Eftersatt patientsäkerhet, tung arbetsbelastning och etisk stress. På vissa håll har sommaren varit kaosartad och värre än någonsin, medan det på andra håll har varit en normalt besvärlig sommar. Sjukhusläkaren har gjort nedslag bland Sjukhusläkarnas lokalföreningar för att få en bild av sommarsituationen.

• 20 augusti 2019
• 1
• AV: Adam Öhman

Sommaren har varit ovanligt tuff på sjukhus på flera håll i landet. På Södersjukhuset i Stockholm skickade personalen vid ett tillfälle iväg fel patient. De lastade och körde helt enkelt fel patient till ett annat sjukhus. Det säger en del om vilket kaos det har varit, säger Andreas Fischer, ordförande för Sjukhusläkarna Stockholm.

– Det har varit en sån belastning att patientsäkerheten är eftersatt. Det är inte patientsäker vård som vi har bedrivit i sommar, säger han.

Andreas Fischer har inte fått alla styrelsemedlemmars rapporter, alla detaljer, men beskriver sommaren som den värsta någonsin, med vårdplatsbrist och en svår situation för personalen ur belastningssynpunkt. Han betonar att patienterna är alldeles för lång tid på akutmottagningarna.

– Som det är nu ligger oselekterade patienter upp till ett dygn på en akutmottagning. I stället för att öppna vårdplatser börjar man vårda dem på akutmottagningen. Man slösar på samhällets resurser på ett felaktigt sätt. Varken lokaler, personal eller utrustning är ju anpassade för den patienten. Risken för patient- och vårdskador ökar, säger han.

– Under sommaren arbetar många personer som är under utbildning, som tar sina första steg på en arbetsplats. För dem att se kaoset som har varit… det är tufft. Det finns ingen luft i systemet alls. Många har inte ätit, druckit eller kissat innan arbetspasset är slut.

Hur är din känsla framåt, mot bakgrund av sommarens erfarenheter?

– Det klassiska när man sparar inom vården är ju att man på våren har aviserat att ”vi ska ha lite sommarneddragningar”. Sen till hösten permanentas neddragningarna. Det är lite oklart hur medvetet man gör det, men det är en klassisk strategi. De vårdplatserna som har varit stängda under sommaren – öppnas de senare? Gör de inte det blir det ännu värre nästa sommar.

I Uppsala har facket under hela våren fått larmrapporter kopplat till vårdplatsbristen och den överfulla akutmottagningen, och fackliga representanter har träffat politiker både från majoriteten och oppositionen. Problemet är, i likhet med på många andra håll, inte minst bristen på sjuksköterskor.

Vårdtrycket har under juni och juli varit fortsatt högre i slutenvården jämfört med 2018 med fler överbeläggningar, enligt Akademiska sjukhusets månadsrapport för juli månad.

– Många upplever att det har varit svårare med platsläget i sommar, inte bara vad gäller öppna vårdplatser, utan även hur belastat det blir med patienter. Det gäller också vårdplatser med lite högre vårdnivå. Det blir kännbart. Det är många som vittnar om att det har varit tuffare i sommar jämfört med förra sommaren. Det finns fler exempel där man inte har kunnat välja en önskad vårdnivå, säger Per Örndahl, ledamot i Sjukhusläkarna Uppsalas styrelse.

– Det blir mest kritiskt för akutmottagningen eftersom patienterna inte kan läggas in, utan blir kvar på akutmottagningen. Det belastar personalen. Många patienter är krävande. De ska ha mediciner och behöver hjälp att gå på toaletten.

Under sommaren har underläkare som regel genomfört en informell ”rondning” av patienter som övernattat på akuten efter morgonrapporten. Och det har inte hört till ovanligheterna att 12 patienter eller fler har övernattat på medicinakuten och väntat på inläggning under uppsikt av två, tre akutsjuksköterskor, som samtidigt ska ta hand om strömmen av nya patienter, berättar Robin Midhage, AT-läkare på Akademiska.

– De olika läkemedel som finns på akuten är av naturliga skäl begränsade och oftast fick patienter ligga utan doseringar av farmaka som inte hör till akutpreparat. Patienter på akutrummet blev ofta liggande, inte sällan i timmar, i väntan på vårdplats trots att inläggningsbeslut i regel tagits redan inom några minuter.

Per Örndahl betonar att situationen är påfrestande för de anställda. En stor del av arbetstiden för läkare går åt till vårdplatsfrågor och flyttar, vilket stör rytmen i arbetet.

– Antalet vårdplatser är alldeles för få. Jag har hört personal som tycker att patientsäkerheten har varit äventyrad i många situationer, säger han.

Shokoufeh Manouchehrpour, ordförande för Sjukhusläkarna Göteborg, säger att sommaren överlag har varit ungefär som förra året. Vissa avdelningar har möjligen haft det något lugnare jämfört med ifjol. På akuten och medicinska akutvårdsavdelningen och en del andra avdelningar har det dock varit tufft med påtagliga överbeläggningar, betonar hon.

– På intensivvårdsavdelningen flyttar man patienter som är sövda till andra sjukhus i regionen. De sövs på Sahlgrenska, opereras och sen flyttas de. Man har inte kunnat genomföra operationer, däribland canceroperationer, på grund av att det inte finns plats på intensivvårdsavdelningen och centrala intensivvårdsavdelningen. Vi på Sahlgrenska har ju många nationella uppdrag, men vi har inte tillräcklig kapacitet för eftervården, säger hon.

