Reportage

Sjukhusläkaren guidar dig genom pensionsdjungeln

Läs på om pensionen i god tid för att kunna göra så genomtänkta val som möjligt. Det menar Shewen Aziz, pensionsansvarig hos Sveriges läkarförbund, är en av de viktigaste sakerna att tänka på gällande pensionen.

Artikeln ingår i temat Pensioner

Låt oss börja från början. Dagens pensionssystem är uppdelat i tre delar – den allmänna pensionen, tjänstepensionen och det privata pensionssparandet.

Den allmänna pensionen är kort uttryckt det du ser i ditt orangea kuvert. Den förvaltas av pensionsmyndigheten.

Tjänstepensionen regleras i kollektivavtal och betalas av din arbetsgivare. Det finns flera olika avtal och vilket du tillhör bestäms utifrån vilken sektor du arbetar inom och vilket år du är född.

Det privata pensionssparandet sköter du helt själv.

Eftersom tjänstepensionen är den del som har störst betydelse för de flesta läkare är det också där du kan göra störst skillnad. Merparten av Sjukhusläkarnas medlemmar omfattas av tjänstepensionsavtalet KAP-KL – det vill säga det avtal som gäller för dig som arbetar inom kommun- och regionsektorn och är född 1985 eller tidigare. 1998-2005 hette avtalet PFA och innan dess PA-KL.

För dig som arbetar inom kommun och region, men är född 1986 eller senare, gäller avtalet AKAP-KL – som är en helt premiebestämd tjänstepension där arbetsgivaren sätter av en summa varje kvartal.

KAP-KL är däremot till störst del en förmånsbestämd pension för dig som tjänar över 7,5 inkomstbasbelopp, det vill säga 41 750 kronor i månaden (2020), vilket innebär att pensionen utgör en andel av din lön. Anledningen till att gränsen går vid just 7,5 inkomstbasbelopp har att göra med att det är där den allmänna pensionen har sitt tak. KAP-KL innehåller också en premiebestämd del, vilket innebär att arbetsgivaren sätter av 4,5 procent av hela din lön oavsett lönenivå.

Så räknas din pension ut i KAP-KL
Den förmånsbestämda delen av KAP-KL baseras på tre ben – tidsfaktor, genomsnittlig slutlön och födelseår – som avgör hur stor din tjänstepension blir.

Låt oss börja med tidsfaktorn. För att maximera den delen krävs det att du har arbetat 30 år inom kommun och region och arbetar inom sektorn fram till du börjar ta ut din förmånsbestämda pension. Du kan alltså inte slå dig till ro när du har arbetat 30 år inom kommun och region. Anledningen är att det, om du avslutar din anställning tidigare utan att avgå med pension för att exempelvis gå till privat sektor, istället räknas en livränta. Och livräntan är lägre än så kallad förmånsbestämd ålderspension (FÅP).

De 30 anställningsåren behöver dock inte vara på rad och du behöver inte ha arbetat som läkare. Även visstidsanställningar och vikariat räknas in, men de måste ha varit längre än tre månader.

– KAP-KL bygger på en arbetsmarknad när man inte flyttade på sig lika ofta och var i samma sektor hela yrkeslivet. Lång och trogen tjänst gav en högre pension, säger Shewen Aziz som ansvarar för pensionsfrågor på Sveriges läkarförbund.

Det andra benet, den genomsnittliga slutlönen, har också stor påverkan på din tjänstepension och räknas fram utifrån årslöner under den så kallade beräkningsperioden.

Beräkningsperioden är de nio sista åren av din senaste anställning hos din arbetsgivare. De två sista åren stryks och av de sju återstående används de bästa fem åren för att räkna ut en genomsnittlig slutlön; pensionsunderlaget.

En viktig aspekt att ha med sig är att det enbart är den senaste anställningen som räknas. Har du bara jobbat fem år hos din sista arbetsgivare blir beräkningsperioden alltså istället tre år, eftersom de två sista åren stryks.

Det är nu det blir lite bökigt. Utifrån antalet tjänstgöringsår räknas en tidsfaktor ut. 30 år ger en tidsfaktor på 1,0 medan exempelvis 25 år ger 0,83 (25/30).

Pensionsunderlaget, det vill säga den del av den genomsnittliga slutlönen som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp, multipliceras med den förutbestämda procentsats som ditt födelseår ger (se tabell i faktaruta) som därefter multipliceras med tidsfaktorn (se ovan). Resultatet visat hur mycket du får i förmånsbestämd tjänstepension.

