Sjukhusläkaren med på hjärnoperation i Peking
Sjukhuset tillhör Beijings medicinska fakultet, och är specialiserat på neurokirurgi.
Patienten som ska opereras denna morgon är en 35-årig man som drabbats av frontal meningeom, en fem gånger åtta centimeter stor hjärnhinnetumör. Tillsammans med sina anhöriga och operationsteamet har patienten beslutat att narkosen ska utgöras av akupunktur i kombination med lokalbedövning.
Ett 30-tal läkare och sjuksköterskor från olika länder har anlänt till sjukhuset för att följa operationen på en stor monitor som finns i anslutning till operationssalen.
Innan operationen startar berättar Professor Wang Baoguo om hur ingreppet ska göras och vilka fördelarna är att använda akupunktur i samband med denna typ av operation, så kallad AAA- ”Acupuncture Assisted Anesthesia”.
– Genom att förbereda patienten med akupunktur ungefär en halvtimme innan vi startar operationen, kan vi minska användningen av anestesi- och smärtlindringsmedel med upp till 40 procent. Fördelarna är flera, vi kan hålla patienten vid medvetande och kommunicera med patienten under hela proceduren. Patienten blir heller inte lika påverkad och återhämtar sig mycket snabbare jämfört med traditionell anestesi. Kombinationen av behandling hämmar också biverkningar som illamående och kräkningar under operationen, säger, Wang Baoguo.
Genom att stimulera akupunkturnålarna med el förstärks de positiva effekterna. Metoden kallas HAN-stimulering och är utarbetad av professor Ji Sheng Han, professor i neurofysiologi och chef för ”Neuroscience Research Institute” i Beijing.
– Vi använder oss växelvis av olika frekvenser på 2, 15 och 100 hertz. Elstimuleringen ökar frisättningen av olika typer av endorfiner samt dynorfiner, säger Wang Baoguo.
I Kina är professor Ji Sheng Han (bilden) en välkänd auktoritet. Han har fått ett stort erkännande världen över för sina mångåriga insatser inom grundvetenskaplig akupunkturforskning.
– Akupunktur ensamt räcker ofta inte för att hålla borta smärtan helt och hållet. Men metoden ger så många andra bra effekter. Den minskar patientens andningsnedsättning och den gör det lättare att kontrollera luftvägarna, säger Wang Baoguo.
Som specialistläkare och chefsöverläkare tillhör han sjukhusets mest välbetalda och lyfter en lön på cirka 8 000 yuan i månaden (cirka 8 000 kronor). Liksom många andra kinesiska akademiska läkare har han gästforskat i USA, men sedan några år är han tillbaka i Kina och bedriver forskning kring AAA vid Tiantan-sjukhuset.
– Det är enligt min mening viktigt att integrera den västerländska medicinen med traditionell kinesisk medicin. Att till exempel kombinera akupunktur i samband med viss typ av kirurgi skulle leda till många vinster, inte bara för sjukvården utan också för patienterna, säger Wang Baoguo.
Varför använder svensk sjukvård inte akupunktur i samband med kirurgi i större utsträckning om det är så effektfullt?
– Det är en relativt omständlig teknik. Det tar tid att få patienten anestetisk, man får också ge annan behandling med valium eller liknande samt lokalbedövning där man lägger snittet, menar Lars Terenius, professor i experimentell beroendeforskning vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet, som idag är med att bygga upp ett forskningsinstitut i Tianjinprovinsen nordöst om Peking.
Lars Terenius menar att akupunktur i de här sammanhangen är en ganska avancerad medicinsk handläggning som tar mycket tid.
– Det är också viktigt att komma ihåg att olika individer svarar högst olika på akupunktur, man brukar tala om så kallade ”high- and low responders”. Vi kan inte i förväg veta vilka patienter som kommer att svara väl på akupunktur, vilket också är en besvärlig omständighet, säger Lars Terenius.
När Kina öppnade sig för omvärlden i slutet på 70-talet lärde han känna professor Ji Sheng Han vars forskning haft stor betydelse när det gäller gäller kunskapen om akupunkturens verkningsmekanismer, enligt Lars Terenius.
–Ji Sheng Han kom till Akademiska sjukhuset i Uppsala som gästforskare i slutet på 70-talet. Han arbetade med neurokemiska metoder för att titta på frisättningen av endogena opioider. De resultat som presenterades kunde visa vilka typer av föreningar som frisattes i samband med de olika stimuleringsteknikerna. Tillsammans gjorde vi även en del pionjärarbeten som publicerades vetenskapligt och som fortfarande är aktuella och citeras.