Det stod klart före sommaren att semesterperioden skulle bli tuff. Enligt Shokoufeh Manouchehrpour medför det att många i personalstyrkan har accepterat situationen på ett annat sätt.

– Men det är mycket etisk stress för läkarna, särskilt de som går bakjourer eller de som jobbar på intensivvårdsavdelningen. De måste välja mellan patienterna, vem som ska läggas in och inte. En patient som kanske måste läggas in på intensivvårdsavdelningen har fått läggas in på en annan avdelning eftersom det inte finns plats. Eller att så har man helt enkelt backat med operationen, säger hon.

– Antalet vårdplatser överlag har inte varit färre än ifjol. Problemet med vårdplatser är snarast ett kroniskt problem. Vi har ju krav på att ha budget i balans, det vill säga sparbeting, men under sommaren är det ofta inte ovilja hos ledningen att anställa personal. Den vill gärna att man ska kunna anställa vikarier – men det finns inte personal, särskilt sjuksköterskor, säger hon.

Hur tänker du framåt? 

– Vårt största problem är ju brist på vårdplatser. Man hoppas alltid att arbetsmiljön ska bli så bra att man kan behålla den personal som man utbildar och anställer. Vi kämpar på och försöker att med hjälp av sjukhusledningens goda vilja förbättra arbetsmiljön så att fler stannar. Fler erfarna i personalen blir ju fler vårdplatser.

Vilhelm Sjögren, vice ordförande i Medelpads läkarförening och medlem i Sjukhusläkarna, säger att situationen på Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand den senaste tiden har varit ytterst problematisk.

– Situationen är värre än någonsin. Det har aldrig varit så illa som det har varit den senaste veckan, säger han.

På sjukhuset har flera avdelningar varit stängda alternativt slagits ihop. Exempelvis slogs lung- och infektionsavdelningarna ihop, och rehabavdelningen fick flytta in på strokeavdelningen. Därtill är en kirurgavdelning stängd.

– Utöver det har det varit neddragningar på alla avdelningar. Vi trodde att kirurgavdelningen skulle öppna nu i augusti, men nu har vi fått veta att den ska vara stängd till den sista januari, säger Vilhelm Sjögren.

– Läget är mycket allvarligt. Dels blir det trångt, dels minskar kapaciteten. På kirurgen blir det så klart färre operationer, och på medicinsidan har det varit grava överbeläggningsproblem. Det har varit regelmässiga överbeläggningar med korridorvård på medicinavdelningarna.

Han fortsätter:

– Den här typen av korridorvård är medicinskt osäker. Det är både ett arbetsmiljöproblem och en medicinsk risk, dels finns en risk för förväxling – att man tar fel patient, dels kan det bli allvarligt vid smitta.

I Lycksele i Västerbottens inland har personalen för första gången fått stänga en hel kirurgavdelning. De anställda som har arbetat i sommar har delat upp sig mellan medicinavdelningen och rehab-stroke-avdelningen.

– Själva samarbetet i sig har funkat ganska bra, men det har inneburit att vi har haft åtta färre vårdplatser jämfört med tidigare sommar. Vi hade nästan inga sköterskor hos oss på kirurgkliniken. Vi vet inte riktigt hur det kommer att bli hösten, men vi tror att det löser sig och att vi kan öppna upp. Tidigare somrar har vi haft lite fler vårdplatser, och vi har kunnat operera enstaka elektiva ingrepp, men det har vi absolut inte kunnat göra i år. I Skellefteå brukar de varje sommar säga att de inte hinner göra några elektiva operationer alls, säger Jeff Wennerlund, ordförande för Sjukhusläkarna i Skellefteå och Lycksele.

Edvard Lekås, ordförande för Sjukhusläkarna i Kronobergs län, säger att det har varit en ganska rejäl neddragning under sommaren, vilket har medfört att det har varit besvärligt på vissa håll. Fler vårdavdelningar har varit stängda och slagits samman.

– Det har varit en normalt besvärlig sommar, om jag uttrycker mig så. Det har varit ansträngt, men det har inte varit några stora katastrofer. Inom kirurgi kan vi styra de planerade operationerna, men följden blir ju att det blir längre väntetider efter sommaren.

På Skånes universitetssjukhus har antalet vårdplatserna minskat under året, och därmed torde sommarens stängning innebära ännu färre platser än förra sommaren, resonerar Karin Filipsson, vice ordförande för Sjukhusläkarna Lund.

– SUS är så stort att det säkert skiljer sig mellan verksamhetsområden, men baserat på antagandet om vårdplatser kan vi nog med säkerhet säga att denna sommaren i alla fall inte varit bättre än tidigare.

Hon fortsätter:

– Patienter har fått övernatta på akuten, vilket dock inte är en ovanlighet i Lund. Möjligen innebär detta också att patienter som borde ha behövts läggas in har fått åka hem.

Flemming Björnberg, ordförande för Sjukhusläkarna Östra Skåne, vill bara kommentera situationen på medicinkliniken på Centralsjukhuset i Kristianstad, men säger att den till stor del bör vara representativ för de flesta kliniker i föreningens region.

– Neddragningen har varit större i år. Det var särskilt ansträngt kring månadsskiftet juni och juli. Det var inte ovanligt att veckan började med 25 överbeläggningar, framhåller han.

– Vad jag vet var det dock inte många som fick övernatta på akuten. Eftersom vi är det enda akutsjukhuset i nordöstra Skåne som har öppet dygnet runt har vi också haft en hel del Hässleholmspatienter på våra avdelningar. Dessa har sedan varit svåra att överföra till Hässleholms sjukhus på grund av sommarstängningarna där.