Skarp kritik efter de nya varslen i Stockholm
Det faktum att Danderyds sjukhus och Södersjukhuset har lagt varsel på cirka 100 tjänster vardera har mötts av kraftiga reaktioner. Andreas Fischer, ordförande för Sjukhusläkarna i Stockholm, är en av dem som har reagerat med kraft.
– Mikael Runsiö, vd för Södersjukhuset, kan ju ta av sig kavajen och komma ner till golvet och prova på hur det är att jobba här. Hans helikopterperspektiv är inte förankrat hos oss som arbetar på golvet, säger han.
Både Danderyds sjukhus och Södersjukhuset kämpar med en svag ekonomi. I likhet med Södertälje sjukhus har de tidigare bland annat infört anställningsstopp, samt stopp för inhyrning av personal via bemanningsföretag. Men det räcker alltså inte, enligt beskeden som kom i början av veckan.
Danderyds sjukhus har ett beräknat underskott i år på 156 miljoner kronor. Ihop med sjukhusavtalet för 2020-2023 kan underskottet uppgå till 300 miljoner kronor år 2020. Södersjukhuset har å sin sida ett beräknat underskott på 130 miljoner för 2019, och enligt prognoser kan underskottet landa på 300 miljoner nästa år om man inte vidtar fler åtgärder.
Mot bakgrund av det har Danderyds sjukhus och Södersjukhuset alltså lagt ett varsel på cirka 100 tjänster vardera. För Södersjukhusets del handlar det om 50 undersköterskor, 25 läkare och 25 administrativa tjänster. Även för Danderyds sjukhus ska det, enligt uppgift, handla om cirka 25 läkare.
Jonas Lindberg, Vänsterpartiets talesperson i sjukvårdsfrågor, har till Dagens Nyheter sagt att varslen är en slakt av akutsjukvården. Han framhåller att nedskärningarna planeras samtidigt som den nära vården inte får någon nämnvärd förstärkning. I likhet med Jonas Lindberg har även exempelvis oppositionsrådet Aida Hadzialic (S) sagt att varslen kan innebära ett hot mot patientsäkerheten.
Nu blir det färre händer som ska göra samma sak. Frågan blir: Vad är det vi inte ska göra? Vad ska mina kollegor och våra medlemmar inte göra? Andreas Fischer, Sjukhusläkarna
Mikael Runsiö, vd för Södersjukhuset, försäkrar emellertid att patientsäkerheten alltid är första prioritet.
– Vi kommer att följa effekterna av förändringarna noga och agera direkt på eventuella avvikelser, både när det gäller patientsäkerhet och arbetsmiljö. Vi följer den lagstadgade processen men kommer att arbeta för att det ska gå så snabbt som möjligt så att medarbetarna inte behöver vänta på besked, har han sagt i en kommentar.
Andreas Fischer, Sjukhusläkarna, som till vardags är verksam som kirurg på Södersjukhuset, ger dock inte mycket för det beskedet.
– Nu blir det färre händer som ska göra samma sak. Frågan blir: Vad är det vi inte ska göra? Vad ska mina kollegor och våra medlemmar inte göra? Nu får vi se exakt var det här landar, men sannolikt blir det färre yngre läkare. Det betyder att vi mer seniora läkare kommer att få täcka ett större spann. De yngre som får arbeta kvar måste jobba ännu hårdare, och vi seniora läkare kommer inte ha samma resurser till handledning, reflektion och annat kvalitetsarbetet. Vi tvingas jobba mer med kvantitet än kvalitet, säger han.
Varslen kom bara tre veckor att Karolinska universitetssjukhuset lagt ett varsel på 250 läkartjänster och 350 underskötersketjänster. Enligt Karolinskas ledning är nedskärningen nödvändig och en logisk följd av sjukhusets smalare uppdrag att ge högspecialiserad och specialiserad vård.
Andreas Fischer betonar att det råder kronisk vårdplatsbrist i Stockholm, vilket kräver stora planeringsresurser och skapar stor etisk stress hos läkarna.
– För att kunna ha sjukhussängar behövs fler händer, inte färre. Att tro att man kan lösa problemen utan sjukhus tror jag inte på. Vissa saker kanske går att ordna, men det kommer att ta lång tid, och det behövs mer resurser, säger han.
– Nästa år ska vi ha en totalförsvarsövning i Sverige. Hela samhället ska öva krisberedskapen. Då kommer det att bli uppenbart att vi inte har någon kapacitet alls om något händer. Vi har inga extraresurser.
Det här skapar en otrygghet, både hos läkare och patienter. Andreas Fischer, Sjukhusläkarna
Han är också bekymrad över vilka signaler detta sänder ut. Traditionellt är läkarkåren lojal, men varslen skapar ytterligare incitament för inte minst yngre kollegor att ifrågasätta om det går att lita på sin arbetsgivare, resonerar han.
– Psykologiskt skapar det här en större illojalitet. Men det är också naturligt att regioninvånare börjar ifrågasätta vad de får för stöd när de behöver hjälp. Det här skapar en otrygghet, både hos läkare och patienter.
Patientsäkerheten är alltid första prioritet, säger Runsiö. Det måste en VD säga. I alla lägen. Frågan är hur konsistenta hans handlingar är i förhållande till uttalandet. Vad säger systemanalysen av de förutsägbara risker som uppstår. För den är väl gjord? Vilka system är uppbyggda för att fånga upp de oförutsägbara avvikelserna? Hur väl känner VD till vad som sker på golvet redan idag? Vilka informationskällor har VD använt sig av? Återkommande walk-abouts och dialoger med medarbetare? Hur ofta i så fall? Vilka kompromisser och genvägar gör personalen redan nu för att få vården att fungera? Hur hög är beläggningen idag. Allt över 85 % är inte förenligt med hög säkerhet. Hur stressat är systemet just nu före nedskärningarna? Hur ser graden av moralisk stress ut för medarbetarna? Sådana frågor vill man se belysta innan förändringar genomförs. Att säga att patientsäkerheten alltid är första prioritet räcker inte. Sist men inte minst bör politiker ta sitt ansvar och vare sig utsätta VD, ledning eller medarbetare för försvårade arbetsvillkor. Som medborgare och patient vill åtminstone jag få en vård som är trygg för mig och de som är satta att hjälpa mig.