– Om du byter sektor kanske du får en lägre pension inom KAP-KL jämfört med din prognos, men tanken är att du då ska tjäna in annat tjänstepensionskapital från någon annan sektor. Man måste självklart överväga mellanskillnaden mellan det förlorade intjänandet och det intjänandet du får från ett annat håll, men man ska inte låsa sig vid ett system eller på ett scenario. Det kan ju bli så att man flyttar i framtiden, säger Shewen Aziz och fortsätter:

– Man kan också förhandla om tilläggspremie från arbetsgivaren om tjänstepensionen blir lägre – alltså att arbetsgivaren betalar in extra i pension för att kompensera den totala behållningen. Då räknar man ut hur mycket man skulle ha fått inom exempelvis kommun och region respektive den privata sektorn och jämför totalsummorna.

Man ska dock komma ihåg att varje arbetsgivare står för sin del. Det du däremot kan tillgodoräkna dig är tiden från ena arbetsgivaren över till nästa.

En av fallgroparna
Något som kan få konsekvenser för just tillgodoräknandet av tid är parallella anställningar, något som Shewen Aziz beskriver som en av fallgroparna i nom KAP-KL.

Läs mer: Här är fallgroparna som kan påverka din pension

Kortfattat innebär en parallell anställning att två anställningar inom kommun- och regionsektorn överlappar varandra i mer än 30 kalenderdagar. Sker detta kan det få konsekvensen att man inte ”får med” sig tiden från första arbetsgivaren, det vill säga att tiden inte tillgodoräknas in i intjänandet hos nya arbetsgivaren. Det kan i sin tur påverka din tidsfaktor negativt.

Att byta jobb tätt inpå pensionen kräver överlag en del eftertanke pensionsmässigt. Shewen Aziz menar att det både kan finnas faror, men också fördelar med det.

Eftersom beräkningsperioden, alltså den period din genomsnittliga slutlön beräknas på (inom KAP-KL), alltid baseras på din senaste anställning hos arbetsgivare i kommun eller region kan de val du gör i slutet av karriären göra stor skillnad.

Om du till exempel erbjuds ett arbete med betydligt högre lön, men bara har ett fåtal år kvar av arbetslivet, innebär det att du får en högre genomsnittlig slutlön. Men också att du är mer sårbar om du skulle behöva gå ner i tid.

– Men det går aldrig att säga att det blir det ena eller det andra per automatik, eftersom pensionen baseras på så många olika faktorer under hela yrkeslivet. Det beror ju på hur man arbetat bakåt, säger Shewen Aziz.

Att tänka på om du jobbar åt bemanningsföretag
En annan fråga som Shewen Aziz märker en ökning av är bemanningsföretag, även om utvecklingen avstannat något sedan momsfrågan växte sig större. Hon menar dock att det tidigare primärt handlat om bisysslor snarare än heltidssysselsättningar för de allra flesta och att det därför hittills inte haft så stor påverkan. Men även här finns det en brasklapp som är viktig att ha i bakhuvudet.

– De flesta bemanningsföretag har inte kollektivavtal och då tjänar man inte in någon tjänstepension överhuvudtaget. Då krävs det ett eget sparande och det gör du på redan skattade medel, säger hon och fortsätter:

– Det är också viktigt att komma ihåg att man som behovsanställd bara är anställd under de arbetspass som man arbetar. För att komma upp i den förmånsbaserade tjänstepensionen, där du har störst behållning, behöver du ha en anställning som är tre månader eller längre.

Vad gäller då om du vill börja ta ut din pension?
Den allmänna pensionen tjänar du alltid in så länge du arbetar, oavsett om du tar ut pension på deltid eller jobbar heltid.

När det gäller den förmånsbestämda delen i tjänstepensionen inom KAP-KL slutar du tjäna in den om du börjat ta ut den. Dock fortsätter du att tjäna in den premiebestämda delen, det vill säga 4,5 procent av hela din lön.

Det är också viktigt att komma ihåg att du inte kan pausa utbetalningarna av tjänstepensionen när de väl har börjat betalas ut. Det partiella uttaget kan öka, men inte minska, på grund av skatterättsliga regler.

Den allmänna pensionen är mer flexibel, där du både kan öka, minska och helt pausa från ditt pensionsuttag.

– Enligt avtalet står det att när du tar ut pension ska tjänstgöringsgraden minskas i motsvarande mån. Det vill säga att om du tar ut 20 procents tjänstepension kan du inte jobba mer än 80 procent, säger Shewen Aziz.

En annan viktig del som skiljer sig mellan uttag av tjänstepension respektive allmän pension handlar om hur du räknas i civilsamhällets ögon.

– Om du börjar ta ut allmän pension räknas du som pensionär och det kan komma att påverka andra ersättningar, till exempel sjukersättningen om du blir sjuk, säger Shewen Aziz.

Hon vill också poängtera att det finns annat som är viktigare än pensionen.

– Tänk på pensionen, men lev inte för den. Man måste orka leva här och nu. Även om du kan tänka på vad du kan göra för att ha det bekvämt den ska det inte vara på bekostnad av hela ditt yrkesliv.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera