Nej, menar Ola Rolfson, professor i ortopedi vid Sahlgrenska akademin som tycker att den bara ska användas inom ramen för kliniska studier. Ja, menar Martin Thorsell, VD för Capio Ortopediska huset i Stockholm som förra året var först i landet med att erbjuda patienter knärobot-kirurgi.

• 19 juni 2024
• 0
• AV: Eva Nordin

Robotsystem för knä- och höftkirurgi är en teknik som är spridd internationellt, men ännu inte riktigt etablerad i Sverige.
– Vi är i Sverige rätt sena med att introducera den här typen av teknik. I Australien och USA är användningen stor och även i vissa delar av Europa. I Sverige har vi ett nationellt ordnat införande och det krävs att vi utvärderar tekniken innan den implementeras. Syftet är att vi ska få en hållbar, kostnadseffektiv och ändamålsenlig användning med patientnytta, säger Ola Rolfson, professor i ortopedi vid Sahlgrenska akademin.

Sommaren 2023 rekommenderade Medicintekniska produktrådet (MTP-rådet), landets regioner att avvakta med införandet av robotsystem för höft- och knäproteskirurgi. Rådet menade att det först krävs en utredning utifrån etiska principer som styr prioriteringar inom hälso- och sjukvården. MTP-rådet har även beställt en hälsoekonomisk värdering från Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV).

Västra Götalandsregionen driver nu tillsammans med Region Örebro en randomiserad multicenterstudie (RAKER) för att jämföra och utvärdera robotassisterad knäkirurgi med manuell knäproteskirurgi.

Huvudansvarig för studien vid Västra Götalandsregionen är Maziar Mohaddes, docent vid Sahlgrenska akademin samt forskningsansvarig överläkare vid ortopedin på Hässleholms sjukhus.
– Inom Svenska höft- och knäföreningen anser en överväldigande majoritet att vi i Sverige behöver göra kliniska studier innan robotteknik för knäkirurgi införs brett i sjukvården. De kliniska fördelarna i tidigt skede är väldokumenterade, men det saknas än så länge sammanställningar av långtidsstudier.

Fördelar ska också vägas mot de merkostnader som är associerade med användning av robotassisterad kirurgi. Investeringskostnaderna är relativt höga och under introduktionsfasen har man bland annat sett att operationstiden blir längre, menar Ola Rolfson.

Medan den offentliga sjukvården rekommenderas att vänta med ett införande av robottekniken tills studieresultaten är klara, använder den privata sjukvården tekniken i den kliniska vardagen.

Capio Ortopediska huset i Stockholm var 2023 först i landet med att erbjuda robotkirurgi vid knäprotesoperationer. Kliniken räknar med att göra cirka 200 robotassisterade operationer per år.
– Vi tror att vi med roboten kan få en förbättrad precision vid implantatpositionering och att vi minskar antalet användar- och nybörjarfel. Vi tror att den här tekniken kan vara framtiden inom höft- och knäplastik, säger Martin Thorsell, VD vid Capio Ortopediska Huset.

Flera studier som tidigare har gjorts visar vissa fördelar med robotassisterad proteskirurgi jämfört med manuell kirurgi, bland annat när det gäller förbättrad precision vid placering av knäimplantatet och en minskad risk för omoperation. Men den vetenskapliga evidensen när det gäller kostnadseffektivitet och patientnytta på lång sikt är fortfarande bristfällig.

Är det inte viktigt att utvärdera dyr teknik innan den implementeras i sjukvården? 
– Robotar har länge använts i sjukvården, framför allt inom prostatacancerkirurgi, tarmoperationer och gynekologi. Capio vill driva utvecklingen mot framtidens vård. Genom att skaffa oss erfarenhet lär vi oss fortare, vilket för en lärande organisation är centralt. Vi vill inte sitta i baksätet och titta på medan andra länder utvärderar en lovande teknik, utan att själva ha fått skaffa oss egen erfarenhet i en svensk kontext. Och vårt avtal med Region Stockholm påverkas inte, vi får samma ersättning oavsett om vi använder robotassisterad kirurgi eller ej, säger Martin Thorsell.

I Region Stockholm finns ingen budgeterad satsning eller rekommendation för att införa robotassisterad kirurgi vid knäplastik förrän fler kliniska studier har genomförts.
– Vi kommer att göra en utvärdering och har startat en randomiserad studie tillsammans med Karolinska Institutet. Planen är att det ska genomföras 400 operationer vid tre sjukhus i Stockholm, men det kommer att dröja ett par år innan studien är klar, säger Martin Thorsell.

Maziar Mohaddes som även är vetenskaplig sekreterare i Svensk ortopedisk förening, tycker att frågan om införandet av ny kostsam teknik är komplicerad och mångbottnad. En stor randomiserad studie som ska utvärdera robotkirurgi vid knäplastik kräver stora volymer av patienter. Men rekryteringen går trögt.
– Större delen av de patienter som skulle kunna vara med i studier opereras av privat enheter, framför allt i Stockholm. Det kan därför vara svårt att som universitetssjukhus ha en välfungerande forskningsverksamhet. Men det finns goda exempel bland annat i Stockholm där universitet och privata aktörer samarbetar för att det ska bli enklare att driva studier. Vi bör också använda kvalitetsregistren mycket mer i forskningssyfte för att snabbare kunna utvärdera nya teknologier, säger Maziar Mohaddes.