Sjukvård är ingen bankverksamhet
Fredrik Bååthe är gästforskare vid Institutet för stressmedicin i Göteborg samt vid Legeforskningsinstitutet i Oslo. Här sammanfattar han vad forskningen säger om hållbar arbetsmiljö i sjukvården.
Hur skulle du kort vilja summera vad forskningen säger om hållbar arbetsmiljö för läkare?
– Vi är ju inte där vi borde vara 2024 vad gäller hållbar arbetsmiljö i hälso- och sjukvården. Forskningen visar att många medarbetare, inte minst läkare, inte längre känner igen sig i sin professionella identitet. De upplever att de har blivit en kugge i ett maskineri; fokus är på volym och vårdproduktion framför patientkvalitet. Men hälso- och sjukvård är ingen bankverksamhet, målet är inte pengar, utan patientvård av hög kvalitet.
– Forskningen är tydlig med att det enda långsiktigt hållbara sättet att hantera ekonomiska obalanser i vården är att medarbetare, ihop med chef, utvecklar vårdprocesserna tillsammans. Det verkar ibland tappas bort och många upplever att chefer inte tar vara på den kunskap och drivkraft som läkare och andra vårdprofessionella har. När arbetet flyter smidigt blir det mer rätt, färre reoperationer och återinläggningar, och då följer även en bättre ekonomi.
Att involvera läkarna är fundamentalt för att få till en förändringFredrik Bååthe, forskare
Begreppet hållbarhet har definierats i en WHO-rapport från 1987 och bygger på tre dimensioner: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Det kan illustreras med tre cirklar och där de överlappar råder hållbar utveckling.
– I vår forskargrupp har vi översatt det klassiska begreppet till en mer vårdnära kontext, och då pratar vi om arbetsglädje, patientkvalitet och organisatoriska faktorer, vilket ofta är ekonomi.
Är det ens möjligt att uppnå en hållbar arbetsmiljö där arbetsglädje, patientkvalitet och ekonomiska mål är i jämvikt?
– Ja det går, och det behövs mer forskning. Hur det ser ut i hela Sverige har jag svårt att uttala mig om. Men vi har identifierat en klinik på ett mellanstort sjukhus i Norge som i mer än 15 år haft bra arbetsmiljö, god vårdkvalitet och budget i balans. Vi har nu en studie för att vetenskapligt klargöra vad det är de gör. Vi vet att verksamhetschefen har en nyckelroll med både ansvar och befogenhet att inom givna ramar fatta beslut som strävar mot en mer balanserad arbetsmiljö. Vi vet samtidigt att hälso- och sjukvård är komplext.
– Vetenskapligt säger man att det råder icke-linjär kausalitet: i praktiken innebär det att osäkerhet är det enda säkra. I komplexa sammanhang kan inte chefen ensam överblicka hur målen kan nås, utan måste bjuda in medarbetare från olika professioner så att man pratar med varandra om vad som behöver göras för att utveckla verksamheten. Det handlar om att starta i liten skala; testa-utvärdera-lära-vid behov- justera och testa igen. Förvåning och justering är en del i en utvecklande lärandeprocess.
Vad skulle du säga är det viktigaste att tänka på för att uppnå en hållbar arbetsmiljö?
– Evidensen är tydlig: när chefen är involverad och medarbetarna delaktiga så blir utvecklingsarbetet bra. Annars är det slumpartat om man lyckas. Att involvera läkarna är fundamentalt för att få till en förändring. Samtidigt behövs involvering från olika professioner för att fånga aktuell komplexitet och försöka fatta balanserade beslut. Chef och anställda behöver tala mer med varandra och mindre om varandra.
Värt att notera är att utbrändhet beror till ca 80 procent på organisatoriska brister. Det handlat alltså inte om personlig svaghet eller olämplighet för yrket.
– För att förebygga utbrändhet, är det viktigt att chefen skapar förutsättningar för sina medarbetare att ägna minst 20 procent, helst mer, av arbetstiden åt det som är mest meningsfullt för den enskilda personen. Medarbetarsamtal kan vara ett tillfälle när detta regelbundet kan belysas.
– Nu skulle jag gärna få kontakt med kliniker eller chefer som lyckats få till den dynamiska balanseringen med tillfredsställda medarbetare, bra patientkvalitet och en budget i balans. Det vore spännande att bidra till att sprida kunskap om där det faktiskt fungerar. Vi har behov av mer forskning om vad som är avgörande för att skapa en hållbar och balanserad arbetsmiljö, trots byte av politiker, sjukhusledning och chefer.
