Väntetider och statistik

SKL:s statistik var ren bluff

En ny internationell jämförelse av sjukvården i tolv EU-länder visar att Sverige är i topp när det gäller medicinska resultat och effektivitet! Väntetiderna är på fjärde plats! Så inleddes pressmeddelandet från SKL i juni i år då rapporten ”Svensk sjukvård i internationell jämförelse” hyllade svensk sjukvård. En rapport som fick stor spridning i media och ofta citeras i sjukvårdsdebatten av krönikörer, politiker, journalister och besluts­fattare, som en etablerad sanning. Men SKL:s jämförelse av väntetider var en statistik bluff som gav en fejkad bild av verkligheten och de hårda fakta om medicinska resultat grundade sig inte på 13 diagnoser som SKL framställde det som, utan fem. Resten var enkla hälsodata.

Sjukhusläkaren har i en serie av fyra artiklar granskat rapporten­­ ”Svensk sjukvård i internationell­­ jäm­förelse” och OECD:s databas som ligger till grund för statistiken­­ bakom SKL:s eget påhittade “väntetids­index” som påstås visa att Sverige är fyra i Europa i en jämförelse mellan jämförbara länder.

SKL grundar sitt “väntetidsindex” på väntetider med olika start­datum i vårdprocessen, där de svenska väntetiderna skulle bli veckor och månader längre för vissa diagnoser om SKL rapporterat­ de svenska väntetiderna till OECD på samma sätt som Danmark, Norge och Finland.
Danmark och Norge börjar mäta väntetiden från den dag remissen kommer in till specialistsjukvården, före första läkarbesöket, före prover och undersökningar och eventuella ytterligare läkarbesök före det slutliga beslutet att operera. Finland har rapporterat väntetiden från den dag remissen behandlats inom specialistsjukvården och patienten sätts upp på en väntelista för ett första läkarbesök fram till det att operationen sker.

Sveriges väntetider är däremot beräknade från den dag beslutet att operera tas. Alltså långt senare i vård­processen. Detta mörkar  SKL i rapporten ”Svensk sjukvård i internationell jämförelse”. Istället presenteras och jämförs vänte­tiderna som om de var likvärdiga.

I SKL:s index rankas Sverige mot åtta  OECD-länder utifrån sex kirurgiska ingrepp; grå starr, protesoperation höft, protesoperation knä, borttagande av livmoder, operation vid prostataför­storing och hjärtkirurgi CABG (bypass).

I topp hamnar Nederländerna med ett index på 0,95 på en skala 0-1.
Men Nederländernas statistik grundar sig på en nationell  beräkning av sjukhusens förväntade väntetider och inte faktiska väntetider. (Se sidan 22).
• Danmark rankas tvåa med ett index på 0,8. Italien trea med 0,79.  Sverige fyra med 0,73. Inte långt efter Danmark, trots att Danmark i den mest genom­gripande undersökningen av väntetider ”Measuring and Comparing Health Care Waiting Times in OECD Countries” gjord 2013, sägs sticka ut exeptionellt gentemot alla andra OECD-länder förutom Nederländarna.
Finland rankas femma med 0,56 och Norge sist med det häpnadsväckande låga indexet 0,04.

SKL:s väntetidsindex som påstås visa att Sverige hamnar på fjärde plats bland jämförande länder i OECD mörkar inte bara att man jämfört väntetider med olika stardatum, utan även att länder som Sverige bör jämföras med som Tyskland, Frankrike, Schweiz, Österrike­­, Belgien, med flera inte rapporterar väntetider till OECD. Länder som i andra internationella jämförelser rankas som de länder som har kortast väntetider.

SKL kontrollerade aldrig att statistiken var jämförbar

SKL gjorde aldrig någon kvalitetsgranskning för att säkerställa att man jämfört väntetider med samma startdatum och att länderna rapporterat in jämförbara medicinska diagnos­koder.

SKL tog inte heller någon hänsyn till att OECD:s databas är uppbyggd så att länderna tillåts rapportera in avvikelser, vilket gör att statistik från databasen inte kan jämföras rakt upp och ner.

Sjukhusläkarens granskning av SKL:s rapport­­ ”Svensk sjukvård i internationell­­ jäm­förelse” visar att de svenska väntetiderna skulle bli veckor och månader längre för vissa diagnoser om SKL rapporterat­ de svenska väntetiderna till OECD på samma sätt som Danmark, Norge och Finland.

Rapporten ”Svensk sjukvård i internationell jämförelse” som är en uppdatering av en tidigare rapport är framtagen av SKL:s avdelning för  Ekonomi och Styrning och skriven av ekonomen  Roger Molin som tagit hjälp av  Einar Sjölund på samma avdelning  för datainsamling och statistisk analys.

