkaresällskapet, officiellt deklarerar att det är oundvikligt med kontinuerlig kontroll av kunskapsläget hos den enskilde doktorn avseende fortbildning.
Detta är stick i stäv med den gemensamma politik som Läkarförbundet och Läkaresällskapet formulerat i en skrift med såväl nationell som internationell expertis på området. Skriften ”Fortbildning för läkare, En sammanställning av kunskapsläget om läkares fortbildning, Continuing Professional Development (CPD)”, publicerades 2011, finns att ladda ner från såväl Läkaresällskapets som Läkarförbundets hemsidor.
Från minglet på Läkarförbundets fullmäktige får sägas till Fribergs försvar att han aldrig hört talas om ovan nämnda dokument och för alla er i våra många specialitetsföreningar som efterfrågar hårdare tag avseende läkares fortbildning på individnivå kan detta vara en utmärkt litteratur för hängmattan för att höja kunskapsläget.
Och för de av er som är på Gotland under Almedalsveckan kom och diskutera vårdplatser och medicinskt ledningsansvar på Sjukhusläkarnas två seminarier.
Ber att få tillönska alla en riktigt skön sommar!
