– Sjukvården har inte råd att inte ta sig tid med patienterna
Centrum för personcentrerad vård, GPCC, vid Göteborgs universitet är Europas enda forskningscentrum för personcentrerad vård.
Vid centret pågår flera forskningsprojekt som studerar effekterna av personcentrerad vård och hur man kan designa modeller för vårdformen. Resultaten hittills är högst lovande, menar Inger Ekman, professor i omvårdnad och föreståndare för centret.
– Många undrar bekymrat hur vården ska ha råd att ägna så mycket tid till att lyssna på patienterna, men jag vill hävda att det är ett initialt bekymmer. Att ta tillvara patienternas resurser har visat sig vara högst effektivt. Den stora utmaningen vi har framför oss handlar om hur vi ska förändra en kultur där patienterna går från att passivt svara på frågor och lämna prover, till att bli partners i vården, säger Inger Ekman.
Det är viktigt att begreppet personcentrering används, menar hon, eftersom det understryker att patienten alltid är en person med mänskliga resurser som vilja, värdighet och ansvar.
Patientens berättelse central
– Forskning vid GPCC visar att vi får nöjdare och tryggare patienter, kortare vårdtider och minskade vårdkostnader om patienters och anhörigas erfarenheter, kunskaper och resurser bättre tas tillvara i vården, säger Inger Ekman.
Sedan november 2012 prövas och utvärderas vårdformen vid de två internmedicinska referensavdelningarna på Sahlgrenska universitetssjukhuset Östra.
Verksamhetschef Putte Abrahamsson och ST-läkaren Elin Hultgren, menar att mycket har förändrats på de två avdelningarna sedan vårdformen infördes.
Var skeptisk
– Jag var till en början ganska skeptisk, jag blev nästan sur på min chef eftersom jag inte kunde se vad som var nytt med det här sättet att arbeta, säger Elin Hultgren.
Det uttrycks i många dokument och visioner att man ska ha ett personcentrerat arbetssätt och att patienterna ska vara delaktiga, men i praktiken arbetar man ändå inte så. I all fall inte strukturerat och systematiskt, menar Elin Hultgren.
– Om vi jämför med hur vi arbetade tidigare så har vi skiftat fokus från det strikta medicinska och tekniska, till ett större helhetstänkande där patienten är delaktig och har ett inflytande, säger Putte Abrahamsson.
Men hur ska vårdpersonalen kunna ge den tid som krävs för att arbeta personcentrerat?
– Det handlar om att ställa rätt frågor och att aktivt lyssna och vara närvarande. Visst, krävs mer tid initialt, men i det långa loppet tjänar man in den extra tiden med råge, säger Elin Hultgren.
Hon berättar om en patient med leversvikt efter ett långvarigt alkoholmissbruk. Patienten kom regelbundet till den internmedicinska vårdavdelningen. Många upplevde patienten som besvärlig och otrevlig, han skällde ofta ut personalen och var motvillig att själv delta i den planerade vården. När Elin bestämde sig för att behandla honom utifrån ett personcentrerat sätt hände något. Först blev mannen tyst, nästan överrumplad.
– Hos oss fick han möjligheten att börja i träning hos en sjukgymnast och han blev mer motiverad att själv bidra i sin vård och behandling. Nu tar han sakta ta de steg som krävs för att han ska nå sitt mål, säger Elin Hultgren.
Alla patienter har ett mål
En viktig insikt, menar hon, är att förstå att alla patienter, oavsett bakgrund eller sjukdom, har ett mål som vårdpersonalen inte alltid ser eller hör.
– Vi upplever att vården blir mer jämlik när vi arbetar personcentrerat på ett strukturerat och metodiskt sätt. Det innebär att risken för att någon patient blir favoriserad eller särbehandlad minimeras, säger Elin Hultgren.
Att förändra sig själv är första steget.
En viktig förutsättning för att vårdformen ska fungera är att chefer är intresserade och aktivt stöttar ett personcentrerat arbetssätt.
Vården ska bli mer värdeskapande
Vid GPCC har man utvecklat ett utbildningsprogram som chefer kan använda sig av i arbetet med att utveckla vårdformen. Centret erbjuder också metodikkurser till vårdanställda.
– Det är viktigt att man som arbetsgrupp kan sitta ned och tillsammans resonera kring de grundvärderingar och den etik som vårdformen vilar på. Det handlar också om att tydligt strukturera och definiera vem som ska göra vad och hur det ska genomföras. Det här är inget flum, det handlar om att göra vården mer effektiv och värdeskapande, säger Putte Abrahamsson.
Det är viktigt att understryka menar han, att det inte handlar om att patienter ges möjlighet att beställa vård och behandlingar. Den läkarbedömning som görs utgår ifrån vad som är rimligt utifrån patientens medicinska behov.
– Risken för överdiagnostik och överbehandling är större om man inte får till en god dialog med patienten. Vi ser att patienterna blir trygga av att redan från början veta hur planeringen ser ut. Och vi får inte längre lika många telefonsamtal från oroliga anhöriga, säger Putte Abrahamsson.
Tanken är nu att samtliga avdelningar på sjukhuset ska börja arbeta med personcentrerad vård. Samtidigt pågår flera utvecklingsprojekt. Putte Abrahamsson menar att samarbetet och kommunikationen med primärvården behöver förbättrats, likaså utvecklingen av effektiva IT-stöd. Diskussioner pågår även kring hur läkemedelsanvändning och läkemedelsinformation ska förbättrats och integreras i vårdformen.