Nyhet

Sjukhusläkarnas nya ordförande: ”Tillsätt en nationell e-hälsogrupp”

Med Karin Båtelson som ny ordförande för Sjukhusläkarna får föreningen representation både centralt i Läkarförbundet, och även i internationella organisationer.

En av hennes starka kärnfrågor är IT i vården.

– Vi dränks i tungrodda system, säger hon.

Det har gått några veckor sedan hon valdes till ny ordförande. Även om uppdraget är nytt är Karin Båtelson väl förtrogen med föreningen; mellan 2002 och 2010 var hon styrelseledamot samt vice ordförande för Sjukhusläkarna.

Roligt att vara tillbaka

Hon har också ingått i tidningen Sjukhusläkarens redaktionskommitté och har tillsammans med chefredaktören Christer Bark startat sajten www.sjukhuslakaren.se.

– Det känns fantastiskt roligt att vara tillbaka och jag ser mycket fram emot att driva våra frågor, samt fortsätta och även utveckla dialogen med föreningens lokalavdelningar och med våra läsare.

På frågan vad hon ska göra i sitt nya uppdrag, refererar hon till stadgarna. Sjukhusläkarna ska främja: hälso- och sjukvårdens utveckling, den medicinska utbildningen och forskningen och tillvarata medlemmarnas yrkesmässiga, sociala och ekonomiska intressen.

– Ja det förpliktigar, säger hon med ett leende.

Fot kvar i vården

Hon har lång erfarenhet av fackligt arbete, såväl på lokal som nationell nivå.

I början av 90-talet gick hon en facklig baskurs för att få bättre kläm på hur saker och ting hängde ihop och hur sjukvården var organiserad. Därefter fortsatte hon med fackligt arbete inom SYLF och senare i Göteborgs Läkarförening.

De tre senaste åren har hon varit ledamot i Läkarförbundets centralstyrelse. Hon är även ordförande för Läkarförbundets råd för läkemedel, IT och medicinteknik (RLIM).

Karin Båtelson har även internationella engagemang. Hon är ordförande för den klinisk neurofysiologiska sektionen i UEMS, specialitetsföreningarnas organisation i Europa. Och representant för Läkarförbundet i CPME, en paraplyorganisation för läkarförbunden i Europa.

Trots flera tidskrävande uppdrag, vill hon ha en fot kvar i vården och tänker även fortsättningsvis arbeta kliniskt en dag i veckan.

– Jag kan nog ha svårt att inse att dygnet bara har 24 timmar.

Formulera verklighetsbeskrivning

På agendan har hon en diger lista med fackliga frågor som hon vill prioritera. Under ganska lång tid har det varit svårt för läkare att komma med kritik eller påtala brister, menar hon.

– Vi beskylls för att vara gnälliga, inte se helheten eller prata i egen sak. Men vi måste få möjlighet att formulera en rätt verklighetsbeskrivning av vad som faktiskt inte fungerar i vården, och även skapa förutsättningar för att föreslå lösningar och vidta åtgärder.

Karin Båtelson påminner om att en tredjedel av alla på Dagens Medicins årliga maktlista är läkare eller har läkarbakgrund.

– Så det går att påverka som läkare.

En annan prioriterad fråga, menar hon, är arbetsmiljön och att skapa så goda förutsättningar och villkor som möjligt för att kunna rekrytera och behålla medarbetare.

Du har sagt att chefer inte ska hålla budget – menar du verkligen det?

– Som chef har du förstås en ram att hålla dig till men det får inte bli huvuduppgiften. Jag vill utmana de mantra som blivit absoluta sanningar och som man absolut inte får ifrågasätta. En av dom är att chefer måste hålla budget. Jag tycker istället att man som chef har ett ansvar för våra offentliga medel. Det innebär att man ska förstå sin verksamhet och våga göra det som är rätt för helheten.

Kritisk till hur staten delar ut stimulanspengar

Fick hon chansen att vara socialminister skulle hon lägga upp en strategisk plan för hur vården på ett bättre sätt ska styras utifrån kunskap och kvalitet. Hon är skarpt kritisk till hur staten delar ut stimulanspengar som inte täcker helheten, exempelvis kömiljarden som tränger undan kroniskt sjuka patienter.

