Klimatförändringarna ställer sjukhusens driftsäkerhet inför nya utmaningar. I Karlstad har kommunen och regionen tillsammans byggt en skyddsvall mot älven för att säkra sjukhusområdet.  

• 16 december 2022
• 0
• AV: Lena Frändberg

Centralsjukhuset i Karlstad ligger alldeles intill Klarälven. Efter att staden drabbats av höga älvvattennivåer i början av 2000-talet bestämde sig Karlstad kommun och Region Värmland för att tillsammans säkra centralsjukhuset. De byggde en invallning, som också fungerar som gång- och cykelbana, utmed älven och runt halva sjukhusområdet.

– Det var en utmaning att få skyddsvallen att passa in arkitektoniskt. Jag tycker att vi har lyckats och att invallningen smälter in i området, säger Anders Norlander, förvaltare av centralsjukhuset i Karlstad, Region Värmland.

Det finns flera exempel i närtid på sjukhus som drabbats av översvämningar, som Kristianstads centralsjukhus som delvis ställdes under vatten sommaren 2021. Ett annat exempel på vad ett förändrat klimat kan föra med sig är värmeböljan 2018. Värmen gjorde bland annat att flera akutsjukhus fick problem med luftfuktighet i operationssalarna och att operationer fick ställas in.

En ökad risk för översvämningar och värmeböljor är två av de utmaningar som landets sjukhus och regioner står inför när klimatet förändras. En enkätundersökning som SMHI sammanställde 2020 visar att flera regioner genomför åtgärder för att ta sig an utmaningarna, men långt ifrån alla. Variationen är stor och vissa regioner har inte ens genomfört riskanalyser. SMHI:s undersökning ger dock ingen heltäckande bild av det arbete som pågår eftersom informationen varit svår att samla in.

– Det saknas en samordnande funktion för klimatanpassning på regionerna. På länsstyrelser och i kommuner finns det ofta någon med överblick över det här arbetet men så ser det alltså inte ut i regionerna, säger Pontus Wallin, sakkunnig om klimatanpassning på SMHI.

I Region Värmland finns det enligt regionens fastighetschef inte något sammanhållet klimatanpassningsarbete över tid. Det innebär inte att åtgärder inte genomförs. Regionen var tidigt ute med att säkra centralsjukhuset vilket har att göra med sjukhusets kritiska läge. Med klimatförändringarna förändras vattenflöden och ger ökad översvämningsrisk på många håll i landet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har pekat ut Karlstad som särskilt utsatt och centralsjukhuset ligger alltså alldeles intill älven.

Det saknas en samordnande funktion för klimatanpassning på regionerna. Pontus Wallin, sakkunnig om klimatanpassning på SMHI

Ett avtal mellan regionen och kommunen om klimatsäkring av sjukhusområdet slöts 2015 och tre år senare var vallen byggd.  Dagvattenhanteringen hade då också stärkts för att skydda sjukhuset mot skyfall. Flera pumpanläggningar installerades och vattenmagasin både i markplan och under jord kom på plats.

– Vi ska kunna omhänderta både höjd vattennivå i älven och skyfall. Om älven är låg och det kommer ett kraftigt regn, så rinner vattnet ut i älven via självfall. Är älven däremot hög när skyfallet kommer så behöver vi pumpa ut vattnet, säger Anders Norlander.

Region Skåne har också arbetat med klimatanpassning av sina sjukhus. Sjukhusen har inventerats, anpassningar har gjorts och vissa kriterier har skärpts. Exempel på åtgärder mot översvämningar är att man bygger vattenmagasin och pumpar, förbättrar ytavrinning och flyttar känslig utrustning från källare och kulvertar. För att bättre stå emot värmeböljor har man kompletterat och dimensionerat upp avfuktnings- och kylkapaciteten på flera sjukhus. Regionen har också ändrat riktlinjerna så att nya anläggningar ska kunna hålla kriterierna för lufttemperatur och luftfuktighet vid varmare och fuktigare väder.

Klimatförändringarna innebär att antalet extrema väderhändelser ökar. Sådana händelser kan störa dricksvatten- och elförsörjningen och ge upphov till olyckor som ökar trycket på sjukvården. Sjukhusens beroende av el, informationsteknologi, transport och logistik har också ökat över tid.
MSB ger ut en vägledning, Den robusta sjukhusbyggnaden, som ska fungera som ett stöd för att planera driftssäkra sjukhus. I vägledningen från 2021 anges fyra nivåer av robusthet utifrån hur länge sjukhuset ska kunna upprätthålla prioriterad verksamhet vid en kris; från ett dygn till tre månader. Lars Nilsson på MSB har varit projektledare för framtagandet av vägledningen. Han har inte fått så mycket information om vilken nivå man strävar efter ute på sjukhusen.

Vi ska kunna omhänderta både höjd vattennivå i älven och skyfall. Anders Norlander, förvaltare av centralsjukhuset i Karlstad

– Det jag vet är att man tittar på hur sjukhusen ligger till i relation till vägledningens nivåer. Många anser att man uppnår basnivån och att man på några områden kommer upp i silver och till och med guld. Men det är svårt att få en helhetsbild, säger Lars Nilsson.

Enligt de ansvariga i Region Skåne och Region Värmland är det betydligt lättare att anpassa sjukhusen till ett förändrat klimat vid nybyggnation än att anpassa befintliga sjukhus. I Karlstad planeras nu en stor ombyggnad av centralsjukhuset och klimatanpassningsfrågorna finns med. Lokalerna kommer bland annat att utrustas med större kylkapacitet än tidigare och ljusinsläpp och solavskärmningar beaktas.

– MSB:s vägledning ”Den robusta sjukhusbyggnaden” finns också med i arbetet. Vi ska dock leva upp till många parametrar innan vi kan sy ihop allting och vet vilka nivåer av robusthet vi landar på, säger Anders Norlander.