Sjukhusläkarens jourenkät visar att arbetsbelastningen ökat
I förra numret redovisade vi delresultat från Sjukhusläkarnas jourenkät. Fokus låg då på förändringar i sjukhusläkarnas arbetsmarknad samt köns- och åldersfördelning. I det här numret presenterar vi data om jour- och beredskapsarbetet.
Nästan tre fjärdedelar – 73 procent av medlemmarna – deltar i jour- eller beredskapstjänstgöring.
Av dessa har 20 procent enbart sjukhusbunden jour, 46 procent enbart beredskap och 34 procent både sjukhusbunden jour och beredskap. Denna andel har ökat sedan jourundersökningen 2009 då 28 procent hade både jour och beredskap.
Det framträder en bild av förändrade arbetsvillkor med allt tyngre arbetsbelastning, också högt upp i åldrarna. Mer än var fjärde sjukhusläkare (26 procent) i åldrarna 56-64 år har både sjukhusbunden jour och beredskap.
– Jag är inte förvånad. En allt mer slimmad organisation med brist på vårdplatser och färre personal tvingar arbetsgivaren att ta ut alltmer jourarbete av sina läkare och i en allt högre ålder. Samtidigt sviktar primärvårdens jouråtagande på många håll och antalet akutläkare över landet varierar stort, säger Sjukhusläkarnas ordförande Thomas Zilling.
För de allra flesta – 72 procent – av dem som har sjukhusbunden jour (primärjour) är jourpassen inplanerade i veckoschemat utöver 40 timmars tjänstgöring.
Jourpassen långa
Jourpassen är ofta mycket långa, 58 procent har jourpass som är längre än 12 timmar på vardagar och på helger är andelen 60 procent. Hela 11 procent anger att de på helger har jourpass som är längre än 24 timmar.
Även om det går att förlägga brytpunkten (det klockslag man sätter för att kunna beräkna dygnsvilan) så att 26-timmars arbetspass är tillåtna, väcker dessa resultat frågor om arbetstidlagen respekteras på alla arbetsplatser.
Knappt hälften – 43 procent – av dem som har sjukhusbunden jour arbetar nattjoursveckor (med två eller fler nattjourpass per jourvecka), och oftast ingår då tre nattjourspass per vecka.
Av de sjukhusläkare som har beredskapspass har nästan hälften – 44 procent – beredskap på en arbetsplats där det inte finns motsvarande sjukhusbunden jour.
En förklaring till detta är att arbetsgivaren vill ha specialistläkare i beredskap även för mindre frekventa händelser, som de jourande läkarna på sjukhusen inte har tillräcklig kompetens för. Samtidigt förstärker detta bilden av hög belastning på högt specialiserade seniora kolleger.
Även beredskapspassen är långa. 16 procent har beredskapspass på över 24 timmar på vardagar och hela 59 procent har pass som är längre än 24 timmar på helger.
Få lediga efter beredskapspass
I den äldsta åldersgruppen, 56-64 år, är det något färre som har långa beredskapspass på vardagar, men när det gäller helgpassen är beredskapspassen ungefär lika långa i alla ålderskategorier.
De allra flesta sjukhusläkare har inte möjlighet att vara lediga efter sina beredskapspass. 71 procent svarar att deras schema inte möjliggör ledighet efter beredskapspass vardagar och 56 procent kan inte vara lediga efter beredskapspass på helgen.
Detta är anmärkningsvärt mot bakgrund av att det centrala avtalet reglerar att alla som vill ska kunna vara lediga efter beredskapspass. Det finns dock en möjlighet att rättigheten förhandlats bort i lokala avtal.
Fler vill vara komplediga
Resultaten av jourenkäten visar att det är fler som vill kunna vara komplediga efter beredskapspass än som har möjlighet till ledighet.
26 procent vill alltid vara lediga hel eller halv dag efter beredskap och 34 procent vill vara lediga hel eller halv dag om natten varit störd.
Endast 29 procent vill inte vara komplediga alls efter beredskapspassen. Här särskiljer sig dock den äldsta gruppen, 56-64 år, där 41 procent inte vill vara komplediga dag efter beredskap.
Chockerande siffror
– Jag blir bestört när jag ser dessa siffror. När vi öppnade för att via kollektivavtal ge arbetsgivaren möjlighet att anpassa jourpassens längd till vårdens behov så jobbade vi på många håll med att få en arbetsmiljöprofil i avtalen. I detta låg möjlighet till patientfritt arbete dag efter beredskap och möjlighet till ledighet om det varit fler än två störningar under natten, även om jouren inte genererade tillräckligt med jourkomp. Avtalen behöver nog dammas av för uppenbarligen bryr sig inte arbetsgivaren och många lokalföreningar tycks blunda med båda ögonen, säger Thomas Zilling.
Få beredskapspass ostörda
Jourenkätens resultat visar att få beredskapspass är ostörda. Bara 19 procent arbetar 0-5 procent av tiden under ett beredskapspass en typisk vecka.
Var tredje sjukhusläkare (33 procent) arbetar 5-10 procent av tiden under beredskapspasset och 16 procent arbetar minst en fjärdedel av tiden.
På helger, då beredskapsarbetet för många specialister inkluderar schemalagda arbetsuppgifter, är det hela 43 procent som arbetar 25 procent eller mer av tiden under beredskapspasset.
Mycket arbete på obekväm tid
Sammantaget sker en stor del av sjukhusläkarnas arbete på obekväm arbetstid. Hälften av de sjukhusläkare som arbetar jour och beredskap lägger 20 procent eller mer av sin faktiskt arbetade tid på kvällar, nätter och helger.
Många sjukhusläkare har ett stort antal jourkomptimmar att ta ut. 39 procent av dem som svarat på enkäten har 200 timmar eller mer innestående, 10 procent har mer än 500 timmar.
– Jag trodde nog fler skulle redovisa många sparade timmar. Det så kallade jourkompberget är värderat till 1,6 miljarder kronor. Bara 10 procent av medlemmarna ligger på mer än tre månader innestående jourkomp, säger Thomas Zilling.
För 20 procent av sjukhusläkarna betalas jourkompen ut automatiskt efter ett visst antal timmar, oftast går gränsen vid 200 timmar. För 33 procent betalas komptimmarna ut efter ett visst antal dagar och det mest frekventa är 180 dagar. För 29 procent betalas jourkompen inte ut med automatik, och 18 procent vet inte hur det regleras.
Få känner till rätten att löneväxla
19 procent av sjukhusläkarna svarar att de har rätt att löneväxla jourkomp till pension, 24 procent har inte den möjligheten och 57 procent vet inte om de har rätt till löneväxling.
– Möjligheten till löneväxling av jourkomp till pension är förmånlig. Märkligt att så få känner till möjligheten och likaså att så få bryr sig att ta reda på hur och när eventuell innestående jourkomp betalas ut med automatik. Att man inte vet kan bero på att lokalföreningarna har svårt att nå ut till sina medlemmar men även givetvis att man inte bryr sig och hoppas att någon annan sköter det fackliga.
