Sjukhusläkaren har granskat avslagen: Ändrad praxis i det tysta efter sommaren
Vi begärde ut samtliga avslag till ersättning under 2011 där patienter sökt ersättning för behandlingar i andra EU-länder i efterhand, med stöd av EG-fördragets artiklar 56 och 57, men nekats ersättning för att vårdmetoden inte stämde överens med den som används i Sverige eller i hemlandstinget.
Det visade sig, efter att vi rensat ut dubletter, att 27 patienter nekats ersättning under årets sex första månader (januari – juni), men bara fyra nya patienter nekades ersättning efter juni månad fram till mitten av november då vi begärde ut vår statistik.
Och i tre av de fyra fallen hade Försäkringskassan kompletterat skälet att inte ge patienten ersättning med andra motiveringar.
I ett av fallen med motiveringen att vårdmetoden inte var tillräckligt validerad för att den ska användas rutinmässigt i Sverige eller internationellt, som är det krav som Försäkringskassan insett kommer att gälla framöver.
I ett annat fall hade den försäkringsmedicinske rådgivaren lagt till att ”det finns ingen evidensbaserad effektiv behandling för fibromyalgi”.
Fram till juli var floran rik av varianter för att neka patienter ersättning enbart med motiveringen att vårdmetoden inte används i Sverige eller ingår i hemlandstingets vårdutbud vid vårdtillfället.
I motiveringen för avslag kunde stå allt från standardfrasen att ”Vårdmetoden inte överensstämmer med den som används i Sverige” till att den inte är ”rutinmässig” eller ”bara för att metoden finns beskriven i vetenskaplig litteratur internationellt är det inte säkert att den används i Sverige”.
När Nackskadeförbundet begärde att få ut den lista som Socialstyrelsen och SBU borde ha gällande ”vetenskap och beprövad evidens” blev det förvånande svaret från professorerna Måns Rosén och Nina Rehnquist att någon sådan förteckning inte finns,
Det betyder att både Försäkringskassans och försäkringsindustrins av Försäkringsförbundet blivit inskolade att hänvisa till något som inte existerar, men som förpestat tusentals med svenska medborgares liv. Kanske medverkat till att folk blivit kroniska invalider till följd av instabila nackar och hjärnskador, som brukar kunna diagnostiseras i t ex Finland.
Kombinationen av ett bedrägligt beteende när det gäller tolkningen av EU-domstolens prejudicerande domar, okunskap bland ledande neurologer, ortopeder och neuroradiologer med anknytning till försäkringssystemen (för det kan väl inte röra sig om manipulation?) innebär stora onödiga kostnader för Sverige genom att folk inte kan återgå i arbete eller i varje fall inte i onödan skall behöva belasta olika sociala verksamheter – förutom allt onödigt lidande hos drabbade och deras anhöriga.
När sedan svenska allmänna och förvaltningsdomstolar inte behagar att konsultera EU-domstolen, som de har skyldighet att göra, så blir slutresulktatet att skadedrabbade helt felaktigt blir förlorare i sina juridiska processer mot försäkringssystemen. (Nackskadeförbundet har i svar från alla svenska domstolar fått veta att dessa inte dömer på ”vetenskap” utan efter tyckande byggt på vad sakkunnigläkare med akademiska titulär hävdar! Att mycket av det som hävdas i domstol inte bygger på den internationellt accepterade kunskap som EU-domstolen kräver att även svensk sjukvård skall följa – är något som visar på att svensk sjukvård har betydande brister – kanske till följd av att Landstingen fortfarande styr över sjukvården!
Kanske är det nu dags att skadedrabbade och sjuka får både korrekt vård och en rättssäker hantering i Sverige?
Konstigt att det politiska systemet inte vill lyssna på informationen som upprepat skickas till riksdag och regering!