Sveriges faktiska väntetider är hämtade från SKL:s databas “Väntetider.se”.
Väntetiderna i de länder som SKL jämfört Sverige med togs direkt ur OECD:s databas.

Kvalitetsgranskade ni vilken statistik de andra länderna rapporterat till OECD?

– Nej, vi  utgick från det faktum att om OECD har publicerat dem så har vi antagit att de har tillräckligt god kvalitet, säger Einar Sjölund.

Men i OECD:s databas framgår att många länder har  rapporterat in olika medicinska diagnoskoder.

– Ja, så kan det kanske vara. Jag kan inte detaljerna, men ICD-10 använder väl de flesta, även om det nog kan finnas skillnader också.

Varför har ni jämfört väntetider med olika startpunkter i vård­processen?

– Det är inget jag kommer ihåg att vi tittat på.

Men i OECD:a databas var Norges väntetider tydlig utmärkta som av­vikande med ett D (difference in methodology)­­ när ni hämtade dem.

– Okey, jag är faktiskt inte insatt i de här måtten. Jag fick allting i en fil från väntetidsgänget på Väntetider.se och från en kollega som hämtat de andra ländernas tider i OECD:s databas.

När ni gjorde ert eget index, hur såg ni på att det skiljer rätt mycket mellan startpunkterna för Norge, Danmark och Finland jämfört med Sverige och att även Nederländerna rapporterat in avvikande statistik eftersom man angett sjukhusens förväntade väntetider?

– Vi hade ingen djupare diskussion om det. Det här med väntetider var en bonus som vi slängde in i och med att det fanns väntetider för medelvärden för första gången. Det var inget som vi djupgranskade.

Men det blir ju en bluff med statistik­­­ om man jämför olika saker?

– Ja det blir ju lite så när man har internationell statistik. Det är samma sak som det här kostnadsmåttet egent­ligen, man har ändrat definitionen vad som ingår i hälso- och sjukvården, vilket gjort att Sveriges kostnad för hälso-och sjukvårdens andel av BNP gått upp ganska mycket när man gjorde om definitionen. Man organiserar sig olika så det slår igenom och då blir det aldrig riktigt jämförbart.

Jo, men indexet blir ju en lek med siffror, eftersom ni jämför päron med äpplen.

– Ja det låter ju som det blir miss­visande som du förklarar det, men jag är inte insatt i hur man fått fram måtten. Jag har mest satt ihop siffrorna bara.

Som expert på internationella jämförelser tog SKL:s avdelning för  Ekonomi och Styrning även hjälp av Fredrik Westander­­, analytiker på SKL:s avdelning för ”Vård och och omsorg”. Han var också den person på SKL som hade kontakt med Folkhälsomyndigheten som samlar in data till OECD.

OECD:s databas när det gäller väntetider är ju oerhört liten. Tycker du att det går att dra några jäm­förande slutsatser om hur bra ett sjukvårdssystems väntetider är utifrån endast sex kirurgiska ingrepp?

– Nej, det går inte att med hjälp av fem-sex diagnoser dra slutsatser om tillgänglighet om hela vårdsystem. Absolut inte. Man kan titta på statistiken och förhålla sig till den, men man ska närma sig den med försiktighet. Ingen av oss tror jag har överblick av kvaliteten i respektive länders väntetidsdatabaser. OECD använder ett uttryck att de mäter tiden från ”specialist assessment” till operation och det har vi tolkat som att det är tidpunkten för beslut om operation till genomförandet. Sedan hur väl länderna kan följa det vet inte jag.

Fredrik Westander säger att han ändå  tycker att man ska ha koll på vad som finns i de internationella vårddatabaserna.

–  Det är bara detta som finns om faktiska väntetider och jämförelser, annars är man ju hänvisad till patient­enkäter, säger  han.

I ett mejl till Sjukhusläkaren förtydligar Fredrik Westander senare sin åsikt om väntetidsstatistiken.

– I debatten sägs att svensk tillgänglighet till sjukvård är låg med långa väntetider, men min observation är egentligen en annan och att OECD:s databas fungerar bra som en påminnelse om hur lite vi vet om detta.

Läs mer:

SKL bemöter kritiken om dålig statistik

OECD:s databas blandar ojämförbar statistik

Sveriges inrapporterade operationer inte jämförbara med Norges och Danmarks  

OECD-siffror behöver kvalitetssäkras och användas ärligt

Danmark och Sverige: Två skilda världar

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2018-06

Avancerad vård i hemmet-hur bra fungerar den?/Jul-läsning:Nobel- special/ Aktuella profilen: Bosse Lindquist fick en mer positiv bild av läkare efter Macchiarini-affären/Porträttet: Sjukvårdsdirektör vill riva murar mellan sjukhusvård och primärvård/Ny krönikör: Camilla Starck/

Prenumerera