”Jag skulle vilja köra det i botten först”

Sjukhusläkarnas ordförande Thomas Zilling inledde seminariet med att hänvisa till den kraftiga minskning av antalet vårdplatser som skett i Sverige och som illustrerades av nedräkningen på Sjukhusläkaren.se. Sedan bad han Hans Liljedahl, som varit patient i region Skåne, att berätta om sina upplevelser av vården.
Hans Liljedahl skulle opereras för kärlkramp och fick blodförtunnande medicin när han började blöda ur ändtarmen och läkarna upptäckte att han hade en ändtarmscancer.
– Jag fick besked om att jag skulle få en operationstid efter en vecka och tänkte att sjukvården är fantastisk. Jag får operera hjärtat efter 14 dagar och cancern inom en vecka. Men det tog inte en vecka utan sex månader. Jag fick ringa flera gånger och blev riktigt förbannad, jag hade fått lägga allt åt sidan på jobbet. Det är beklämmande att man har betalat skatt i 40 år och så ska man inte få ut den vård man har rätt till.
Operationen inställd
Efter den första operationen fick Hans Liljedahl strålning och cellgifter, sedan skulle han opereras igen. Operationen skulle ske inom tre månader, men väntetiden blev åtta månader. Under den perioden förberedde han sig vid ett tillfälle för operation nästa dag, men den blev inställd eftersom vårdplats saknades.
Mats Eriksson, SKL, menade att det som drabbade Hans Liljedahl nog beror mer på bristande processer i organisationen än på överbeläggningar.
– Det du drabbats av är inte rimligt med tanke på den sjukdom du hade. Men förutom den dagen du fick din operation inställd finns det nog andra orsaker än brist på vårdplatser. Den nedräkning av antalet vårdplatser som vi ser här kan lika gärna ses som bevis på de fantastiska framsteg som gjorts i svensk sjukvård.
– Självklart ska patienter vårdas där rätt kompetens finns, men jag vill pröva varje annan åtgärd innan vi börjar diskutera fler vårdplatser. Poliklinisering, effektivisering och bättre flöden i förhållande till primärkommunerna och att minska vårdskador. Jag skulle vilja köra det i botten först. Har vi kört det i botten och det ändå kvarstår ett behov av fler vårdplatser, då kan vi börja diskutera det.
”Handlar om logistik”
Även Lena Furmark, sakkunnig på Socialdepartementet, ville betona andra sätt att arbeta än att tillskapa fler vårdplatser:
– Vi vill självklart inte ha överbeläggningar, men det är inte säkert att det behövs fler vårdplatser, i varjre fall inte på akutsjukhusen. Det handlar om logistik, flöden och processer och det finns fortsatta möjligheter till förbättringar. Flera viktiga initiativ pågår, till exempel arbetet för att minska antalet undvikbara återinläggningar. I England har man nått fantastiska resultat genom en så enkel åtgärd som att ringa upp patienten 72 timmar efter att de skrivits ut från sjukhuset, och ett liknande projekt pågår i Stockholm.
– Regeringen har identifierat de särskilda problem som finns med att patienter hamnar på fel avdelning och inom ramen för patientsäkerhetsöverenskommelsen har vi påbörjat arbetet med att mäta överbeläggningar. Men det är ett komplext problem och jag tror att det behövs en bukett av åtgärder. Sjukhus är en ganska farlig miljö och det är inte säkert att det behövs fler vårdplatser på akutsjukhusen. Kanske behöver vi istället mellanvårds- och rehabiliteringsplatser.
Också ett arbetsmiljöproblem
Pernilla Niia som ansvarat för Arbetsmiljöverkets inspektioner av överbeläggningar på akutsjukhus poängterade att överbeläggningar inte bara är ett patientsäkerhetsproblem utan också ett arbetsmiljöproblem för personalen.
