COVID-19: SKYDDSUTRUSTNING

Skillnader i rekommendationer om skyddsutrustning skapar oro

Regionernas rutiner gällande skyddsutrustning varierar över landet. Det visar en sammanställning som Marina Tuutma, ordförande för Läkarförbundets Arbetslivsgrupp, gjort. – Många undrar hur deras arbetsgivare kan veta bättre än Folkhälsomyndigheten. Det speglar den tillitskris vi har inom den svenska sjukvården gentemot chefer och ledningen, säger hon.

Sju regioner förespråkar kortärmade skyddskläder, tio långärmade och två hänvisar till Folkhälsomyndighetens rekommendationer för skyddsutrustning vid närkontakt med patienter, det vill säga mindre än två meter. Informationen i två regioner är inte tillgänglig för utomstående och saknas därför i sammanställningen. Även rutinerna gällande när munskydd ska användas skiljer sig åt mellan regionerna.

– Det är många medlemmar som tar kontakt med Läkarförbundet och mig enskilt, och jag ser vad det pratas om i olika Facebookgrupper för läkare. Det är tydligt att det finns en oro, säger Marina Tuutma, ledamot i förbundsstyrelsen och ordförande för Läkarförbundets Arbetslivsgrupp (ALG), som har sammanställt regionernas rutiner gällande skyddsutrustning för personal som arbetar med patienter som smittats av covid-19.

Det är tydligt att det finns en oro.

Hon menar att många känner osäkerhet inför att rutinerna skiljer sig och ändras från en högre nivå till en lägre, speciellt eftersom man inte får veta vilken evidens som ligger bakom förändringarna.

– Rent psykologiskt är det lättare att förstå att man skärper regler, men nu när man helt plötsligt inte behöver de skydd som man initialt rekommenderade så skapas det en oro. Speciellt när man ser hur sjukvårdspersonal från andra länder är klädda. Då känner sig många nästan nakna i kortärmat, säger Marina Tuutma.

Att många regioner samtidigt skickar ut rutiner för vilka avsteg som kan tas om det saknas viss typ av skyddsutrustning menar hon spär på oron och osäkerheten. Också att vi gällande alla andra riktlinjer nu uppmanas att lyssna på Folkhälsomyndigheten, men att det är de olika regionernas rekommendationer som gäller i just det här avseendet.

– Om vi hade haft ett lager med skyddsutrustning hade det kanske varit lättare för många att ta till sig ändringarna av rekommendationerna. Men nu tror man att smittskyddsläkarna och hygienläkarna fått order från ledningen att minska på skyddet, säger Marina Tuutma och fortsätter:

– Många undrar hur deras arbetsgivare kan veta bättre än Folkhälsomyndigheten. Det speglar den tillitskris vi har inom den svenska sjukvården gentemot chefer och ledningen. Och den har odlats under en längre tid. Till exempel att vi ser vilka problem vårdplatsbristen leder till, men ändå får höra att patientsäkerheten inte är hotad.

Om vi hade haft ett lager med skyddsutrustning hade det kanske varit lättare för många att ta till sig ändringarna av rekommendationerna.

Enligt smittskyddslagen ska smittskyddsläkare bland annat ”följa att vårdgivare vidtar de åtgärder som krävs för att förebygga smittspridning”, vilket innebär att regionledningar runt om i landet inte ska ha möjlighet att påverka deras beslut. Och enligt Marina Tuutma har inte heller Arbetsmiljöverket något att invända mot att personalen använder kortärmade skyddskläder.

Läs mer: Hygienläkaren: ”Det är ingen som chansar”

En del som hon trycker särskilt på är vikten av att ha skyddsombud i alla verksamheter och att man som läkare inte ska lämna över uppgiften till någon annan yrkesgrupp.

– Vi läkare måste engagera oss. Om det är mycket att göra kanske man kan dela på uppgiften mellan flera eller under en period få till att man byter ut varandra, säger hon och fortsätter:

– Om man som skyddsombud bedömer att det finns en allvarlig risk för personalen, till exempel om en viss skyddsutrustning tar slut, kan man lägga ett skyddsstopp. Eller säga att man inte kommer att utföra de åtgärder där den krävs innan det finns att tillgå. Däremot är det bra att ta kontakt med huvudskyddsombudet för att samordna agerandet.

Hon menar att skyddsombuden spelar en central roll i att se till att smittriskbedömningar görs samt att de riktlinjer som finns implementeras på ett bra sätt i den verksamhet där man arbetar. Och poängterar att det är viktigt att personalen skydda sig själva.

– Det blir en etisk konflikt för oss, men vi måste tänka på vår egen säkerhet först.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera