SKL ändrade vilseledande information efter Sjukhusläkarens kritik
Idag står det på SKL:s hemsida att det inte krävs förhandstillstånd för att få vård i annat EU-land om det rör sig om vård som patienten skulle fått i Sverige. Bara några dagar efter Sjukhusläkarens publicering ändrade SKL de felaktiga uppgifterna.
– Ja, vi har rättat till det, säger Hasse Knutsson, handläggare på SKL inom avdelningen ”Vård och omsorg”.
Men SKL planerar inte att ytterligare informera verksamhetschefer, övriga i läkarkåren och Sveriges patienter om rätten till vård inom andra EU-länder, trots att Sjukhusläkarens granskning visat att rättigheten är praktiskt taget okänd.
– Enligt hälso- och sjukvårdslagen har vi att hantera vården inom vårt eget land. Det är Försäkringskassan som beslutar om rätten till ersättning för vård i andra EU-länder och det är deras pengar som används, så det är dom som ska upplysa patienterna. Vi hänvisar till deras hemsida, säger Hasse Knutsson.
Långre än så går inte SKL och på Försäkringskassan uppger de ansvariga att det är landstingens uppgift att upplysa verksamhetschefer, övriga anställda och patienter, eftersom ”det är landstingen som ansvarar för sjukvården”. Under tiden köar 1000-tals patienter i onödan, i ovetskap om sina rättigheter, trots mängder av policydokument om att de ska sättas i centrum.
Tillsammans med Nackskadeförbundets ordförande har jag vandrat från myndighet till myndighet, men ständigt har vi mötts av ett av två besked.
Det första beskedet är att ”myndigheten säger sig följa EU-domstolens rättspraxis”, samtidigt som det nationella begreppet ”vetenskap och beprövad erfarenhet” framhålls gälla i Sverige. – Ett dubbelt budskap, som den utan tillräcklig kunskap i ämnet inte klarar av att genomskåda – därför att ”gäller det ena, så gäller inte det andra”.
Det andra beskedet är att ”det är någon annan myndighet som har beslutat”.
Till myndigheterna räknas inte bara Försäkringskassan, Finansinspektionen, domstolarna, utan även t ex Socialstyrelsen med alla sina råd.
Närmare kontroll hos den myndigheten, som besökt myndighet hänvisat till, visar på ett identiskt beteende. – Även där pekas på att ”andra myndigheter har beslutat” eller t ex att Socialstyrelsens ”vetenskap och beprövad erfarenhet” är det som gäller!
Till saken hör att sedan 091201 gäller EU-domstolens beslut om sjuk- och hälsofrågor helt och fullt över svenska myndigheters byråkrati.
Vid kontroll hos EU-kontoret i Sverige erhölls beskedet: ”Sverige har inga undantag när det gäller rätten till sjukvård”, samt att det är ”internationellt accepterad vetenskap” som gäller – inte Socialstyrelsens nationella tolkning.(”vetenskap och beprövad erfarenhet” som i svensk lag ej är definierat, enligt EU-domstolen är så kallad skönsmässig nationell bedömning)
Enligt Christer Bark vill varken Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) eller Försäkringskassan informera om patienternas rättigheter enligt EU-domstolens besked.
Om inte det är ett sätt att ”mörka information” till alla Sveriges medborgare, kan man fråga vad det annars rör sig om?
Varför agerar myndigheten Försäkringskassan och den mäktiga organisationen SKL på detta sätt?
Är ämnet så obehagligt att diskutera därför att det riskerar att förstöra en myndighets egenbild av att ”alltid ha skött sitt fögderi på ett korrekt sätt” eller att ”myndigheter aldrig gör några fel”?
Upplever SKL sin makt över medborgarna hotad, när EU-domstolens beslut skall börja gälla?
I Sverige tillåts inget ”ministerstyre”, ett besked som jämt och ständigt upprepas, när medborgarna kräver av en ledande politiker i rollen som minister, att ett agerande gentemot en felande myndighet måste ske.
Frågan är då om vi i Sverige istället för ”ministerstyre” sedan länge lider av ett ”myndighetsstyre” eller att mäktiga organisationer där partikamrater sitter med, skall ministrar i det längsta undvika att kritisera?
Vid besök nyligen på Socialdepartementet fick Nackskadeförbundet av tjänstemännen det mycket bestämda beskedet att ”det inte spelade någon roll om socialministern var kristdemokrat eller socialdemokrat, därför att det ändå är Vi Tjänstemän som bestämmer hur saker och ting skall hanteras”, d v s att det var tjänstemännen som utredde eller såg till att ministern fick ”rätt” papper eller information när ett uttalande skulle göras i något ärende!
Tror myndigheternas generaldirektörer och övriga tjänstemän att de kan hantera medborgarnas EU-rättigheter eller EU-domstolens beslut på ett likartat sätt, som när de säger sig styra Sveriges departement och myndigheter under devisen ”vi gör och har alltid gjort, vad vi själva vill”?
Det är dags att granska hur myndigheter och stora organisationer, som t ex SKL, hanterar medborgarna och deras rättigheter och problem.