Nyhetsarkiv

SKL: Försvinner AT måste det ersättas av något annat

EU-kritik att den teoretiska delen i den svenska utbildningen inte är tillräckligt lång och därmed utgör ett hinder för den fria rörligheten i EU är en del som kommer att granskas.

I dag finns cirka 2100 AT-läkare i sjukvården som, under handledning, gör en betydelsefull arbetsinsatts. För många av de mindre sjukhusen är AT-systemet inte bara arbetskraft utan en möjlighet att exponera och marknadsföra sig gentemot de unga läkarna. Samtidigt gör AT-läkarna en betydande arbetsinsats som kan bli svår att ersätta i ett nytt system.

Förändringar kommer att dröja

Hos SKL välkomnar man en översyn av läkarutbildningen men tror att det kommer att dröja innan det sker några förändringar.

– AT är en anställningsform där vi räknar med att AT-läkarna ska jobba och delta i vården. Försvinner den måste det ersättas av något annat eftersom de inte är specialist­läkare, säger Britt-Inger Kajnäs, arbetslivschef på SKL.

Hon betonar att de blivande läkare som påbörjat sin utbildning också får avsluta den enligt gällande studieordning och där ingår AT. Men skulle det i framtiden bli en direktövergång från teoretiska studier till specialistutbildning skulle det ställa till problem, menar hon.

– Men det dröjer sannolikt minst sju år innan det blir aktuellt med någon förändring. Vi räknar dessutom med att få vara med och påverka utredningen, säger hon.

Utlandsstudenter en framtida potential

Britt-Inger Kajnäs ser också svenska läkarstudenter som utbildar sig i utlandet som en möjlig potential att hämta hem om AT-läkarna försvinner ur sjukvården.

Bakgrunden till översynen av läkarutbildningen är att enligt EU:s direktiv för yrkeskvalifikationer ska läkares grundutbildning omfatta minst sex års studier. De kraven lever den svenska fem och ett halvt års långa medicinska grundutbildningen inte upp till. EU har vid flera tillfällen påpekat detta för den svenska regeringen.

Relationen mellan grundutbildning och AT är därmed en av de frågor som utredningen måste ta upp och ta ställning till.
Är det rimligt att svenska läkare när de får sin examen inte har rätt att utöva yrket och inte har möjlighet att flytta till ett annat land utan att först göra sin AT är en fråga som måste besvaras.

Kritik – men inte från Sverige

Samtidigt har Läkarsällskapet efterlyst en tätare samordning av grundutbildning och AT. Medan andra vill se en grundutbildning under statligt huvudmannaskap där grundutbildning och AT slås samman.

Förlänger man den teoretiska delen i utbildningen som EU vill och samtidigt behåller nuvarande AT som sjukvården vill blir läkarutbildningen betydligt längre än i andra EU-länder.

Samtidigt har länder som Storbritannien, Nederländerna och Irland med fem-åriga utbildningar visat sig ovilliga att följa EU:s direktiv och framfört kritik mot kraven. Något som Sverige hittills inte har gjort.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera