Nyhetsarkiv

Sjuklövern vill ha nationell policy för nätjournaler

Läkarförbundet bör driva frågan om en nationell policy för nätjournaler istället för att utformningen ska avgöras i de enskilda landstingen. Det anser de lokala läkarfacken i Sjuklövern.

Flera av de sju landstingen i Sjuklövern ligger i startgroparna för att införa journal på nätet. Men vilken information som ska finnas tillgänglig för patienterna på nätet och från hur lång tid tillbaka, kommer att skilja sig åt. Hur mycket personalen involveras varierar också stort.

Marie Engman är ordförande i Södermanlands läkarförening och Sjukhusläkarna Sörmland, ett av de landsting där de fackliga representanterna känner oro för införandet.

– Som det är i dag är det upp till varje landsting hur man vill göra. I Örebro, till exempel, har medarbetarna varit med i diskussionerna och upplever journal på nätet som mer positivt medan vi i Sörmland bara har fått presenterat för oss hur det ska bli. Vi hade velat vara delaktiga i ett tidigare stadium, säger hon till Sjukhusläkaren.

Vid ett Sjuklövermöte i april beslutade läkarföreningarna att skicka en skrivelse till Läkarförbundet.

– Vi vill att Läkarförbundet ska driva frågan om en nationell policy gentemot Sveriges Kommuner och Landsting, säger Marie Engman.

Vid mötet presenterade kollegerna från facket i Uppsala, sina upplevelser vid införandet av journal på nätet.

– Vi vet ju att de är kritiska och ville höra om deras erfarenheter och reflektioner, säger Marie Engman.

Oro för patienterna

Ingen av de oberoende forskarna i Dome-projektet som utvärderar e-hälsosatsningar som journal på nätet, var inbjudna till Sjuklöverns möte för att dela med sig av sina resultat.

Den oro som finns bland läkarna, handlar främst om patienternas reaktioner. Läkarföreningen i Sörmland vill exempelvis ha 14 dagars fördröjning innan osignerat material och vissa provresultat blir synliga för patienten i nätjournalen. Det kan handla om prover för cancermarkörer, Huntingstons sjukdom och vissa vävnadsprover, säger Marie Engman.

– Gemene man har svårt att sovra i provsvar och kan tro sig ha en sjukdom utan att det stämmer. Vi vill kunna minska oron och det är bättre att vården får möjlighet att först ordna en telefontid eller ett besök för att informera patienten.

Marie Engman ser även fördelar med journal på nätet.

– Det finns ju mycket vinster med att kroniskt sjuka patienter, som diabetiker till exempel, kan ta del av sina värden och dubbelkolla dem, det kan ge patienter som är mer delaktiga i sin egen vård. Det vi är rädda för är krissituationer. För oss är varje enskild patients reaktion viktig.

Karin Båtelson, förste vice ordförande i Läkarförbundet och ordförande i Sjukhusläkaren, menar att frågan om nationell policy är svår. För över ett år sedan skickade Inera ut förfrågningar till landstingen om hur journal på nätet skulle kunna se ut –  och fick in 21 olika förslag. Även sedan landstingen uppmanats att samordna sig bättre, var önskemålen spretiga, enligt Karin Båtelson.

– Det är klart att vi skulle vilja ha en nationell policy – om den blir bra. Men om inte, är det bättre att inte ha det och att det i alla fall blir bra på några håll i landet.

Det som de lokala fackföreningarna i varje landsting måste göra, anser hon, är att tidigt se till att bli inbjudna till diskussionerna om journal på nätet.

– De landsting där det brister mest är de där läkarna inte har fått vara med i processen.

I Sjuklövern ingår Landstinget Sörmland, Landstinget i Uppsala län, Region Örebro län, Landstinget Västmanland, Landstinget i Värmland, Landstinget Dalarna och Region Gävleborg.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera