Nyhet

”Jag skulle vilja köra det i botten först”

Sjukhusläkarnas ordförande Thomas Zilling inledde seminariet med att hänvisa till den kraftiga minskning av antalet vårdplatser som skett i Sverige och som illustrerades av nedräkningen på Sjukhusläkaren.se. Sedan bad han Hans Liljedahl, som varit patient i region Skåne, att berätta om sina upplevelser av vården.

Hans Liljedahl skulle opereras för kärlkramp och fick blodförtunnande medicin när han började blöda ur ändtarmen och läkarna upptäckte att han hade en ändtarmscancer.

– Jag fick besked om att jag skulle få en operationstid efter en vecka och tänkte att sjukvården är fantastisk. Jag får operera hjärtat efter 14 dagar och cancern inom en vecka. Men det tog inte en vecka utan sex månader. Jag fick ringa flera gånger och blev riktigt förbannad, jag hade fått lägga allt åt sidan på jobbet. Det är beklämmande att man har betalat skatt i 40 år och så ska man inte få ut den vård man har rätt till.

Operationen inställd

Efter den första operationen fick Hans Liljedahl strålning och cellgifter, sedan skulle han opereras igen. Operationen skulle ske inom tre månader, men väntetiden blev åtta månader. Under den perioden förberedde han sig vid ett tillfälle för operation nästa dag, men den blev inställd eftersom vårdplats saknades.

Mats Eriksson, SKL, menade att det som drabbade Hans Liljedahl nog beror mer på bristande processer i organisationen än på överbeläggningar.

– Det du drabbats av är inte rimligt med tanke på den sjukdom du hade. Men förutom den dagen du fick din operation inställd finns det nog andra orsaker än brist på vårdplatser. Den nedräkning av antalet vårdplatser som vi ser här kan lika gärna ses som bevis på de fantastiska framsteg som gjorts i svensk sjukvård.

– Självklart ska patienter vårdas där rätt kompetens finns, men jag vill pröva varje annan åtgärd innan vi börjar diskutera fler vårdplatser. Poliklinisering, effektivisering och bättre flöden i förhållande till primärkommunerna och att minska vårdskador. Jag skulle vilja köra det i botten först. Har vi kört det i botten och det ändå kvarstår ett behov av fler vårdplatser, då kan vi börja diskutera det.

”Handlar om logistik”

Även Lena Furmark, sakkunnig på Socialdepartementet, ville betona andra sätt att arbeta än att tillskapa fler vårdplatser:

– Vi vill självklart inte ha överbeläggningar, men det är inte säkert att det behövs fler vårdplatser, i varjre fall inte på akutsjukhusen. Det handlar om logistik, flöden och processer och det finns fortsatta möjligheter till förbättringar. Flera viktiga initiativ pågår, till exempel arbetet för att minska antalet undvikbara återinläggningar. I England har man nått fantastiska resultat genom en så enkel åtgärd som att ringa upp patienten 72 timmar efter att de skrivits ut från sjukhuset, och ett liknande projekt pågår i Stockholm.

– Regeringen har identifierat de särskilda problem som finns med att patienter hamnar på fel avdelning och inom ramen för patientsäkerhetsöverenskommelsen har vi påbörjat arbetet med att mäta överbeläggningar. Men det är ett komplext problem och jag tror att det behövs en bukett av åtgärder. Sjukhus är en ganska farlig miljö och det är inte säkert att det behövs fler vårdplatser på akutsjukhusen. Kanske behöver vi istället mellanvårds- och rehabiliteringsplatser.

Också ett arbetsmiljöproblem

Pernilla Niia som ansvarat för Arbetsmiljöverkets inspektioner av överbeläggningar på akutsjukhus poängterade att överbeläggningar inte bara är ett patientsäkerhetsproblem utan också ett arbetsmiljöproblem för personalen.

– Vi kan inte uttala oss om hur många vårdplatser som behövs men vi bedömer att det på många håll är felplanerat. Alla akutsjukhus har inte ständiga överbeläggningar, men på många håll är det faktiskt så. Vi har en samstämmig bild av att läget är allvarligt. Personalen är hårt ansträngd och utan att ha bra basförutsättningar blir det svårt att klara av att hålla hygienrutiner och att utföra en god vård. Det innebär att överbeläggningarna riskerar att bidra till just de vårdskador ni talar om.

– Arbetsmiljön är viktig för att både behålla och rekrytera personal och landstingspolitikerna måste ta ansvar för den här utvecklingen. Det är också viktigt att det systematiska arbetsmiljöarbetet används för att göra riskbedömningar och bedöma behovet av vårdplatser och kompetens bland personalen.

