Nyhetsarkiv

OVE ANDERSSON om: Sjukskrivningsfrågorna – vad händer?

Problemen gällande tillämpningen av sjukförsäkringen och hanteringen av densamma verkar,  som många noterat,  oförminskad. Av  nya uppföljningar och ny forskning kan vi  notera att den förskrivande läkaren har lika svårt som tidigare att bemöta den enskilde patienten gällande sjukskrivning.

Ove Andersson, ordf Distriktsläkarföreningen och andre vice ordförande Sveriges Läkarförbund

Vi skriver  också fortfarande c:a 50 % inkompletta intyg  och intygen är i lika hög grad rättsosäkra som tidigare. Landstingens resurser för att öka kompetensen i försäkringsmedicinska frågor har inte hjälpt i någon högre grad för att påverka intygskvaliteten.Problematiken kring sjukskrivningsprocessen kvarstår alltså trots att insatserna inom området från Försäkringskassan, SKL och våra arbetsgivare intensifierats påtagligt det senaste året.

Nyligen har även Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, konstaterat att det många gånger inte går att förstå Försäkringskassans beslut och att försäkringen har uppenbara problem gällande förutsägbarheten i besluten och rättssäkerheten.

Varför förbättras inte situationen på det sätt som man önskar? Varför blir inte sjukskrivningsärendena enklare?

Skälen är många och de har väldigt lite att göra med vår kompetens som läkare och vår medicinska bedömningsförmåga. Jag ska här försöka  lyfta de viktigaste aspekterna.

Våra beslutsfattare har av politiska skäl mycket svårt att tydliggöra försäkringens ramar. Försäkringen är subjektiv och osäker vilket gör att vi har en återkommande diskussion om vad som är rätt och rimligt på den politiska nivån.  Frågan om vem som ska ha rätt att åtnjuta försäkringens förmåner och under vilka premisser kantas av ord som oskäligt, särskilda skäl mm, vilket ökar otydligheten i försäkringen. Försäkringskassan arbetar med begrepp som aktivitetsbegränsning, arbetsförmåga vilket ingen egentligen riktigt vet hur de ska användas och som i viss mån, främst gällande arbetsförmågan, ingen egentligen vet vad det är för något. Arbetsförmåga i förhållande till det egna arbetet, den egna arbetsplatsen och hela arbetsmarknaden. Svårvärderat och i hög grad subjektivt. Dessutom i hög grad  byggt på patientens anamnes. Alltså tolkningsbart, osäkert och väldigt ofta ifrågasatt. Denna osäkerhet hanteras oftast av handläggare på försäkringskassan utan djupare medicinsk kunskap. Subjektivitet och frånvaro av definitioner skapar en otydlighet som är svår att komma ifrån och är svår att hantera och som vi som profession delvis fått ta ansvaret för.

Samtidigt med detta pågår en översyn av försäkringen på det politiska planet gällande vem som ska kunna sjukskrivas och under vilka premisser. Denna omfattar de fasta tidsgränserna, förslag till mjukare regler, ersättningsfrågor och rehabiliteringsinsatser inklusive det fortsatta utformandet av rehabiliteringsgarantin. Utvecklandet av kompetensområdet försäkringsmedicin på grundutbildningen, AT och ST är ytterligare en  del.  Socialstyrelsen skall revidera det medicinska beslutssstödet för att öka kunskapen och förbättra hanteringen i framtiden.

Så vad händer i denna osäkra värld i förändring? Vad gör Läkarförbundet?

Utifrån de uppdrag som vi fått av    fullmäktige har arbetet med    intygshanteringen och kommunikationen    med Försäkringskassan prioriterats.      Läkarens roll  i sjukskrivningsprocessen  måste stärkas och förtydligas. I detta pågår  ett arbete gällande värdet av en  differentierad handläggning och en ökad  dialog med Försäkringskassan.  För att  öka förutsägbarheten och rättssäkerheten  bör Försäkringskassan och hälso- och sjukvården i samsyn skapa rutiner och arbetsinstrument som är förståeliga och förutsägbara för den enskilda patienten.  Våra roller behöver förtydligas.

Vårt förslag är att i den majoritet av sjukfall som är enkla, medicinskt entydiga och som håller sig till beslutsstödets normer så borde vi enas om att den medicinska bedömningen vid det enskilda undersökningstillfället är det som är normen och rättesnöret. Ju mer komplex och mångfacetterad den enskildes situation är, kopplat till hur länge sjukskrivningen har pågått, så krävs en mer fördjupad utredning och  samverkan med andra aktörer. Den ska fortfarande skötas av läkare men kräver för att skapa objektivitet samverkan med andra kompetenser, arbetsgivaren, Försäkringskassan mm. Fortfarande ledd av läkare men  i de allra flesta fall inte genomförbar på den enskilda ortopedmottagningen, allmänläkarmottagningen el liknande. Detta tror vi våra patienter förväntar sig och förstår och ur arbetsmiljö och resurs-synvinkel borde det leda till förbättrad hantering för både Försäkringskassan och sjukvården.

För att detta skall fungera krävs både på det övergripande planet och på den enskilde läkarens nivå att kommunikationen med Försäkringskassan fungerar. Utvecklandet av ett webb-baserat intyg med möjlighet till förbättrade IT-baserade kontaktmöjligheter mellan handläggare och läkare pågår och beräknas vara i drift vid årsskiftet. Detta kan komma att förenkla kommunikationen. Enskild läkare, mottagning och verksamhet inom sjukvården behöver också möta Försäkringskassan för att optimera handläggningsprocesserna. På nationell nivå kommer det också att krävas en kontinuerlig dialog mellan professionen, myndigheten och regering för att skapa samsyn och för att skapa verktyg att arbeta med i sjukförsäkringen som patienten kan förstå och acceptera och som alla parter kan enas om.

Arbete pågår på alla plan och kommer att fortsätta de närmaste åren.

OVE ANDERSSON

ordförande för Distriktsläkarföreningen och andre vice ordförande för Sveriges Läkarförbund

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera