Nyhetsarkiv

Sjukvården klarar inte de växande köerna till fetmaoperationer

Det innebär att man bara börjat beta av det uppdämda behovet av obesitasoperationer. Nivån på operationer gör att det kommer att ta mer än 10 år innan man kan börja operera de cirka 4 000 – 5 000 nya patienter som tillkommer varje år.

Redan 2006 fick en expertgrupp på obesitaskirurgi i uppdrag av Socialstyrelsen, att ta fram nationella indikationer för obesitaskirurgi och att se över behovet av operationer.

– De siffror vi redovisade 2007 var mellan 10 000 och 15 000 per år och den bedömningen står sig, säger överläkare Ingmar Näslund, Universitetssjukhuset i Örebro, som är en av landets ledande kirurger inom obesitaskirurgi.

Trots att ökningen av antalet operationer varit dramatisk de senaste åren har de inte ökat i den takt som behövts och sjukvården är fortfarande långt ifrån att klara av den utlovade vårdgarantin.

– Det krävs ett omfattande, förebyggande arbete, parallellt med kirurgi, för att stoppa sjukdomen, konstaterar han. Men de åtgärderna hjälper dock inte de som redan är sjuka, konstaterar han.

Obesitaskirurgi har vid sidan av gallkirurgi blivit övre gastrokirurgernas standaringrepp. Båda sker med laparoskopisk teknik och har därför utvecklat subspecialiteten.

– Den ökning vi fått beror både på den mindre resurskrävande laparoskopiska tekniken och omprioritering inom specialitet med en minskning av gall – reflux- och bråckkirurgi med cirka 3000 färre operationer, berättar Ingmar Näslund.

Han pekar ut den SBU-rapport som kom 2002 som det stora genombrottet för obesitaskirurgin i Sverige. Rapporten visade att kirurgi är den mest effektiva metoden för att bota fetman.
SOS-studiens olika delar som kom 2004 och 2007 visade att viktnedgången efter kirurgi är bestående över åtminstone en 10-15-årsperiod och att viktreducerande kirurgi har effekt på diabetes, metabola syndromet och minskar dödligheten.

– Sedan har den laparoskopisk teknik bidragit till att effektiviserat operationerna och kvalitetsregistren har givit legitimitet till operationsmetoderna, konstaterar han.

I dag används gastric bypass vid 96 procent av operationerna. Till ganska nyligen var det bara ett 20-tal kliniker i Sverige som gjorde obesitaskirurgi. Den siffran har nu fördubblat på kort tid, något som oroar Ingmar Näslund.

– Det är glädjande att fler operationer görs men det krävs cirka 200 operationer innan en kirurg blir riktigt bra på tekniken, konstaterar han.

Hittills har professionen tagit ansvar för att operationerna genomförs med rätt indikationer och rätt kvalitet. Men med ett ökat tryck från vårdgarantin och sjukvården menar han att det kan bli svårt att stå emot. Inom professionen finns i dag också en diskussion om det krävs prioriteringar också inom patientgruppen för att rangordna i vilken turordning de ska opereras.

– Ju längre kö till operationsbordet desto svårare val, konstaterar Ingemar Näslund.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera