Nyhet

Omstridd väg mot skärpt rätt till fast läkare i ny primärvård

Tydligare rätt till fast läkare, men hur många patienter en läkare ska ha lämnar regeringens utredare Anna Nergårdh till Socialstyrelsen och en annan utredning att bedöma. Och på frågan om utrymme finns att föra över resurser från sjukhusvård till primärvård, blir hennes svar–ja. Men utredningens förslag möter kritik från flera håll.

Större möjlighet för patienten att välja fast läkarkontakt i primärvården, en statlig finansiering av specialistutbildning för 1250 allmänläkare under en åtta-årsperiod och mer generösa öppettider, mellan 7 och 22 på vårdcentraler.
Det är några förslag som regeringens utredare Anna Nergårdh på fredagen presenterade i sitt andra delbetänkande i utredningen om primärvårdens framtida roll (”Samordnad utveckling för god och nära vård”).

Delbetänkandet överlämnades till socialminister Annika Strandhäll (S) vid en presentation i Rosenbads konferenscenter i Stockholm, där både representanter från professionen och från patientföreningar fanns på plats.

Ett förslag i utredningen är en tydligare lagstiftning kring patientens rätt till fast läkarkontakt. Den rätten finns redan i dag inskrivet i patientlagen, men tillämpas inte i praktiken, konstaterar utredningen.

Ett begränsat antal patienter per läkare är nödvändigt. Anna Nergårdh, regeringens utredare

Men hur många patienter varje läkare ska ansvara för är för tidigt att säga, enligt Anna Nergårdh.

– Det beror helt på vilken population man har att hantera. Men vi har kommit fram till att ett begränsat antal patienter är nödvändigt. Läkare ska kunna ha kontroll över sin arbetssituation, säger hon.

Socialstyrelsen får meddela de bestämmelser om patientansvar för fast läkarkontakt som behövs för att garantera en god och säker vård, enligt utredningen, och uppdraget att se över vilket listningstak som är rimligt går i stället till Göran Stiernstedts utredning ”Styrning för en mer jämlik vård”.

Men en lagskärpning i sig trollar knappast fram fler läkare och för att få bukt med läkarbristen föreslår utredningen statliga pengar till landstingen för att under åtta år öka antalet ST-tjänster i allmänmedicin och utbilda 1250 allmänläkare.

Är det realistiskt att tro att enbart en satsning på ST-tjänster ska lösa den stora läkarbristen? 

– Jag tror att detta är en omställning som kommer att ta tid. Det kommer att ta tid att bygga upp en stark primärvård, det går inte på ett eller två år, säger Anna Nergårdh till Sjukhusläkaren.

I utredningen är tanken att resurser från sjukhusvården ska fördelas till primärvården ute i landsting och regioner. Hur ska landsting med redan ansträngd sjukhusvård klara detta?

– Det är en utmaning i svensk sjukvård att vi har dessa ansvarsnivåer. Majoriteten av finansieringen av sjukvården kommer från landstingen, konstaterar Anna Nergårdh.

Men inom vården används systemet inte alltid på ett klokt sätt, anser hon, och tror att en bättre organisation av sjukvården frigör resurser inom sjukhusvården.

– Vi har människor som vårdas på sjukhus som med rätt insatser i hemmiljö eller på vårdboenden inte hade behövt sjukhusvård, säger Anna Negårdh och betonar att man i utredningen inte ändrar rådande ansvarsförhållanden i vården.

Vi har människor som vårdas på sjukhus men som med rätt insatser inte hade behövt sjukhusvård. Anna Nergårdh, regeringens utredare

Hon medger att många av utredningens förslag handlar om ”vad” och inte ”hur” dessa förslag till förändringar ska genomdrivas. Där vill man inte gå in och bestämma i det regionala styret, argumenterar hon.

Socialminister Annika Strandhäll (S) tog tacksamt emot delbetänkandet, vars förslag nu går ut på remiss. Socialdemokraterna har också redan tidigare sagt sig vara för en fast läkarkontakt i primärvården.