– Vi kan inte uttala oss om hur många vårdplatser som behövs men vi bedömer att det på många håll är felplanerat. Alla akutsjukhus har inte ständiga överbeläggningar, men på många håll är det faktiskt så. Vi har en samstämmig bild av att läget är allvarligt. Personalen är hårt ansträngd och utan att ha bra basförutsättningar blir det svårt att klara av att hålla hygienrutiner och att utföra en god vård. Det innebär att överbeläggningarna riskerar att bidra till just de vårdskador ni talar om.
– Arbetsmiljön är viktig för att både behålla och rekrytera personal och landstingspolitikerna måste ta ansvar för den här utvecklingen. Det är också viktigt att det systematiska arbetsmiljöarbetet används för att göra riskbedömningar och bedöma behovet av vårdplatser och kompetens bland personalen.
”Stort och allvarligt problem”
Även Marie Lawrence, enhetschef på Socialstyrelsen, betonade att det finns stora patientsäkerhetsproblem med överbeläggningarna:
– Det är ett stort och allvarligt problem. Vi ser i vår tillsyn att överbeläggningar nästan är ett normaltillstånd och att riskfyllda situationer är så vanliga att de inte ens ses som avvikelser längre. Vi kan se att när beläggningsgraden på vårdplatserna överstiger 95% så ökar avvikelserna markant, till exempel för att hygienarbetet försvåras. Det är inte en säker vård.
– Det som är glädjande är att vi haft gemensamma workshops med SKL som visar på en positiv anda och vilja att komma till rätta med problemen, även om vi tidigare haft olika termer och definitioner. Med de nya definitionerna av begreppen disponibel vårdplats och överbeläggning har vi möjligheter att mäta på ett enhetligt sätt, lära av varandra och sprida goda exempel. Viktigt är också att arbeta med riskbedömningar, vi ser att nästan alla sjukhus har rutiner för vårdplatsplanering men en tredjedel saknar rutiner för riskbedömning.
125% beläggning
Mikael Rolfs, Sjukhusläkarna, arbetar med intensivvård på Karolinska sjukhuset i Solna där vårdplatserna har haft en beläggningsgrad på över 100 % i flera år.
– Lena Furmark säger att sjukhus är en farlig miljö, men det är ännu farligare att inte få en plats på sjukhuset om man behöver det. Det behövs fler vårdplatser, även på akutsjukhusen, och det råder brist på intensivvårdsplatser i hela landet. Vi har också platser som finns på pappret men i praktiken är nedstängda på grund av att personal saknas. Utöver det får vi dagliga fax om att ta två överbeläggningar varje dag vilket i realiteten kan betyda fyra överbeläggningar. Det innebär att vi måste trycka ut den unge som är minst sjuk till en annan avdelning trots att det ställer enorma krav på personalen för att klara av det.
– Det är inte patientsäkert att ha utmattad personal. Jag måste vara ärlig och tala om att det kommer att kosta att komma tillrätta med överbeläggningarna, för vi kan inte eftersträva att fortsätta att ha 125 procents beläggning av vårdplatserna som vi haft där jag arbetar de senaste åren.
Smartare vårdplatser
Mikael Rolfs betonade att vårdplatserna även måste bli smartare. Nya vårdplatser behöver skapas där de ger bäst utväxling.
– Samtidigt som vi på nationell nivå har brist på intensivvårdsplatser har vi också på många sjukhus utskrivningsklara patienter som primärkommunerna inte klarar av att ta emot. Patienter som ligger kvar och rondas och får samma hjälp som andra patienter fast de egentligen inte behöver det. Problemet är att en del primärkommuner kan ta emot patienter tidigt medan andra i princip kräver att patienterna klarar sig själva helt.
– Vi behöver också lära av vad som fungerat bra i sjukvården tidigare. Förr kunde vi ta in patienter för läkemedelsväxling där vi kunde sätta ut läkemedel under professionell bedömning. Den möjligheten har vi rationaliserat bort och trots allt som sägs i dag om att se över äldre läkemedelsanvändning så har vi inga platser där vi kan göra sådana bedömningar.
Anne Carlsson, ordförande i Reumatikerförbundet, kommenterade att om hon behövde läggas in på sjukhus så vill hon inte hamna i ett sköljrum utan larmknapp.