”Stort och allvarligt problem”

Även Marie Lawrence, enhetschef på Socialstyrelsen, betonade att det finns stora patientsäkerhetsproblem med överbeläggningarna:

– Det är ett stort och allvarligt problem. Vi ser i vår tillsyn att överbeläggningar nästan är ett normaltillstånd och att riskfyllda situationer är så vanliga att de inte ens ses som avvikelser längre. Vi kan se att när beläggningsgraden på vårdplatserna överstiger 95% så ökar avvikelserna markant, till exempel för att hygienarbetet försvåras. Det är inte en säker vård.

– Det som är glädjande är att vi haft gemensamma workshops med SKL som visar på en positiv anda och vilja att komma till rätta med problemen, även om vi tidigare haft olika termer och definitioner. Med de nya definitionerna av begreppen disponibel vårdplats och överbeläggning har vi möjligheter att mäta på ett enhetligt sätt, lära av varandra och sprida goda exempel. Viktigt är också att arbeta med riskbedömningar, vi ser att nästan alla sjukhus har rutiner för vårdplatsplanering men en tredjedel saknar rutiner för riskbedömning.

125% beläggning

Mikael Rolfs, Sjukhusläkarna, arbetar med intensivvård på Karolinska sjukhuset i Solna där vårdplatserna har haft en beläggningsgrad på över 100 % i flera år.

– Lena Furmark säger att sjukhus är en farlig miljö, men det är ännu farligare att inte få en plats på sjukhuset om man behöver det. Det behövs fler vårdplatser, även på akutsjukhusen, och det råder brist på intensivvårdsplatser i hela landet. Vi har också platser som finns på pappret men i praktiken är nedstängda på grund av att personal saknas. Utöver det får vi dagliga fax om att ta två överbeläggningar varje dag vilket i realiteten kan betyda fyra överbeläggningar. Det innebär att vi måste trycka ut den unge som är minst sjuk till en annan avdelning trots att det ställer enorma krav på personalen för att klara av det.

– Det är inte patientsäkert att ha utmattad personal. Jag måste vara ärlig och tala om att det kommer att kosta att komma tillrätta med överbeläggningarna, för vi kan inte eftersträva att fortsätta att ha 125 procents beläggning av vårdplatserna som vi haft där jag arbetar de senaste åren.

Smartare vårdplatser

Mikael Rolfs betonade att vårdplatserna även måste bli smartare. Nya vårdplatser behöver skapas där de ger bäst utväxling.

– Samtidigt som vi på nationell nivå har brist på intensivvårdsplatser har vi också på många sjukhus utskrivningsklara patienter som primärkommunerna inte klarar av att ta emot. Patienter som ligger kvar och rondas och får samma hjälp som andra patienter fast de egentligen inte behöver det. Problemet är att en del primärkommuner kan ta emot patienter tidigt medan andra i princip kräver att patienterna klarar sig själva helt.

– Vi behöver också lära av vad som fungerat bra i sjukvården tidigare. Förr kunde vi ta in patienter för läkemedelsväxling där vi kunde sätta ut läkemedel under professionell bedömning. Den möjligheten har vi rationaliserat bort och trots allt som sägs i dag om att se över äldre läkemedelsanvändning så har vi inga platser där vi kan göra sådana bedömningar.

Anne Carlsson, ordförande i Reumatikerförbundet, kommenterade att om hon behövde läggas in på sjukhus så vill hon inte hamna i ett sköljrum utan larmknapp.

– Och det tror jag inte att Mats Eriksson vill heller, om han hamnar i det läget. Självklart ska vi ha den vård vi har rätt till om vi är sjuka!

Kenneth Lindahl, kirurg från Västerås, betonade att enorma effektiviseringar genomförts inom sjukvården, inte minst genom att operationer genomförs som dagkirurgi.

– Men den effektiviseringen kan vi bara göra en gång, och den har vi redan räknat hem. Har vi redan polikliniserat en verksamhet kan vi inte göra det igen.

Seminariet kan ses på www.saco.se/play

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-04

Tema: Intensivvård / De riskfyllda flyttarna har mer än fördubblats på tio år / Studie visar: Ökad risk att dö efter förflyttning på grund av resursbrist / Intensivvårdsregistrets ordförande efterlyser fler intermediärvårdsplatser / Läkare på Huddinge: Vi behöver dubbelt så många IVA-platser / Flytten av patienter ska minskas drastiskt - men problemen kvarstår / Pressat läge på Sveriges största intensivvårdsenhet / Sjukhusläkaren har pejlat läget från norr till syd

Prenumerera