Men trots att det fasta läkarsystemet i Norge på många håll har framhållits som gott exempel, är Annika Strandhäll negativt inställd till att läkare är egenföretagare, som de flesta fasta läkare i primärvården är i det norska systemet.

– I Norge så brottas man just nu med problemet i att man inte har organiserat hälso- och sjukvården utifrån flera kompetenser, som vi har i Sverige. I Norge har man däremot försökt införa en form av brittiskt husläkarsystem, och däri ligger systemets problem, säger Annika Strandhäll till Sjukhusläkaren.

Patienter behöver insatser från många av sjukvårdens professioner, inte bara läkare, framhåller hon.

I Norge har man försökt införa en form av brittiskt husläkarsystem, däri ligger problemet.  Annika Strandhäll (S), socialminister

Men Karin Båtelson, ordförande Sjukhusläkarna håller inte med Annika Strandhäll om att ett system med läkare som egenföretagare skulle beröva patienter viktiga delar av den övriga professionen.

– De andra yrkesgrupperna kan också bli egenföretagare, argumenterar hon.

Karin Båtelson är även kritisk till att man i syfte att stärka primärvården vill ta resurser från sjukhusvården.

– Man kan inte börja med att ta pengar från sjukhusvården som inte fungerar och flytta till primärvården som heller inte fungerar, säger hon, och menar att man bör börja med att bygga upp primärvården innan någon resursförflyttning kommer att ske.

Och att bara skärpa en lag om fast läkarkontakt räcker inte, om det inte finns läkare, om man inte säkrar kompetensförsörjningen, betonar Karin Båtelson.

Ett förslag i utredningen är ju att utbilda fler ST-läkare?

– Att utbilda fler specialister hjälper inte. Det här blir för verkningslöst. Man måste ta ett större grepp för att locka läkare till en attraktiv arbetsplats där de får en rimlig arbetsbörda och själva kan påverka. Att låta läkare vara egenföretagare är ett sätt, säger Karin Båtelson, men tillägger att man inte kan göra det åtagandet för stort.

– Den lilla lärarledda verksamheten har bäst kontinuitet och patientnöjdhet, säger hon.

Camilla Waltersson Grönvall, socialpolitisk talesperson, Moderaterna, uttrycker ett liknande resonemang.

– Tydligare lagstiftning räcker inte, det måste blir mer attraktivt att arbeta i den nära vården, säger hon till Sjukhusläkaren.

Hon har höga förväntningar på löftet om fler förslag gällande kompetensförsörjning, som ska komma i utredningens slutbetänkande i mars nästa år.

Även Camilla Waltersson Grönvall tycker att läkare ska kunna vara egenföretagare, liksom andra professioner inom vården kan bli det för att komplettera den kompetens patienten har behov av.

– Det skulle gynna patienten i allra högsta grad, säger hon.

Den kompetens som ska krävas av en fast läkarkontakt i primärvården är en specialist i allmänmedicin, barn- och ungdomsmedicin eller en ST-läkare i allmänmedicin, föreslår Anna Nergårdh. I utredningen betonas också egenvård som en självklarhet och att patienten ska vara en medaktör i sin vård.

Förutom läkare, sjuksköterska och undersköterska föreslås primärvården också kunna erbjuda arbetsterapeut, fysioterapeut, distriktsköterska, dietist och dessutom kompetens för att möta psykisk ohälsa.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-02

Tema - Fortbildning/Årets Vissare: Metod är inte rättssäker/Läkare i Örebro kräver fler läkare i ledningen/Pristagaren har sin vision klar för sig/Porträttet: Annakarin Nyberg/Krönika: ”Hur hanterar vi att det finns hedersförtryckare inom vården?”/Forskare: Svårt hitta samband mellan hög beläggningsgrad och ökad dödsrisk

Prenumerera