– Och det tror jag inte att Mats Eriksson vill heller, om han hamnar i det läget. Självklart ska vi ha den vård vi har rätt till om vi är sjuka!
Kenneth Lindahl, kirurg från Västerås, betonade att enorma effektiviseringar genomförts inom sjukvården, inte minst genom att operationer genomförs som dagkirurgi.
– Men den effektiviseringen kan vi bara göra en gång, och den har vi redan räknat hem. Har vi redan polikliniserat en verksamhet kan vi inte göra det igen.
Seminariet kan ses på www.saco.se/play
Hej Susanne
Gränsvärden för överbeläggningar har funnits tidigare, precis som avgifter och väntetider.
Det nya med Alliansen är att de reducerar anslagen till sjukvården med 0.6% / år. Detta medför reduktion av sängplatser och andra resurser för en bra sjukvård. Sjukvåren har blivit Politiserad på ett felaktigt sätt, volym o. inte kvalité gäller. Läs gärna Zarembas genomgångar av den Svenska sjukvården i Dagens Nyheter för mer fullständig information.
”Att först köra sjukvården i botten” är ju en ruskig målsättning.
Det är vi väl överens om?
Alliansens sjukvårdspolitik slår sig fram också inom Försäkringskassan:
+ Sjuka tvingas inlämna Läkarintyg på när de förväntas avlida i sin cancersjukdom t.ex.. Detta för att få behålla sjukpengen.
+ Cancersjuka och andra svårt / långvarigt sjuka hänvisas fortfarande till FAS 3 mitt under pågående cellgiftsbehandling trots att Riksdagen beslutat att FAS 3 skall upphöra, de sjuka skall bedömas som före Alliansens machtübernahme.
– Är ”Vi skall först köra dem i botten” devisen här också?
Det är bara att följa tidningarna, även ”konservativa” tidningar som DN och SVD t.ex. är med rätta starkt kritiska mot Alliansens naiva privatiseringspolitik och inhumana – ja fascistiska – sjukvårdspolitik.
Blir Du inte arbetsför / är Du inte arbetsför inom X dagar nedprioriteras Din sjukvård och avlider Du inte tillräckligt snabbt i en obotlig sjukdom riskerar Du också att förlora samhällets hjälp och stöd.
Nazisterna: ”Arbeit Macht Frei” – Vari ligger skillnaden?
Jag håller med Dig att hela denna regering är ansvarig.
Det är dags att avkräva dem detta i nästa val.
Ett ämne utanför sjukhusläkaren … Ekonomin
– Alliansen skryter med att statens kassakista sväller. Inte konstigt. De beskattar oss utan att ge tillräckligt tillbaka.
– Reinefeldt och Borg tar inget ansvar för 99 miljarder lagda på inköp av Tysk Kärnkraft / Energi. Nu har Tyskland beslutat sluta med Kärnkraften.
Vattenfall konstaterar nu att deras planerade kostnader för kärnkraftsavvecklingen varit 80% fel. Den blir 5 gånger dyrare och nu skall elpriset i Sverige upp. Vart går dessa pengar? Det Tyska bolaget går minus. Vi får alltså betala Tyskarnas avveckling. Felköp alltså.
Vad händer vid en Tysk kärnkraftsolycka m/Fukushima?
Svar: Tyskarna kan i alla fall glädja sig åt i bedrövelsen att Sverige får betala notan. Det blir vi som gör konkurs.
Alliansen saknar alltså en bra industripolitik.
Alliansen saknar en humanistisk människosyn.
De tror att Riskkapitalet har vad de själva saknar:
Humanism, Omdöme, Kunskaper, Framtidsplanering, Helhetssyn, Medicinska kunskaper, Omsorgskunnande, Ansvarskänsla, …
Allianspolitiker gillar inte oss ”vanliga” människor utan betraktar oss som dumma. Jag kan tillägga att föraktet vad mig beträffar är ömsesidigt.
