Sjukskrivningsproblematiken var ett av de ämnen som lyftes under fullmäktigemötets andra dag. Men även den nya beslutsprocessen för nationell högspecialiserad vård och ytterligare motioner.

• 09 mars 2018
• 0
• AV: Anna Sofia Dahl

Ove Andersson, andre vice ordförande för Läkarförbundet, inledde fredagen med att prata om sjukförsäkringen och läkarnas roll. Bland annat lyfte han tre aspekter på sjukskrivningsproblematiken – den ökade ohälsan, arbetsmiljön och försäkringen.

Han menade att de klassiska medicinska tillstånden ligger stilla på samma nivåer, medan den psykiska ohälsan är det som ökat. Och att de nivåerna historiskt varierat på ett sätt som inte går att förklara medicinskt.

– Om vi ska ha en sjukvårdsförsäkring som är anpassad till dagens verklighet kan vi inte bara titta på det medicinska, sa Ove Andersson och nämnde att hälsotillstånd, aktivitet samt kroppslig funktion och anatomisk struktur spelar en mindre roll för återgång till arbetet efter sex månader än till exempel omgivningsfaktorer och personliga faktorer.

Han beskrev också att just den medicinska delen är den som har minst påverkan i hur snabbt patienten kommer tillbaka till arbete. Istället handlar det mycket om vilka rehabiliteringsåtgärder med en delaktig arbetsgivare som tas.

– Något förenklat kan man säga att försäkringen just nu är till för Försäkringskassan och inte för patienten. Och försäkringen är inte anpassad till vårt samhälle idag och till den ohälsa som finns.

Ove Andersson gick också igenom vad den försäkringsmedicinska kunskapen säger idag. Bland annat är det viktigt med tidiga insatser, att det är omöjligt att bedöma aktivitetsbegränsnings och arbetsförmåga utifrån medicinsk grund.

Han listade också en del problem med medicinska intyg – bland annat att de tvingar läkaren till att uttala sig med god säkerhet om saker som det inte går att med säkerhet uttala sig om och att kraven inte följer kunskapsutvecklingen.

Ove Andersson lyfte också att företagshälsovården är alldeles för dåligt utbyggd, eftersom det är en fri produkt på en marknad och inte är en naturlig del inom försäkringen.

Därför lämnar parterna som förslag till regeringen att stärka rehabiliteringskedjan och främja arbetsförmågan, värna och utveckla företagshälsovården samt bättre användning av kunskaper genererade från arbetsmiljöinspektioner.

Dessutom besökte Per-Henrik Zingmark, biträdande enhetschef på Socialstyrelsens enhet för högspecialiserad vård, fullmäktige mötet. Han berättade bland annat om en ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården, hur långt man kommit i det arbetet och vad som komma skall. Den nationella högspecialiserade vården ersätter det gamla systemet med rikssjukvård och ambitionen är att det ska omfatta runt fem procent av all slutenvård.

Vården ska också koncentreras i högre utsträckning än idag – på en till fem platser runt om i landet per vårdform. Tanken är att Socialstyrelsen, tillsammans med medicinska experter i sakkunniggrupper, ska gå igenom ”alla sjukdomsgrupper för att bedöma vilken vård som kan vara aktuell att koncentrera”. Och innan beslut ska förslagen remitteras till bland annat landstingen. Socialstyrelsen beslutar därefter ”att ett område ska vara nationellt högspecialiserad vård”, samt på hur många platser den ska bedrivas. Landstingen söker därefter om tillstånd och en nämnd, som utses av regeringen och är sent politisk, beslutar sen om tilldelning och villkor. Besluten om placering kommer att gälla tills vidare, men kommer också att kunna omprövas vilket skiljer sig från dagens tidsbegränsade dito. I uppföljningen kommer det att läggas tyngd på egenkontroll.

Fullmäktigemötet besöktes också av Mats Bojestig, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Jönköpings län, som pratade om en utökad nationell kunskapsstyrning.

Innan mötets avslut behandlades även två motioner – en ”favorit i repris” om Rökfritt Sverige 2024 och en om fortlöpande utbildning av nya läkare om arbetsmiljö och rollen som läkare. Medan den förstnämnda avslogs skapade den sistnämnda en kortare diskussion.

– Läkarutbildningen ger en medicinsk bas och tar upp patient-läkar-relationen, men den är bristande i det som har att göra med den övriga läkarrollen. Hur är det att jobba jour? Vilka befogenheter och ansvar har man som doktor? Vi upplever att de nya AT-läkarna inte riktigt vet vad jobbet innebär, sa Suzanne Hedberg representerade motionärerna Sjukhusläkarna Göteborg.

Styrelsens Andreas Fischer påpekade att det snarare handlar om utbildning och inte fortbildning och att frågan därför hamnar utanför Sjukhusläkarnas bord. Däremot menade styrelsen att motionens andemening, att hjälpa yngre kolleger att bli bättre rutade inför läkarrollen – både när det gäller arbetsmiljö och regelverken för det medicinska ansvaret, är något som man vill arbeta med. Efter en kort diskussion valde fullmäktige att anse motionen besvarad.

Karin Båtelson valdes på nytt till ordförande, det samma för Elin Karlsson och posten andre vice ordförande och styrelseledamöterna Andreas Fischer och Torbjörn Karlsson valdes också på nytt. Nytt namn i styrelsen är Ann Hermansson som ersätter Henrik Östlund.