Vid sidan av skolan är sjukvården och frågan om hur vi ska få ut den bästa effekten av offentlig verksamhet, den viktigaste i årets valrörelse, menar hon.

– Vi behöver komma bort från den kortsiktiga, detaljstyrda och hårda ekonomistyrningen och främja utvecklingen mot kunskapsbaserad och kvalitetssäkrad hälso- och sjukvård. Det kommer samhället att tjäna på.

För många landsting

Hon skulle också satsa på åtgärder för att främja en utveckling som motverkar ojämlik vård; det är stötande, menar hon, att landstingen får skilja sig så mycket åt när det gäller exempelvis avgifter, tillgänglighet, diagnostik och behandlingsinsatser.

– 21 landsting, om de alls ska finnas, är på tok för många i ett land lika stort som Chicago.

Tillsätt en nationell e-hälsogrupp

Som socialminister skulle Karin Båtelson stoppa neddragningen av vårdplatser och tillsätta en nationell e-hälsogrupp som liknar den som ska ta fram den nationella läkemedelsstrategin. Den är organiserad så att Socialdepartementet är sammankallande.
Nationella beslut och prioriteringar inom läkemedelsområdet tas i en högnivågrupp där berörda myndigheter och organisationer, bland annat Läkarförbundet ingår.

Förberedelser och en stor del av arbetet sker i en expertgrupp, där ytterligare intressenter ingår. En rad olika arbetsgrupper arbetar sedan med de olika projekten under ledning av Socialdepartementets kansli.

– Det ger både den bredd och de muskler som krävs för att komma framåt, menar Karin Båtelson.

– Jag skulle också fortsätta arbetet med att se till att rätt yrkesgrupper gör rätt saker, samt att det blir en adekvat finansiering och samordning vid utvecklingen av bättre IT-system.

Skillnader i lön och karriärvägar

I samband med valet av ny ordförande, lyfte Karin Båtelson även upp genus­perspektivet. Hon tycker att det har kommit i skymundan i Sjukhusläkarnas fackliga arbete och vill på ett tydligare sätt synliggöra de stora skillnaderna som finns mellan manliga och kvinnliga läkare när det exempelvis gäller karriärvägar och lön.

– Det är helt oacceptabelt. Det handlar inte bara om att kvinnor har lägre lön för samma jobb. Det skiljer sig åt också åt när det gäller villkor och möjligheter till forskning och chefskap i vården. SYLF har också nyligen presenterat en studie rörande upplevd diskriminering inte bara när det gäller kön.

En annan prioriterad fråga är fortbildning. Sjukhusläkarna driver tillsammans med Läkarförbundet kravet på att fortbildning följs upp i Öppna jämförelser som ett led i arbetet mot en mer jämlik vård. Och att en svensk modell med fortbildningsinspektioner erkänns som uppföljningsmodell, enligt det nya EU-direktivet.

– Det är oerhört viktigt att fortbildning inte ses som en kostnad utan som en självklarhet för att vi ska kunna ge våra patienter en trygg och säker vård.

PRIVAT

Ålder: 52 år.
Bor: I Göteborg.
Arbetar: Överläkare på Klinisk neurofysiologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Familj: Gift sedan 26 år, fyra döttrar, de två yngsta är
16-åriga tvillingar.
Oroas av: Det är en stor fråga, oroas av mycket förstås, både i vården och i världen. I grunden är jag dock optimist.
Blir glad av: Min familj, vänner, sol, havet, trädgård, keramik. När man ser att något blir bra som man har jobbat med, och att omges av positiva
människor som vågar omvärdera och ifrågasätta.
Längtar efter: Sol

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-03

Tema: Dödshjälp / Tema: Cancerforskning / Vitalis: Microsoft framhåller att AI effektivt kan förkorta vårdköerna / Arbetsmiljöverket riktar skarp kritik mot Akademiska sjukhuset / Porträttet: Stridbar läkare med många strängar på sin lyra /

Prenumerera