Göran Svensson
ALLIANSEN UNDERFINANSIERAR MEDVETET all offentlig verksamhet
Sunda tankar och känslor bakom Alliansens politik saknas.
Samhällen bildas och utvecklas via samarbete mellan invånarna. Som medel att stärka samarbetet finns lagar, polis, domstolar, religioner, politiska partier, skatter, … Skall samhället vara starkast och människorna svaga eller tvärtom? En mix med olika profil i olika frågor är rimligast tycker jag. Samhället måste vara starkt när det gäller att bekämpa våldsbrott och terrorhandlingar t.ex. Däremot kan individens rättigheter framträda vad avser t.ex. utbildning och sjukvård. Just nu har Alliansen och (M) mest att säga till om.
Det kan därför vara intressant att läsa mer om bakgrunden till deras politik. Wikipedia har information som kan sprida ljus över Moderaternas moderna historia. – http://sv.wikipedia.org/wiki/Det_sovande_folket – bl.a. med en recension av Fredrik Reinefeldts bok.
I Reinfeldts bok finns en formulering som ofta citeras: ”Svenskarna är mentalt handikappade och indoktrinerade att tro att politiker kan skapa och garantera välfärd”. Wikipedia innehåller även en länk till en elektronisk kopia av boken. (M) / Reinefeldt pläderar mindre samarbete, att individen skall klara sig själv. Resultatet har blivit att Staten och Företagen kan samla stora pengar i ”ladorna”. Det var nog det som är den innersta meningen med (M) politik. Sämre skola, sjukvård, .socialförsäkringar, … lär ju knappast göra de allt fattigare individerna och familjerna starkare, friskare eller lyckligare men definitivt får de klara sig mer på egen hand.
Norrmannen som inte är värd att nämnas vid namn – AB – förklarar sina 77 barnamord och sprängningen med att han behövde göra reklam för sin politiska uppfattning. Han ångrar ingenting. Sverige har en toppolitiker som har en analog uppfattning som , att norrmänenn respektive svenskarna förts bakom ljuset / lurats av sossarna att tro att …
Dessa märkliga uppfattningar ger en större insikt i varför t.o.m. cancersjuka fick sin sjukpeng indragen av Alliansen när de stod mitt uppe i sin cancerbehandling. Empatibrist.
Vi styrs av en Allians av fördomsfulla politiker vars utvalda Statsminister menar att ”Svenskarna är mentalt handikappade och indoktrinerade att tro att politiker kan skapa och garantera välfärd”.
Vem skall garantera välfärden om inte staten? Välfärd handlar om statens offentliga verksamhet:
Socialförsäkringar
Polis
Domstolar
Försvar
Utbildning
Sjukvård
Hälsovård
Folkhälsa
Reinefeldt har försökt låtsas som om vi har att göra med ett nytt parti. ”De nya arbetarpartiet.” – ”De Modern Arbetarpartiet”. Det är samma parti som tidigare, döm själva:
Moderaternas frihetssträvanden och arbete för välfärden består i: 1904–1918: Nej till allmän rösträtt. 1916: Nej till allmän olycksförsäkring i arbetet. 1919: Nej till åtta timmars arbetsdag. 1919: Nej till kvinnlig rösträtt. 1921: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige. 1923: Nej till åtta timmars arbetsdag. 1923: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige. 1927: Nej till folkskolereform. 1931: Nej till sjukkassan. 1933: Nej till beredskapsarbete. 1934: Nej till a–kassa. 1935: Nej till höjda folkpensioner. 1938: Nej till två veckors semester. 1941: Nej till sänkt rösträttsålder. 1946: Nej till fria skolmåltider. 1946: Nej till allmän sjukvårdsförsäkring. 1947: Nej till allmänna barnbidrag. 1951: Nej till tre veckors semester. 1953: Nej till fri sjukvård. 1959: Nej till ATP. 1960–talet: Ja till apartheid. Moderaterna tog avstånd från alla sanktioner mot apartheidregimen i Sydafrika och var emot det svenska stödet till ANC. 1963: Nej till fyra veckors semester. 