Sjukhusläkarna vill att arbetsgivarna gör större insatser för att behålla de äldre läkarna
Bakom motionen att uppmärksamma arbetsgivaren på den viktiga resurs som de äldre läkarna utgör för kvaliteten och patientsäkerheten i vården låg Sjukhusläkarföreningen i Uppsala.
I motionen poängterade man att en stor del av läkarkåren kommer att gå i pension under den närmaste 10-årsperioden.
– Landstingen försöker lösa läkarbristen genom hyrläkare och utlandsrekryteringar. Hyrläkare är emellertid dyra och för utlandsfödda läkara kan det ta lång tid att lära sig svenska spåket, samtidigt som inte alla utländska läkare trivs i Sverige utan flyttar tillbaka till hemlandet, därför vore det mest kostnadseffektivt att istället göra större insatser för att behålla de äldre läkarna i vården, menade motionärerna och fick ett enhälligt stöd för förslaget av fullmäktigeledamöterna.
Bakom motionen att återinföra fritidsförskrivningskoderna som tagits bort i de flesta landsting låg Göteborgs sjukhusläkarförening som menade att fritidsförskrivningskoder, som ger rätt att förskriva läkemedel till vänner, familj och bekanta utan vinning, i praktiken är en avlastning för landstingen då många patienter slipper belasta olika vårdinrättningar vid enklare åkommor.
Sjukhusläkarföreningens styrelse biföll motionen vilket också fullmäktigemötet gjorde.
Göteborgs sjukhusläkarförening motionerade också om ökat stöd till invandrade läkare i svenska språket.
– En läkare utan tillräckliga språkkunskaper medför, förutom potentiella medicinska risker en otillfredsställande situation för alla inblandade och skapar onödiga problem och hinder för den nya kollegan, menade motionärerna, som föreslog att Sjukhusläkarföreningens styrelse ska arbeta för att kraven för godkända språkkunskaper för invandrade läkarkollegor som vill arbeta i Sverige ska motsvara de behov som en läkare har.
Även den motionen fick fullmäktigeledamöternas stöd.
