Sjuka patienter tvingas föra ojämlik kamp för rättvisa
I väntan på ett nytt EU-direktiv som ska reglera den gränslösa sjukvården i Europa och ge Europas patienter klara regler och stöd, har svenska regeringar avvaktat med att lagstifta, vilket har skapat ett osäkert rättsläge.
Idag saknas en myndighet, liknande Socialstyrelsen på sjukvårdens område, som kontrollerar att Försäkringskassan följer svensk rättspraxis och EG-rätt.
Enda sättet för svenska patienter att få rätt mot Försäkringskassan idag är att driva processer i domstol för att skapa prejudikat.
– Men patienterna är sjuka och måste ta stora ekonomiska risker för att få rätt. Systemet måste ändras, det är inte värdigt en demokrati, menar Leif Lundqvist, planeringsansvarig på Fecit som förmedlar EU-vård till svenska patienter.
– Vilken sjuk privatperson har råd att betala advokat först i länsrätten, sedan i kammarrätten och slutligen i regeringsrätten? undrar han. Ser man det ur den sjuke individens synpunkt är det fruktansvärt. Det drivs nästan aldrig några fall till regeringsrätten eftersom det krävs så mycket kunnande och innebär ett så stort risktagande för dem som överklagar. Jag har varit med om många fall där patienten haft stora chanser att vinna, men inte orkat driva frågan vidare utan givit upp redan i första instans.
– I och med att patienterna inte får någon rättshjälp när det gäller socialförsäkringsärenden är det idag mycket ovanligt med juridiska ombud i de här målen i våra förvaltningsdomstolar. Det är väldigt olyckligt, säger Bodil Hulgaard, som var en av domarna i Jelinek-målet. Det innebär att patienterna inte bara blir dåligt företrädda, utan också att det många gånger blir ”fel” mål och fel frågeställningar som kommer upp i domstolarna och inte de fall där det är mest angeläget med ett klargörande.
Även Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt, tycker att det är beklagligt att människor inte får rättshjälp i sådana här situationer.
– Men så är det i Sverige idag. Politikernas intresse att röra i de här frågorna har inte varit så stort. Ulf Bernitz menar att det också finns en allmän inställning där man utgår från att myndigheter är godhjärtade och gör rätt, men det är inte riktigt så, tycker han.
– Nu hänger det på enskilda individer att se till att EU-rätten och svensk rättspraxis efterlevs, säger Ulf Bernitz.