1970: Nej till 40–timmars arbetsvecka. 1973: Nej till möjligheten till förtidspensionering vid 63. 1976: Nej till femte semesterveckan. 1983: Nej till löntagarfonderna. … 2003: Ja till Irakkriget. Alla riksdagspartier demonstrerade mot och kritiserade Irakkriget utom just moderaterna. 2004: Ja till sänkt a–kassa och sjukpenning. 2006: Nej till gröna jobb. 2006: Nej till sex timmars arbetsdag. 2006: Nej till upprustning av offentliga sektorn. 2006: Nej till höjd a- kassa. 2006: Ja till sänkt a-kassa. 2006: Nej till höjd sjukersättning. 2007: Ja till sänkt sjukersättning 2008 – 2012 Nej till fler vårdplatser
Statens uppgift att garantera välfärden blir allt viktigare eftersom automation och AI inom industrin snart kommer att medföra att många fler blir arbetslösa och att allt färre blir allt rikare. Allliansens medicin mot detta är att göra riskkapitalet vinstbefriat + överföra offentlig verksamhet i privat regi. Det är på etta Sverige skall leva menar Reinefeldt. Fullständigt irelevant och politiskt / ekonomiskt huvudlöst. http://www.thelightsinthetunnel.com/LIGHTSTUNNEL.PDF
TILL CENTERPARTIET som vill låta riskgrupper ge blod: Ja, varför diskriminera HIV viruset? Alla andra virus får ju spridas fritt, tex. …. Hepatitsmitta till dagisbarn Influensavirus Förkylningsvirus Herpesvirus, resistenta bakterier i vår mat. Du får många röster från HIV virusarna för detta Annie, Makten är viktigare än väljarnas hälsa. Nu vet vi vad Du tycker och agerar för och emot.Notera alla, att Centerns väljare har udda koncept för befolkningshälsan. Därför är det inte så konstigt att en av deras ledare inte ser hälsoproblemen. Lantbrukare = Centerväljare ger antibiotika utan veterinärordination t.ex. till mjölkkor som lever i ohygienisk stallmiljö för att minska risken för juverinflammation. Påsåvis hamnar en del Pc i mjölken vi dricker. Resten hamnar i kossornas urin o avföring som sprids på åkrarna som gödsel. Resistenta bakterier utvecklas och hamnar på grönsaker och i slaktköttet. Därtill ingår antibiotika tillsatser som ”tillväxthämmare” i födan för slaktdur som grisar. Annie saknar helhetssyn – jag tycker en partiledare skall ha en väl utvecklad sådan.Centerpartiet utger sig vara ett miljöparti, men de är i själva verket miljöförstörande. Dels på grund av att de inte för länge sedan har sett till att antibiotika-användningen inom djurhållningen starkt begränsas, utan även för att böndernas intressen går före befolkningshälsan.
Hur många har, inom sjukvården, smittats av kontaminerat blod och blivit kroniska bärare av hepatit C?
Gustav ”Skå” Jonsson fick under sin by-pass operation blod av ”Annie Lööf kvalité” och drabbades av och avled i AIDS. Nu finns metoder som skyddar personal o. patienter mor hepatit och HIV. Varför vill hon sabotera våra fungerande smittskyddsprinciper?
Annie Lööf skulle kanske ställas mot väggen och erbjudas HIV-smittat blod. Vill hon själv inte ha sådant blod, borde hon inte heller ombesörja det till sina medmänniskor.
Tänk på Dig själv, Ditt yrke och Dina patienter vid nästa val.Empatibrist har visat sig vare en dålig personligehtsdrag för politiker ända sedan Romartiden.
Sådana politiker styr och ställer i Alliansen och i Sverige idag.
Artikeln ovan är full av exempel på detta.
om det enbart var alliansen…. Detta är inget som uppkom senaste sex åren, kravet på att det är si och så många överbeläggningar som gäller har vart betydligt längre i den verklighet jag jobbar i. Det är bortom en del av politikerna som är ansvariga för dagens situation. Hela regeringen, inte bara alliansen bär ansvar för dagens läge….