Sjukhusläkare: Här är våra mest brännande frågor

Oron för vården och patienterna gör att väntetider, vårdplatser och personal är brännande frågor. Sjukhusläkarna bör samtidigt sticka hål på luddiga ”förbättringsprojekt” och ”omställningar”, arbeta för att garantera läkares fortbildning och rätt till betald övertid, samt driva frågan om lönetillägg för läkare som slitit hårt i pandemin.
Sjukhusläkarna har ställt frågor till förtroendevalda lokalt för att få en uppdatering om vilka problem de prioriterar inför hösten och vad de anser att yrkesföreningen kan göra.

– Jag är enormt bekymrad över väntetiderna. På SKR:s hemsida kan man se hårresande långa väntetider för både första besök och tid till åtgärd efter beslut. Vad det innebär för enskilda patienter vill man inte ens tänka på, säger Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna.

– Det hjälper inte att piska personalen ännu mer. Professionen måste själv få tänka kring vilka arbetssätt som är bäst och stimulera överenskommelser lokalt som passar arbetstagarna. Det går inte att toppstyra med samma regler och avtal rakt överallt – situationen är inte lika för alla. Privata alternativ måste också användas mer.

Hon fortsätter:

– Det finns också otroligt många som är vårdutbildade och som har valt att lämna vården helt eller jobba med andra uppgifter. Lokalt kan man se över strukturer och morötter så att de kommer tillbaka. Det handlar inte minst om bra lönevillkor och bra arbetsförhållanden med flexibla lösningar. Det är en enorm samhällsresurs som vi måste hämta tillbaka.

Per Hintze, sekreterare i Sjukhusläkarna Jönköping, kompletterar med att han anser att Sjukhusläkarna måste fortsätta att ställa kritiska frågor och ifrågasätta luddiga ”förbättringsprojekt”.

– Följdfrågor måste ställas till de chefer, tjänstemän och vårdutvecklare som pratar i vaga termer om hur ”nya smarta arbetssätt”, ”värdebaserad vård” eller ”AI” ska lösa problemen. Vi måste ställa krav på prioritering vid resursbrist, det vill säga kräva besked även om vad som ska prioriteras bort. Vi bör också verka för att större andel av regionernas anställda ska arbeta inom kärnverksamheten.

Bengt von Zur-Mühlen, förste vice ordförande i Sjukhusläkarna och styrelseledamot i Sjukhusläkarna Uppsala, framhåller vårdplatsbristen och vikten av att slå vakt om sjukhusens resurser som den fortsatt mest brännande frågan.

– Om vaccinationstakten består, nya vaccin och nya läkemedel mot corona kan utvecklas kvarstår ändå problemet med att antalet vårdplatser på svenska sjukhus under årtionden successivt minskat. För oss sjukhusläkare är det dessutom en kamp i motvind när politiken vill flytta resurser från sjukhusen till primärvården under benämningen ”Omställningen”. Jag tycker att man utöver ändrade arbetssätt i primärvården först behöver investera nya reformpengar och få den verksamheten på rull innan man naggar på sjukhusens resurser.

Viktigt att det inte resulterar i en ökande problematik med oregistrerad, och obetald, övertid. Tomas Haapaniemi, ordförande i Sjukhusläkarna Uppsala

Tomas Haapaniemi, ordförande i Sjukhusläkarna Uppsala, är inne på en liknande linje angående vårdsplatsbristen. Han betonar också att covid-belastningen på sjukvården är en stor osäkerhetsfaktor inför hösten samtidigt som Akademiska sjukhuset är mitt uppe i sitt största sparbeting någonsin.

– I läkarfackligt perspektiv är det viktigt att det inte resulterar i en ökande problematik med oregistrerad, och obetald, övertid för läkare. Sjukhusläkarna i Uppsala län kommer att bevaka frågan.

Sparbetinget har även kraftigt beskurit fortbildningen för läkare på Akademiska sjukhuset. Redan före pandemin drogs fortbildningsbudgeten ”tillfälligt” ner till en bråkdel av tidigare medel, trots att sjukhuset har som devis att ”vara det ledande universitetssjukhuset som skapar störst värde för patienterna”.

