Sjukhusläkare: Här är våra största utmaningar just nu

Andreas Fischer, ordförande för Sjukhusläkarna Stockholm och styrelseledamot i Sjukhusläkarna, är en av dem som lyfter fram vårdplatsbristen som den mest prioriterade frågan. Arbetsgivarna måste ta hänsyn till en rad centrala frågor för att kunna locka nya medarbetare och lyckas behålla alla befintliga kollegor, betonar han.

– Medarbetarna måste få reglerad fortbildning, bra villkor och en ökad känsla av delaktighet. Arbetsgivarna måste också utöka personalstyrkan så att man kan anpassa schemaläggningen mer utifrån de anställdas önskemål och behov.

Shokoufeh Manouchehrpour, ordförande för Sjukhusläkarna Göteborg och andre vice ordförande för Sjukhusläkarna, är inne på samma linje. Avsaknaden av disponibla vårdplatser är skriande.

– Akutmottagningen är inget ställe för att vårda patienter i behov av att läggas in på vårdavdelningar. Vi kan inte bedriva vårt jobb, vi känner hela tiden etisk stress. Vi är oroliga att patienterna råkar illa ut, säger hon.

David Hellsten, ordförande för Sjukhusläkarna Umeå, är en annan lokal företrädare som understryker att vårdplatsbristen och bristen på operationsmöjligheter är den mest brännande frågan.

– Det här är ju ingenting man löser på några veckor eller månader, det kommer att ta många år att stoppa den onda spiral som vi har fastnat i sedan länge. Det krävs att medarbetarna har en vettig arbetsmiljö med vettiga arbetstider. Det måste finnas tid för återhämtning. Sett ur ett större perspektiv måste något radikalt ske från grunden. Vi behöver en mer sammanhållen styrning av sjukvården i landet, med mindre administration och mer resurser till sjukhusen.

Sjukhusläkarna i Skellefteå och Lycksele har under vintern inte minst engagerat sig i frågan om BB i Lycksele.

– Som väntat stängde BB i Lycksele under helgerna, men vi hade kvar en gynjour. Efter helgerna har vi inte haft varken eller på obestämd tid. Det är mycket dåligt. Men exempelvis har personalen på akuten varit mycket drivande i att arbeta fram sätt att hantera förlossningar där. Man har tagit struktur från traumateam och anpassat till den nya situationen, säger ordförande Jeff Wennerlund.

Jag ser egentligen inget ljus i tunneln. Det krävs mer personal. Tomas Haapaniemi, ordförande för Sjukhusläkarna Uppsala

Sten Östenson, styrelseledamot i Sjukhusläkarna Östra Skåne respektive Sjukhusläkarna, säger att de mest brännande frågorna lokalt i dagsläget är chefskapet, arbetsmiljön och lönenivån.

– Det snabbaste svaret är dock överbeläggningarna.

Akademiska sjukhuset i Uppsala har i många år haft markanta problem med vårdplatsbrist. Det underliggande problemet är, i likhet med på andra håll i landet, bristen på personal och främst sjuksköterskor. Såväl Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) som de lokala fackliga organisationerna bedömer dock att läget är särskilt besvärligt i Uppsala, framhåller Tomas Haapaniemi, ordförande för Sjukhusläkarna Uppsala.

– Vårdplatsbristen är den största utmaningen just nu. Jag ser egentligen inget ljus i tunneln. Det krävs mer personal och en bättre bemanning. Hittills har Region Uppsala varit bättre på att bedriva juridiska processer mot Ivo än att skapa vårdplatser, säger han.

På Sundsvalls sjukhus var under storhelgerna inflödet av äldre patienter med infektion som inläggningsorsak stort.

– Mest akuta frågan är att det uppenbart saknats en vårdavdelning eller två, framför allt för vård av infekterade äldre. Det skulle vara lätt att fylla en medicinsk-geriatrisk avdelning. I så fall skulle de kirurgiska kollegorna ha plats för de patienter som borde opereras innan det blir oundgängligt akut, säger Vilhelm Sjögren, ordförande för Medelpads läkarförening och medlem i Sjukhusläkarna.

Vårdplats- och bemanningsfrågan borde, enligt Edvard Lekås, ordförande för Sjukhusläkarna Kronoberg, vara arbetsgivarsidans mest prioriterade fråga i dagsläget.

– Många av våra sjuksköterskor är väldigt ledsna och uppgivna och flera har nyligen slutat och andra kommer att göra det inom kort. Inte helt oförståeligt. Som när en sjuksköterska som hade begärt dubbel kvalificerad tid då hon med kort varsel ringdes in på nyårsaftonen nekades den extraersättningen. Varför finns den ersättningen ens, om man inte använder den när man ringer in någon på nyår?