Sjukhusläkare: Här är våra mest prioriterade frågor

Vårdplatsbristen och dess orsaker och följder fortsätter att ligga i topp på många av lokalavdelningarnas agendor.

Johan Gustafsson, styrelseledamot i Sjukhusläkarna Helsingborg, är en av dem som nämner vårdplatsbristen som den mest prioriterade frågan. En mer permanent lösning på bristen är av yttersta vikt för att minska den etiska stressen hos medlemmarna, enligt honom.

– Vi försöker nå politikerna i sjukhusstyrelsen på nya sätt, blandat annat genom dialogmöten.

Edvard Lekås, ordförande i Sjukhusläkarna Kronobergs län, är inne på en liknande linje. För att råda bot på vårdplatsbristen krävs mer resurser, men också att arbetssätten i sjukvården utvecklas.

– Vi jobbar till exempel med att ta in avdelningsvärdar för att avlasta personal. Om värdarna kan avlasta undersköterskorna och undersköterskorna kan avlasta sjuksköterskorna kan vi frigöra resurser den vägen. Samtidigt är det viktigt att minska mängden onödig administration, säger han.

Rofida Ghazvinian, ordförande i Sjukhusläkarna Malmö, är en annan lokal representant som framhåller att bristen på vårdplatser står högst upp på prioriteringslistan.

Jeff Wennerlund, ordförande i Sjukhusläkarna Skellefteå och Lycksele, likaså.

– Det finns så klart flera orsaker till bristen på platser, men en stor anledning är fortsatt sjuksköterskebemanningen. Lycksele är en ganska liten ort och det är många av sjuksköterskorna som arbetar hos oss som jobbpendlar, vilket gör bemanningen sårbar vid sjukdom och liknande, säger han.

”Det finns mycket att vinna på att titta närmare på vad pengarna faktiskt går till.” David Hellsten, ordförande i Sjukhusläkarna Umeå

Norrlands universitetssjukhus har länge haft problem med brist på personal, vilket har medfört stora neddragningar på antalet vårdplatser. Denna sommar har situationen varit värre än på länge. Under stora delar av juli månad var sjukhuset i förstärkningsläge för att hantera bristen på platser.

David Hellsten, ordförande i Sjukhusläkarna Umeå, säger i likhet med Jeff Wennerlund att bristen på sjuksköterskor som vill jobba åt regionen fortsatt är det stora problemet.

– Vi ligger på och försöker få till en förändring, men mycket handlar om ekonomiska frågor. Fler skulle troligtvis vilja jobba som sjuksköterskor om lönerna blev högre, men då skulle även bemanningsföretagen höja lönerna för sina anställda, och någon måste ju betala. Det blir en ond cirkel ekonomiskt sett, säger han.

– Jag är dock övertygad om att det finns mycket att vinna på att titta närmare på vad pengarna faktiskt går till. Hur använder vi våra resurser på bästa sätt?

Shokoufeh Manouchehrpour, ordförande i Sjukhusläkarna Göteborg och förste vice ordförande i Sjukhusläkarna, understryker att vårdplatsbristen får negativa följdverkningar inom en lång rad områden.

– Den påverkar negativt på inte minst arbetsmiljön och kompetensförsörjningen. Regionerna måste bli mer attraktiva som arbetsgivare, så att våra kompetenta kollegor väljer att stanna kvar och att nya medarbetare söker sig till vården, säger hon.

– Nu har vi dock fått en ny sjukhusdirektör som redan har börjat dra i handbromsen med ytterligare sparbeting för att få budget i balans, trots att vi i flera år har sagt att sjukhuset har en trång kostym.

Shokoufeh Manouchehrpour fortsätter:

– Andra prioriterade frågor är rätten till och betydelsen av fortbildning och att verksamhetsbärande läkare ska premieras lönemässigt, säger hon, och konstaterar att avtalsrörelsen kommer att bli en utmaning med tuffa förhandlingar givet den höga inflationen.

”Det pratas redan om att bevilja mindre jourkompsuttag.” Marie Engman, ordförande i Sjukhusläkarna Sörmland

Frågan om fortbildning prioriteras också av Sjukhusläkarna Stockholm. Andreas Fischer, ordförande i lokalavdelningen och styrelseledamot i Sjukhusläkarna, säger att risken är uppenbar att fortbildningen drabbas ännu mer nu i tider av miljardunderskott och besparingar.

Region Sörmland är en annan region som har dålig ekonomi. De lokala besparingskraven är den mest brännande frågan i höst för Sjukhusläkarna Sörmland, enligt Marie Engman, som är ordförande i lokalavdelningen och sitter i Sjukhusläkarnas styrelse.

– Det finns risk för hyrstopp, även för läkare, och det pratas redan om att bevilja mindre jourkompsuttag för att slippa ta in hyrpersonal.

I Region Jönköpings län finns en målsättning om att hyrläkare på sikt ska stå för maximalt 1-2 procent av personalkostnaderna. Jonas Welam, styrelseledamot och kassör i Sjukhusläkarna Jönköping, har svårt att se hur det ska ske utan att påverka belastningen för den befintliga personalen negativt.

Lars Rocksén, ordförande i Sjukhusläkarna Ångermanland och styrelseledamot i Sjukhusläkarna, betonar också att kompetensförsörjningen är en nyckelfråga. Han poängterar vikten av att dimensionera antalet läkare och sjuksköterskor utifrån sjukvårdens behov om tio år, snarare än i dag.

– Goda villkor och en bra arbetsmiljö är helt avgörande för att behålla befintliga och locka nya medarbetare, säger han.