– En av höstens viktigaste uppgifter för Sjukhusläkarna lokalt blir att påminna arbetsgivaren om att detta bland annat förutsätter att fortbildningen för läkare restaureras till en nivå som är adekvat för ett universitetssjukhus, säger Tomas Haapaniemi.

Shokoufeh Manouchehrpour, ordförande för Sjukhusläkarna Göteborg och styrelseledamot i Sjukhusläkarna, lyfter fram att det största bekymret inför hösten är att personalen är trött och slutkörd. Risken finns att kollegor blir sjukskrivna eller säger upp sig, vilket i sin tur leder till ännu längre köer för patienter som aldrig når fram. Det handlar ju om patienter och människor och inte om pinnar i statistiken.

Vad kan Sjukhusläkarna göra i dessa frågor?

– Sjukhusläkarna belyser och talar om styrkor och svagheter i olika samverkansmöten med arbetsgivaren. Under dessa covid-år har vi visat att vi kan kroka arm för patienternas bästa, men vi måste framför allt kunna bedriva en tillitsbaserad vård, ha bra arbetsvillkor med bra arbetsmiljö, bättre ersättningar, mindre detaljstyrning, bättre möjlighet till utveckling och fortbildning, för att kunna åstadkomma detta.

Sjukhusläkarna är den största yrkesföreningen inom Läkarförbundet med cirka 20 000 medlemmar. Föreningen organiserar specialistläkare inom sjukhusspecialiteter på sjukhus och i öppenvård, samt läkare med delade anställningar mellan universitet och sjukhus.

Utifrån sin gedigna kompetens har föreningen goda förutsättningar att fortsätta påverka beslutsfattare, både genom opinionsbildning och genom att vara drivande inom förbundet och andra organ. Det understryker Andreas Fischer, ordförande för Sjukhusläkarna Stockholm och styrelseledamot i Sjukhusläkarna.

– Vi har ju under lång tid drivit på för att staten ska ta ett större ansvar för sjukvården. Regionerna klarar inte av att bedriva sjukvård. Vi kan fortsätta ligga på och driva vår politik.

Vi kan understryka vikten av privata kompletteringsalternativ. Sten Östenson, styrelseledamot i Sjukhusläkarna

Magnus Hellström, som också sitter i styrelsen för Sjukhusläkarna respektive Sjukhusläkarna Stockholm, säger därtill att ett stort problem lokalt för närvarande är de öppna kontorslandskapen. Ledningen på Karolinska universitetssjukhuset planerar att placera cirka 200–250 läkarkollegor på en begränsad yta utan möjlighet att få ett eget skrivbord.

– För mig känns det viktigt att denna hantering och process följs i medier och att de negativa konsekvenserna lyfts fram. Det vore mycket olyckligt om NKS-modellen skulle bli normgivande.

Under pandemin har vissa regioner beslutat om extra lönetillägg eller andra särskilda ersättningar till läkare och annan vårdpersonal som arbetat i covid-vården, medan andra inte har gjort det. Sten Östenson, styrelseledamot i Sjukhusläkarna respektive Sjukhusläkarna Östra Skåne, anser att yrkesföreningen bör arbeta för att arbetsgivarna ska ge narkosläkare, infektionsläkare och akutläkare ett år med extra lönetillägg som belöning för att de har räddat Sveriges coronapatienter.

– De ska kunna gå ner i arbetstid några månader. Vi kan också understryka vikten av privata kompletteringsalternativ så att patienter inte behöver vänta på sjukvård, samt lagstifta som i Danmark.

David Hellsten, ordförande för Sjukhusläkarna Umeå, säger att den stora frågan inför hösten och framåt är bristen på sjuksköterskor.

– Det måste ledningen ta hand om. Det vi i Sjukhusläkarna kan göra är att berätta om vilka mål och förväntningar som vi har.